Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet. Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar. För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande. Om ett konstverk har en funktion blir detta ungdomars referens till föremålet, det vill säga att det inte ses som ett konstverk. Om meningen som konstnären har kring verket visas tydligt så kommer intresset att öka

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt. Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet. Sökperioden sträcker sig mellan 2008-2012. Startåret avser det år då LCHF först dök upp i svenska medier. Resultatet av studien visar att källkritiken är bristfällig. Anekdotisk bevisföring förekommer i drygt 40 procent av artiklarna, de vanligaste källorna är erkända förespråkare för dieten samt privatpersoner och tonläget i artiklarna är mestadels positivt. Detta bottnar troligtvis i en bristande förståelse för forskningsresultat och vetenskap hos dagens journalister.

Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler referenser än kvinnorna. Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina referenser medan kvinnorna är mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner. Kvinnorna vill ha ett samförstånd med läsaren, skapa ett förhållande, genom igenkänning och genom att tala till läsarens känslor.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland är att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhållning. Yle ska behandla den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder. Under många år samsände Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svenskspråkiga programmen en egen kanal, FST5 och från den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det svenskspråkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgångspunkt från public serviceuppdraget. Undersökningen utgörs av en kvantitativ studie av programtablån under en vecka åren 1986, 1996 och 2006 och två veckor året 2011, före och efter samsändningen med SVT World. Ur det längre perspektivet visar resultatet att programtiden ökat starkt, men samtidigt att repriser har ökat och att aktualitetsprogram har minskat. Program från Norden har också blivit fler. Sett ur ett kortare perspektiv har man under 2011 minskat den egna sändningstiden samtidigt som programtyper som nyheter, ekonomi och väder och underhållning och kultur kompenserats av SVT Worlds sändningar. Detta kan ses som en konsekvens av sparkrav som verksamheten ställts inför, men sett ur ett längre perspektiv har ändå programutbudet breddats. Nyhetsprogram har dock knappt ökat under den undersökta perioden. I det stora hela har Yle levt upp till det politiska public serviceuppdraget.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och förväntas bidra till en ökning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modeföretags stora utvecklingspotential. Trots dessa förväntningar stöter många av de svenska modeföretagen på problem vid deras internationalisering. Tre av de främsta problemen vi funnit är: (1) En avsaknad av affärsmässig kunskap till följd av att företagen ofta grundas och drivs av en designer. (2) En svag kapitalbas till följd av en likviditetsutmaning och bristande affärsmässiga kunskaper. (3) Samt en minskad kontroll av deras verksamhet i samband med användandet av externa parter så som distributörer och agenter. För att ta reda på vad dessa kan grunda sig i har vi gjort en fallstudie på Acne, som sägs vara symbolen för det svenska modeundret. Genom att studera Acnes internationaliseringsprocess har vi kunnat utläsa vad vi finner är de mest betydande faktorerna i denna och kan se att de innehar kunskap som de andra modeföretagen ofta inte har. De tre främsta problemen grundar sig alla i en bristande kunskap hos de svenska modeföretagen.

I denna studie undersöks unga svenskars erfarenheter av temporär migration till Oslo, Norge. Syftet med studien var att öka förståelsen för ungas temporära arbetsmigration; både beslutsprocessen inför emigrationen, och vad som påverkar vistelsens varaktighet. Detta har undersökts genom djupintervjuer med sex respondenter som alla har gemensamt att de är från Västerbotten, har bott i Oslo, och sedan flyttat tillbaka till Sverige. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en av de viktigaste aspekterna i beslutsprocessen var respondenternas önskan om att tjäna pengar för att kunna resa. Migration kan därmed ses som ett medel för att förverkliga sina resedrömmar. Deras längtan efter att flytta hemifrån föräldrarna, att prova någonting nytt samt att flytta till en större stad var också viktiga komponenter i beslutet. Detta kan ses som en önskan att bli mer självständig, och som ett steg in i vuxenvärlden. Resultatet visar också att sociala kontaker spelade en viktig roll i respondenternas beslut att flytta till Oslo, i enlighet med social nätverksteori. Samtliga respondenter hade bestämt i förväg att de endast skulle bo i Oslo temporärt, men nästan alla stannade längre än planerat. Anledningar till att flytta tillbaka till Sverige var bland annat reseplaner, studier, det långa avståndet till vänner och familj, missnöje över arbetsförhållanden, och även det faktum att respondenterna hela tiden varit inställda på att Oslovistelsen endast skulle vara temporär.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra. Matematik är främst till för att klara av sin privata ekonomi. Detta är även den framtida nyttan av ämnet. Svenska anser de vara till för att kunna kommunicera, även i ett framtidsperspektiv. Eleverna motiveras av en rad olika aspekter: läraren, nöje i ämnet, att få uttrycka sig, att lära sig för att bli bättre på något, samt av betyg. Angående betyg är det först och främst informationsaspekten av betyg som är viktig för eleverna. De säger sig dock anstränga sig mer på grund av dem.

This is an essay within the subject of practical theology. The main interest is baptism. The aim of this essay is to describe the baptism theology of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) and the history of the baptism. The goal is also, with the help of qualitative research, to study the view of the baptism with the ones who choose to let their children be baptized according to the liturgy of the Swedish Church in the diocese of Härnösand. The attempt is to give the Swedish church a pattern of action and a direction based on the result of my research. It is a describing, an explaining and an essay with the purpose to bring forth action.      First, I give a brief summary of the history of the baptism with a part about Martin Luther’s view of the baptism. Then analyze the baptismal theology in the Church of Sweden using the texts of the bishops, the baptism order of service, the writings in the diocese of Härnösand. I also look at two theologians that have based their baptismal theology on empirical research. I systemize this theology to guide the reader into the next chapter.      Second, I present my informers view of the theology. Their view is that the baptism is self-evident. Several of the parents expresses that baptized increases the possibilities to go to confirmation even though some wonder if the baptism in makes the possibilities for the child to choose less. The major view by the parents is that the baptism is a celebration of the new child and a ceremony of becoming a family. Theologically the parents share the view that by the baptism the child becomes a member in Gods family and get Gods blessing and protection. Some of the expresses that the water cleanses but they don´t know from what. Neither the cross or death has anything to do with baptism. The baptism is a single event. The parents have no problems with expressing the creed.      My research has shown that the parents of the baptized children have little knowledge about the biblical stories, they are not using a theological language and the symbolical language is differing from the symbols of theology. There are both contrast and similarities between the parents and the church when talking about the baptism. Despite this, there are several opportunities for communication between the Swedish Church and the parents. In this essay I give a direction for the future work in the diocese of Härnösand.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.

In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study. My findings were that the most frequent categories were sex, class, age and region. The combinations that I found most frequently occurring were, sex/ class, and sex/ age. The least occurring categories were sexuality, ethnicity and functionality. This is according to me a problem, since the intersectional theories state that it is the least frequent represented categories that are the ones that holds the least amount of power. The Swedish curriculum states that the school should stimulate the students to have a larger understanding of other people and improve their ability to emphasise. Swedish schools should also be a ground for equality. I mean that if schools shall have a chance to live up to these intentions there must be a representation of all kinds of people in the texts.