I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för små svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av små företags kostnader kunde härledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. Där målet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gällande för företagen i två år och därmed blir det relevant att göra en studie om hur små svenska aktiebolag påverkats av förändringen. Syftet med uppsatsen är att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat små svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jämföra hur förväntningarna på avskaffandet överensstämmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer påverkat utfallen. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jämförelser och dra generella slutsatser. Jämförelserna är mellan de förväntningar som fanns innan avregleringen av revisionsplikten och det faktiska utfallen. Studien har genomförts med en webbenkätstudie med 68 respondenter som kompletterats med en dokumentstudie. Med undersökningen har vi funnit slutsatsen att de organisatoriska faktorerna inte påverkat företagens uppfattningar om de förväntningarna som fanns på revisionspliktens avskaffande. Vidare har vi kunnat påvisa att revision inte upplevs vara av värde för små svenska aktiebolag. / In Sweden, the government appointed on Sept. 7, 2006 an investigation to review the regulatory reform for small Swedish companies. The investigation showed that a large number of small business costs could be traced to the auditing process. The regulation of voluntary audit was introduced on Nov. 1, 2010. The goal was to make it easier, cheaper and more profitable to run a business. The regulation has now been in force for businesses in two years and thus it becomes relevant to do a study on how small Swedish companies are affected by the change. The purpose of this study is to explain how the abolition of the statutory audit affected small Swedish companies, this will be done by comparing the expectations of the abolition complies with the outcomes and explain how different organizational factors influenced the outcomes. We have chosen to use a quantitative method because we want to perform a broad study to make comparisons and draw general conclusions. The comparisons are between the expectations that existed before the abolition of the statutory audit and the actual outcomes. The study was conducted with an online study with 68 respondents supplemented by a document study. The conclusion of the study is that the organizational factors don´t influence company perceptions of the expectations that were on the voluntary audit. Furthermore, we have been able to show that audit is not perceived to be of value to small Swedish companies.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som återspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas även vara det mest tillförlitliga sättet att särskilja mellan tonande och tonlösa klusiler. VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson & Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mätningar gjorts, varför det föreligger behov att fastställa hur konsistent barns VOT är. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen är hos svenska barn i femårsåldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader. I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar där medelåldern var 5:6 år. Barnen fick benämna bilder av minimala par med klusilord tre gånger. Samtliga testningar ljudinspelades. Inspelningarna analyserades därefter. Resultaten visade att barnen var förhållandevis konsekventa i VOT-värden vid de flesta klusilproduktionerna, variabilitet förekom mellan specifika klusilproduktionsomgångar. Bland de barn som hade förton vid produktionen av tonande klusiler noterades variabilitet i såväl förekomst som värde. Inga statistiskt signifikanta könsskillnader noterades.

SFI-undervisningen är en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta är något som försvårar integrationen av dessa grupper till samhället och medför således kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-bonus, använts för att motivera eleverna. Det är i nuläget dock oklart om hur effektiva sådana belöningssystem är. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur några SFI-kursdeltagare uppfattar att SFI-bonusen påverkar deras studiemotivation jämfört med andra faktorer som påverkar motivationen. Eftersom motivationen har en stor betydelse för inlärningen, är ämnet också intressant ur ett lärarperspektiv. Kan en ekonomisk belöning fungera som ett pedagogiskt instrument och ge kursdeltagare bättre motivation? I uppsatsen kartläggs även likheter och skillnader i elevernas uppfattningar samt övriga faktorer som motiverar kursdeltagarna. Vidare diskuteras vilka elever som gynnas av detta ekonomiska belöningssystem. Studien är kvalitativ och metoden är samtalsintervju. Materialet i studien är intervjuer med åtta SFI-kursdeltagare i en stor stad i Mellansverige. De teoretiska perspektiven jag utgår ifrån i analysen är faktorer som påverkar andraspråksinlärningen, varav motivation som den viktigaste, samt attityd och det affektiva filtret. Resultaten visar att samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att kunna svenska, och det som motiverar kursdeltagarna mest är att kunna erhålla arbete i Sverige. SFI-bonusen säger de flesta inte påverkar deras studiemotivation alls och de gör inte heller någonting extra för att få denna bonus – dock har de en positiv attityd till att få bonusen. Hälften av eleverna har läst de kurser som krävs för att få SFI-bonusen på mindre än hälften av den utsatta tiden. De andra läser i vanlig takt och har fortfarande möjligheten till SFI-bonusen. Samtliga av de förstnämnda har läst svenska i sina hemländer, och därför kan det inte påstås att SFI-bonusen skulle ha haft en stor inverkan på deras studietakt.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ”folkkyrka”, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ”Aktör för välfärd” samt tidigare forskning på området. Tidigare forskning visar på kyrkans bristande förmåga till anpassning till sin omvärld samt brister i flexibilitet gällande anpassade verksamhetsformer. Otydliga målskrivningar, rent teologiskt, hindrar församlingens strategiska och operativa arbete med att definiera ”vem man är till för” och ”vad man vill göra”. Studien beskriver församlingens innovationsarbete med att skapa verksamhet som upplevs relevant i en förändrad samhällskontext. Dessutom analyseras de svårigheter som är kopplade till innovationsarbetet. Studiens syfte är att beskriva och bidra med förståelse kring en församlingsverksamhets drivkrafter och förutsättningar för att bedriva ett innovativt förnyelsearbete. Studiens forskningsfrågor: 1. Hur beskrivs förnyelsearbetet av aktörer i organisationen? 2. Vad för drivkrafter och förutsättningar kan identifieras för ett innovativt förnyelsearbete? 3. På vilket sätt är det relevant att tala om innovation i församlingsarbete? Studien är kvalitativ, abduktiv och explorativ. Datainsamlingen är gjord genom enskilda intervjuer och fokusgrupp med anställda i församlingen samt med hjälp av sekundärmaterial. Studien visar att församlingens syn på sig själv och vad den gör, dvs dess organisationsidentitet, är en avgörande drivkraft i dess förnyelsearbete. Förutsättningar i organisationskulturen har möjliggjort ett innovativt och entreprenöriellt arbete för utveckling och resultat. Utmaningarna i innovationsarbetet berör bl a den externa kommunikationen av församlingens identitet. Kommunikationen försvåras av, den av omgivningen upplevda, krocken mellan de olika organisationslogikerna for-profit och not-for-profit. / This report is a study of a parish of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) from the perspective of innovation and organizational change. The background to the study is the changing social context in which the Church of Sweden finds itself today and how on a local level the church can redefine its mission and message. The church’s identity in terms of the concept "Folk Church" is discussed and how this supported the local parish in focusing its activities and its innovation efforts. Previous research points to local parishes’ inability to adapt to changes in their environment and to a lack of flexibility in processes and activities. Unclear theological objectives may prevent the parish’s strategic and operational work to be focused on "who you are" and "what to do". This study describes a parish’s innovation efforts to create a mission and message that is perceived as relevant today with respect to the changes in the church’s societal context. Additionally there is an analysis of the difficulties linked to the churches’ innovation efforts. The study's purpose is to describe, and contribute to understanding of, the incentives and conditions necessary for successfully conducting innovative renewal work on a local parish level. The study is qualitative and of an abductive and explorative nature. Data collection has been conducted mainly through interviews and focus groups, and is centered on a particular parish. The study shows that the parish’s view of itself and what it does, i.e. its organizational identity, is a key driver in its renewal work. Conditions in the organizational culture in the studied parish have enabled both an innovative and entrepreneurial work. The study also suggests that challenges associated with the external communication of the parish’s identity are primarily due to an external perception of a clash between the differing logics of for-profit and not-for-profit in relation to the activities the church should be involved in.

Examensarbetet har bestått i att konstruera en maskin åt SKF i Göteborg. Med hjälp av laserteknik skall artikelnummer och företagslogga brännas in på rullagers ytterring. Märkningen sker med hjälp av en laserenhet som levereras av ett företag som heter Servus. KSG i Surte AB står som maskinleverantör och konstruerar övrig mekanik som krävs för att maskinen skall fungera. Rullagret transporteras in i maskinen via en rullbana. Innan märkningen kan starta måste rullagret positioneras och fixeras. Detta måste ske helt automatiskt oavsett vilken rullagerdimension som lasermärkmaskinen skall hantera. Olika koncept för dessa moment har utarbetats. Koncepten har därefter utvärderats och en slutgiltig konstruktion för varje moment har bestämts. En fullständig modell av lasermärkmaskinen har därefter modellerats i Solidworks. En viktig del av detta arbete har varit att identifiera förändringsmöjligheter i nuvarande tillverkningsmetoder på KSG. De maskiner som tidigare byggts på KSG har ställt stora krav på maskinbyggaren då de ej haft tillgång till ett fullständigt tillverkningsunderlag. Lasermärkmaskinen har konstruerats i CAD-programmet Solidworks som möjliggjort att komponenter som kan laserskäras har tagits direkt ur CAD-modellen och sänts till en laserskärfirma för offertförfrågan. Det har gjort att tillverkningstiden kan förkortas och kvaliteten kan höjas. Tillverkningstiden för att bygga lasermärkmaskinen har beräknats och offerter sammanställts från samtliga leverantörer av komponenter.

In this thesis, the conditions of using the maintenance method live work at the Swedish TSO, Svenska Kraftnät has been analyzed. The study is limited to only include live work on 220 and 400 kV. The live work method is a type of maintenance that can be done, on lines or stations, even though they are still energized. The purpose of this thesis has been to map the present live work situation at these levels in Sweden. The study is based mostly on interviews with people who have specific field competence with in live work but also with personnel at Svenska Kraftnät. Besides the study of Swedish usage of the method, a study of other countries was made. Live work isn’t new in Sweden, the method was first used here in the 1950’s. The method partially came back in the 1970’s, but it wasn’t until 1997 that the method was fully permitted in Sweden. Before 1997 government permission was mandatory to have to be allowed to use live work. This rule was changed in 1997 and now the method is equally valued to the other methods. This study also shows that there are incentives for using more live work in Sweden, especially now when the country has been split into four different electricity markets. But there are several obstacles for a development in live work usage. If Svenska Kraftnät wants to increase their live work usage there are many actions that have to be made. In the end of this study these actions are presented.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna. Vilket följs av teman om varför unga personer ska bli medlemmar i facket, därefter om unga personer går med i facket när de blir äldre och slutligen hur de fackliga organisationerna tror att rekryteringsarbetet kommer se ut i framtiden. Resultatet visar att studerande är en väldigt viktig målgrupp men att facken därefter har svårt att hitta en entydig strategi för fortsatt rekrytering. Slutsatsen är att de fackliga organisationerna inriktar sig till stor del mot studerande men därefter har de svårt att utarbeta specifika strategier för att nå personerna efter de avslutat sin utbildning. Efter utbildningen är det ofta upp till de lokala fackliga klubbarna att rekrytera medlemmar och de skiljer sig ofta hur mycket resurser som läggs på rekrytering. De flesta fackliga organisationerna ser målgruppen studerande och därefter anställd och arbetar inte utifrån åldersgrupper för att nå ut till oorganiserade personer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som nyligen flyttat till Sverige, och deras lärare, hanterar språkhinder i slöjdundervisningen. Metoderna i uppsatsen är observationer och videoinspelningar av undervisning som sedan transkriberas och analyseras utifrån de språkliga strategier som används. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar på traditionella undervisningsmetoder där läraren tar mest talutrymme, medan det i undervisningsförsöket förekommer betydligt mer elevprat. Strategier som tillämpas är kodväxling och olika former av icke-verbal kommunikation. I relation till tidigare forskning på området dras slutsatsen att språkmedvetenhet bör genomsyra alla ämnen för att effektivisera den viktiga språkinlärningen, och genom små ändringar i undervisningen skulle den kunna vara särskilt lämpad i slöjden med dess rika interaktionsmiljö.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas. Resultatet visar på att pedagogerna finner förskolemiljön som en bra miljö i sig och att barnen dagligen i verksamheten ges möjlighet att träna det svenska språket vid en rad olika tillfällen. Dels vid styrda lärtillfällen men också under den fria leken. De vardagliga situationerna är ytterligare ett sådant tillfälle som pedagogerna nämner. Det kan tillexempel vara då pedagoger och barn dukar tillsammans och under själva måltiden då barnen får tillfälle till glosträning men också då pedagog och barn spontant samtalar med varandra under dagen. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta så konkret som möjligt och hela tiden tydliggöra saker för barnen. Dels genom konkret material men även genom att själva vara så tydliga som möjligt för att barnen lättare ska lära. De menar även att de svensktalande barnen och modersmålet har en viktig roll för barn med annat modersmål än svenska och för att de ska utveckla sitt andraspråk.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad. Materialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att alla lärare är överens om att det bästa är att variera traditionella läromedel med skönlitteratur i undervisningen och att det finns för- och nackdelar med båda. Informanterna väljer huvudsakligen böcker utifrån elevens intressen och språkliga nivå på svenska. Elevens språkliga/kulturella bakgrund har mindre betydelse vid bokval. Lärarna väljer främst svensk litteratur i undervisningen. Litteraturen förarbetas inte alltid, men efterarbetas oftast på olika sätt. Några lärare menar att de har använt skönlitteratur för att arbeta ämnesintegrerat. Studiens resultat visar på en diskrepans mellan styrdokument, teori och praktik.