Abstract I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar? Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige. I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i. Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?Metod För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor. Läraren fick styra ordningsföljden och sedan kunde följdfrågor ställas beroende på vilka svar som gavs. Studien riktar sig framförallt till lärare på gymnasienivå. Urvalsgruppen är sex stycken lärare, tre ifrån respektive ämne och tre olika gymnasieskolor. Två stycken män och fyra stycken kvinnor. Åldern på respondenterna är mellan 32år och 49år. Arbetslivserfarenheten som lärare var mellan fem och tjugo år. Fem stycken hade en lärarexamen och en hade en hälsopedagogisk examen. Resultat Det finns intresse och möjlighet att integrera svenska med idrott och hälsa. Ingen av lärarna har gjort den integreringen men de kan se att det finns ett behov av det när de läser varandras kursplaner. Det visar sig att det är okunskapen kring varandras kursplaner och mål som lett till att lärarna inte har gjort en integrering. De var inte införstådda med att deras ämnen hade så många bra integreringsmöjligheter. Det går att integrera ämnena så att båda uppnår kursmålen. Slutsats Ämnesintegrerat samarbete mellan färdighetsämnena idrott och hälsa a och svenska a, b är möjligt att genomföra så att kursmålen i båda ämnena kan uppnås. Intresse till en ämnesintegrering finns men då måste lärarna vara bättre insatta i de respektive kursplanerna. Ämnesintegreringen skulle kunna stärka båda ämnena och öka inlärningsglädjen hos eleverna.

Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram. Den vägda genomsnittliga överavkastningen för målföretag och förvärvande parter med båda möjliga utgångar har därefter jämförts med Jensens teoris resultat. Efter utförd undersökning kan vi konstatera att Jensens teori om fientliga förvärv är applicerbara på den svenska aktiemarknaden, bortsett från framgångsrika förvärv för förvärvande parter.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation. För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen. För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder. Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation. Vad gäller bruket av olika bisatsgrupper visar undersökningen att båda inlärargrupperna använder sig av alla tre bisatstyperna attributiva, nominala och adverbiella bisatser men att frekvensen av attributiva och adverbiella är högre i L2-uppsatserna medan frekvensen av nominala bisatser är lägre. Vad gäller bisatsinledare visar undersökningen att de fyra bisatsinledare som, att, vilken och när har högst frekvens i båda grupperna. Undersökningen visar också att mer än 50 % av de bisatser som undersökningen omfattar används av båda grupperna medan cirka 25 % används endast av L1-inlärarna och 23 % används av endast L2-inlärarna.

Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet. Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen. Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna. Resultatet av analysen visar många likheter mellan länderna. Majoriteten av källorna var andra nyhetsbyråer. Största skillnaden var hur man skapade närhet till händelserna i de olika länderna. I Egypten så fokuserade journalisterna mer på att lyfta fram svenskarna i upproret och att ta upp vardagsproblem som publiken kunde identifiera sig med, till exempel att maten började ta slut i butikerna eller känslan över att demokratiska rättigheter var hotade. Tunisiens rapportering var mer folkorienterad medan artiklarna om Libyen hade mer fokus på elitpersoner. Den arabiska våren påverkade resten av världen både ekonomiskt och politiskt vilket gav ett högt nyhetsvärde i tidningarna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet. För att få svar på våra frågeställningar som rör pedagogers tankesätt, arbete och vilka förändringar som skett och eventuellt påverkat dem, har vi tagit del av tidigare forskning inom området samt granskat den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) och obligatoriska skolan (Lgr11) för att ställa dessa i relation till vår resultatanalys. I diskussionen kommer vi att föra ett resonemang kring det mest utmärkande i vår undersökning och vad det kan tänkas få för konsekvenser vad det gäller pedagogers arbete i skolvärlden. Vi kommer dessutom föra undersökningen vidare genom att ställa nya kritiska frågor baserade på vår analys, detta som en inspiration till vidare forskning.

”Capital Asset Pricing Model” (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgångar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgångar som erhåller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama & French 2000) visar å andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och värde utsätts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslår således att en värde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell. De nya variablerna som utgår från bolagens olika karaktär beaktas för att särskilja de två karaktäristika som antas påverka förväntad avkastning, vilket den enskilda marknadsrisken ej gör. Syftet med studien är att kartlägga om storlek- och värdepremien har en signifikant roll i att förklara avkastning på den svenska aktiemarknaden. Ytterligare relevanta riskpremier skulle ge möjligheten att precisera förväntad avkastning på tillgångar, vilket skulle betyda att ytterligare faktorer av risk bör prissättas och tas hänsyn till. Detta skulle innebära ett bättre verktyg för aktörer på den finansiella marknaden såsom investerare och fondförvaltare vid investeringsbeslut. Riskfaktorerna testas i en statistisk analys med avkastningen från portföljer konstruerade efter olika kombinationer som förklarande variabel för att undersöka riskernas relevans. Studien lyckas påvisa att faktorerna förhållandevis väl förklarar avkastning, vilket kan tolkas som att de nya riskpremierna är prissatta riskfaktorer på den svenska aktiemarknaden. Det poängteras även hur värde- och tillväxtbolag exponeras för olika grader av risk och därmed hur avkastningskravet påverkas av dessa olika typer av riskexponeringar.

Språket är onekligen vårt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjälp av det kan vi uttrycka våra känslor, skapa kontakt med vår omvärld, förmedla information och så vidare. När vi talar och kommunicerar med andra väljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi använder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vårt språk till att skapa våra identiteter. Inom den språkvetenskapliga inriktningen språksociologi studeras hur olika faktorer, såsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, påverkar de språkliga val vi gör. I språksociologiska studier tas även hänsyn till hur andra variabler, såsom geografiskt ursprung, samhällsklass, ålder och kön, samspelar med varandra och hur de påverkar vårt språkliga beteende. I denna uppsats står relationen mellan språk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur språket speglar samhället vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss själva och andra. Språk och kön är ett språksociologiskt område som studerar om samband finns mellan språkanvändning och kvinnors och mäns sociala roller och hur det i så fall tar sig uttryck. Många språksociologer har riktat sin uppmärksamhet mot dessa samband och en mängd studier har också genomförts inom området. Språk och kön ses därför ofta som en egen språkvetenskaplig inriktning. Tidigare forskning om språk och kön har främst fokuserats på talat språk, medan relationen mellan språk och kön i skriven text inte har fått samma uppmärksamhet. Det är dock inte självklart att relationen mellan språk och kön ser likadan ut i skriven text som i talat språk och därför förtjänar även det skrivna språket att sättas i fokus inom forskningen om språk och kön. Jag har följaktligen valt att göra en analys som fokuserar på skrivet språk i form av tidningsartiklar. Denna studie kan förhoppningsvis vara intresseväckande genom att den bortser från förutfattade meningar och fördomar om kvinnors och mäns språk och istället lyfter fram deras faktiska skriftspråk.

Sammanfattning Inledning Övningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt.   Syfte Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med artistisk gymnastikteknik.   Frågeställningar Finns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster?   Metod I studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror.   Resultat En skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien. Endast ett fåtal faktorer upptagna i denna studie har visat sig korrelera med domarpoäng.   Slutsats Truppgymnaster och artistiska gymnaster har olika strategier för att få ett explosivt stäm inför efterföljande övningar. Truppgymnaster får ett explosivare stäm genom att ha en kort tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger en längre tid mellan handisättningarna. Detta leder till en kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget bland truppgymnaster. En kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget indikerar att gymnasten får ett explosivare stäm inför efterföljande övning. De artistiska gymnasterna har en annan strategi; de får ett bättre stäm genom att istället ha en längre tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger kortare tid mellan handisättningarna samt att händerna, och sedan även fötterna har kontakt med underlaget kortare tid. Anledningen till att de olika disciplinerna kan ha motsatta strategier för att få ett bättre stäm beror troligtvis på att de använder olika underlag för att genomföra övningarna på; tumblinggolvet som truppgymnasterna använder sig av är mjukare än voltgolvet, som är det golv artistiska gymnaster använder sig av. / Abstract Introduction The exercise round off is used to rotate your body 180 degrees around the longitudinal axis. The round off are performed thus that the gymnast after a run rate is able to perform exercises in which the body moves backwards.   Aim The purpose of this study is to investigate and compare the technology in a round off with low and high points deduction carried out with team gymnastic techniques and artistic gymnastics techniques.   Issues Is there any difference in performance factors in the round off with low points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the round off performance factors with the judge's subjective valuation of the round off with low and high points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the selected performance factors with each other in a round off with low and high points deductions performed by a team gymnasts and artistic gymnasts?   Method In the study, a quantitative measurement method is used. 11 artistic gymnasts and 8 team gymnasts participated in a testing session. At the time of testing, every gymnast performed round off back handspring four times during judgments assessment and video recording with high-speed cameras     Results A discrepancy between the team gymnasts and artistic gymnasts in terms of certain key performance factors are noted in the study. Only a few factors included in this study have been shown to correlate with judgments points.     Conclusion Team gymnasts and artistic gymnasts have different strategies to get an explosive contact for exercises that follows. Teamgymnasts receive a more explosive contact by having a short time between the first hand and the round off foot  which gives a longer time between hand touches. This results in a shorter time that the feet are in contact with the floor, amongst teamgymnasts. A shorter period of time that the feet are in contact with the floor indicates that the gymnast will receive a more explosive contact before the following exercises. The artistic gymnasts have a different strategy: they get a better contact by instead have a longer time between the round off foot and first hand which gives shorter time between the hands, and then the feet will be in contact with the ground faster. The reason for the different disciplines have different strategies to get a better contact is probably because they use different surface to do the exercises on; tumbling floor that the teamgymnasts uses is softer than the voltfloor, which is the floor artistic gymnasts use.

Så, varför konvertera svenska och amerikanska kvinnor till islam, enligt Anna Månssons bok "Becoming muslim"? Om det nu beror på politiska och sociala eller andliga skäl så är konvertering för alla samtliga kvinnor en möjlighet att utforska en helt ny värld och även möjligheten till att omorganisera "jaget". Medan några av kvinnorna medvetet sökte efter en religiös andlighet i livet, blev övergången till islam för andra ett naturligt steg i livet efter att ha umgåtts eller levd med muslimer. Detta tyder på det som Viktor Frankl har påstådd om att människan är ett agerande varelse som söker efter mening i livet. Kvinnorna i Månssons studie hittade sitt svar på mening i livet i islam. Islam gav de möjligheten att ompröva sina identiteter i en helt okänd värld. Genom att umgås med andra muslimer upplevde kvinnorna en spänning, som Frankl skriver om, mellan vad som är här och nu och vad som borde eller kunde vara. I ett sammanhang där kvinnorna inte begränsas av vissa förväntningar från människor i deras närhet som redan har en bestämd idé om vem de är, känner konvertiterna en efterlängtad och omedelbar möjlighet att prova ut en muslimsk identitet.