<p>Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.</p><p>Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av. Detta stämmer väl överens med vad vi kommit fram till i undersökningen. Pedagogerna anser och påtalar att barnlitteratur har en viktig funktion för barns språkutveckling. Dessutom är pedagogernas syfte med användning av barnlitteratur i verksamheten att den ska vara underhållande, kunskapsförmedlande samt har den en avkopplande funktion.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka tre gymnasielärares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten är även att undersöka om lärarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever läromedlen som finns på respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet är baserat på tre intervjuer med lärare som är verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.</p><p>Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklärarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet är någonting angeläget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn på begreppet genus. Att den negativa synen på genusperspektivet beror på rädsla inför att förändra den egna uppfattningen av könsroller är en möjlighet. Hur strukturen för den genuspedagogiska undervisningen bör te sig skiljer sig mellan de tre lärarna. Två av dem förespråkar en integration av genusperspektivet i övrig undervisning medan den tredje läraren anser att ett temaarbete är att föredra. Vad som är mest påtagligt i denna studie är att männens perspektiv saknas. Lärarna talar mycket om kvinnoroller samt kvinnohistoria, men utelämnar till viss del männens könsroller och historia i sin undervisning. Genusperspektivet inbegriper bägge könen, men lärarna i studien verkar i det närmaste förknippa genusperspektivet med ett feministiskt perspektiv. Samtliga lärare anser att det är en underrepresentation av kvinnor i de läromedel som skolan tillhandahåller. Möjligtvis ligger deras fokus på kvinnors historia inom litteraturen som grund för att uppväga den förringning som finns i läromedlen.</p>

<p>Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska.</p><p>Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5.</p><p>Alla pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag. Detta är dock något som upplevs som svårt eftersom man saknar gemensamma referensramar att utgå från. Skillnader i begreppsuppfattningen när eleverna arbetar på sitt modersmål respektive på svenska kan urskiljas. Elevunderlaget i undersökningen är dock alldeles för litet för att kunna dra generella slutsatser av resultatet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Många undersökningar har visat att det inte råder likvärdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsätta belysa ett sådant problem och betona vikten av likvärdig bedömning kan vi nå en förändring mot det bättre. Syftet med detta arbete är att studera hur ett urval lärare och lärarstuderande betygsätter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sätta dem i relation till</p><p>den nya lärarutbildningen och dess innehåll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrån samma kursplan. Kursplanen ger alltså utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nå nationell likvärdighet i betygsättningen.</p>

<p>Utgångspunkten för undersökningen som presenteras i den här uppsatsen är Bengt Sigurds studie av textbindning i elevtext, <em>Tre experiment med text: Att presentera Buffalo Bill</em> (1977<em>). </em>  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka textbindning i elevtexter, skrivna utifrån samma uppgift (Sigurd 1977) för att se hur eleverna löser textbindningen i en satsatomuppgift. En satsatom är minsta möjliga informationsbärande sats, t.ex. <em>Flickan går</em> och <em>Bollen är rund</em>. Elever från ett yrkesförberedande och ett studieinriktat program fick en satsatomuppgift om westernhjälten Buffalo Bill. Uppgiften innebar att de skulle skriva en sammanhängande och välformulerad text utifrån givna 24 satsatomer. Totalt åtta uppsatser, fyra från varje klass, har undersökts med fokus på textbindning, innehåll och sammanhang.</p><p>          Studien visar att de båda klasserna uppfattar instruktionerna på olika sätt och detta får konsekvenser för innehållet och de textbindningar som undersöks. Framför allt visar sig detta när det gäller referensbindningarna. Den yrkesförberedande klassen, har lagt till informationsbärande satser i sina texter, och får därför fler delidentiteter och associativa bindningar än den studieförberedande klassen som inte har lagt till någon egen information i sina texter. Vad gäller konnektiva bindningar så har den yrkesförberedande klassen fler antal konnektiver och konnektiverna är karaktäristiska för en berättande text. I tre av åtta elevtexter förekommer brister i textbindningen, t.ex. felaktigt val av konnektiver och syftningsfel inom ledfamiljerna. Dessa brister i textbindningen stör sammanhanget i texten och därmed läsförståelsen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet. De intervjuade lärarna uppvisar en traditionell syn på grammatik, att det handlar om ordklasser och satsdelar, och behandlar vanligtvis dessa områden som enskilda moment. Vidare framgår det av intervjuerna att eleverna har svårt att förstå grammatikens nyttovärde, vilket är en faktor som kan inverka på elevernas negativa attityder och svårigheter i grammatik. För att bryta dessa föreställningar krävs en förändring av den skolgrammatiska traditionen.</p>

<p>Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.</p>

<p>Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.</p><p>Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.</p><p>Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.</p>