<p>Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet.</p><p>Undersökníngen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lärare på lika många skolor.</p><p>I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda sig av.Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår 1. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen.</p>

<p>Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet.</p><p>Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt.</p><p>Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.</p>

<p>Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys. Dessa faser genomgår man vid läsning och de behövs alla fyra för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det, då får man problem vid möten med skönlitteraturen.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra elever, två flickor och två pojkar, i grundskolans år 8. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser om läsningen i barndomen. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forsk-ning inom området.</p><p>Analysen visar att de ungdomar som uppskattat läsningen i barndomen och kommit igång själva med skönlitteraturen också blivit vana läsare som enkelt tar till sig vad de läser. Nord-ström (1995) menar att det finns en viktig period i barnens skolgång då mängdträning i läs-ning ska sättas in. Han menar också att grammatiken inte ska ingå i svenskan under de mel-lersta åren i skolan. Personligen ställer jag mig frågande till detta, eftersom grammatiken lig-ger till grund för att lära sig andra språk, därför kan jag inte hålla med Nordström helt.</p><p>De tillfrågade eleverna vill gärna läsa mer i skolan, men det framkom också att de vill välja själva bland litteraturen. Den elev som inte behärskar den litterära världen önskar hjälp med att hitta lämpliga romaner, som kan öka intresset.</p>

<p>Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.</p><p>De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.</p><p>Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.</p><p>Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv. Enligt informanterna upplever de att det som är mindre bra med svenskarna är att det råder kulturkrock, diskriminering samt reservation från svenskars sida. Informanterna menar att svenskan inte är bara ett språk för samtal utan också en del av elevernas identitet.</p><p>Slutsatsen är att alla informanters grundinställning är att de har en till stor del positiv attityd gentemot svenskar och svenska språket. Informanternas föräldrar är engagerade och stöttar sina barn. Detta är en viktig faktor för att pojkarna ska lära sig det nya språket. En annan slutsats är att andraspråket har blivit en del av elevernas identitet samt det nya språket för att kommunicera i samhället men också med kompisar och landsmän. Motivation, inställning, begränsad eller utökad kontakt med majoritetsbefolkningen är aspekter som bildar dessa elevers uppfattning. Detta är den tredje slutsatsen.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.</p><p>Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.</p><p>Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet.</p><p>En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer. Det visar istället att hög utbildning kan vara av betydelse men att individuell motvation är en större drivkraft.</p>

<p>Abstract</p><p>An extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960’s</p><p>and 1970’s.The Finnish immigrant children were brought up with two</p><p>different sets of values and attitudes; one at the home domain and a different</p><p>one at school. Being caught between two different cultures affected the</p><p>children in different ways.</p><p>The aim of this study is to investigate how the Finnish second generation</p><p>perceive and identify themselves.</p><p>Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migration</p><p>Abstrakt</p><p>Den omfattande emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och</p><p>1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finska</p><p>invandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och en</p><p>annan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finska</p><p>andragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks om</p><p>kunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet av</p><p>den finska identiteten.</p><p>Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.</p><p>Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Författare: Peggy Palm</p><p>År: Ht 2007</p><p>Titel: Lära våga tala. Om tal i klassrumsoffentligheten</p><p>Engelsk titel: Speak up! About communication in the classroom</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: 40</p><p>Innehåll:</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren, för läraren, men även för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar även till att belysa på vilket sätt som eleverna fått/tagit ordet på den offentliga nivån i klassrummet och vid hur många tillfällen som läraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfällen. Samt även hur lärare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren.</p><p>Metoden består av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i åk 1, 3 och 5. Jag har även utfört intervjuer av de tre berörda lärarna och av tre flickor och tre pojkar från varje klass.</p><p>Resultatet visar att läraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning låg på cirka 50-60 %. Tidigare forskning visar att det oftast är pojkarna som dominerar det offentliga talutrymmet i klassrummet. Det gör de även i denna undersökning men med små tidsmarginaler. Den tidigare så kallade tvåtredjedelsregeln, där läraren talar i tvåtredjedelar av lektionstiden och pojkarna i tvåtredjedelar av elevtiden, verkar tyvärr stämma ganska väl överens med verkligheten fortfarande. Dock inte i åk 5 då det rådde omvända förhållanden vid elevtiden.</p><p>Lärarnas och elevernas uppfattning om hur det offentliga talutrymmet skulle fördelas stämde inte alltid med verkligheten. Läraren i åk 5 trodde att flickorna skulle dominera, men det visade sig att det var pojkarna som gjorde det även om det var med väldigt liten tidsmarginal.</p><p>Det är läraren som har makten över det offentliga ordet i klassrummet. Det är hon/han som fördelar ordet och ser till att gällande regler följs. Det är därför viktigt att läraren fördelar ordet rättvist och skapar ett positivt klassrumsklimat!</p><p>Nyckelord: talträning, talutrymme, klassrum, genus, lärare, elev</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med tre kvinnliga lärare i grundskolan. Samtliga lärare anser att svenskämnets främsta uppgift är att ge eleverna goda kunskaper i tal och skrift. Lärarnas ambition är att väcka intresse för ämnet och stimulera elevernas fantasi. De menar att goda ämneskunskaper, engagemang och intresse för det egna ämnet är en förutsättning för att motivera eleverna. Kontinuerlig vidareutbildning är enligt lärarna av stor betydelse, och de efterlyser främst utbildning i att arbeta med och bemöta elevernas förändrade språkbruk. Samtliga lärare ger uttryck för att de trivs med sitt yrke. Arbetslaget beskrivs som en resurs, både kunskapsmässigt och socialt. Samtidigt upplever lärarna att arbetssituationen är pressad. Stora klasser och elever som inte når målen gör att de ofta känner sig stressade. Det finns inte tillräckligt med tid för eleverna, och det finns heller inte tid för egen återhämtning. Samtliga lärare önskar fler lärare i skolan och att samarbetet mellan arbetslagen utvecklas ytterligare. De anser också att skolans personal bör samverka med hemmen i större utsträckning.</p>