Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7–9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande:   -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna? -       Hur korrelerar litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag?   En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska – Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna. Inom dessa teman reproducerades stereotypa normer och dikotomier vilka befäste en västerländsk könsmaktsordning. Läroplanen uttrycker tydligt att skönlitteraturen i undervisningen i svenskämnet ska fungera såväl identitets- som empatiutvecklande medan skolans värdegrund och uppdrag framhåller alla individers lika värde och okränkbarhet. De stereotypa konstruktionerna av mänskliga litterära gestalter i antologierna fungerade dock exkluderande och kunde även uppfattas som diskriminerande och kränkande. Därför kan antologierna inte sägas korrelera varken med läroplanen eller med skolans värdegrund och uppdrag, på ett sådant sätt som förväntas av samlingsverk producerade för att användas i undervisning inom grundskolan.

I Samkönade äktenskaps vara eller icke vara inom Svenska kyrkan utförs en argumentationsanalys, baserad på hermeneutiks metod och kvalitativ textanalys, av debattartiklar som behandlat frågan som Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten efter att svenska staten har gjort äktenskapsbalken könsneutral. Alla undersökta debattartiklar är publicerade mellan 2008-12-11 och 2009-10-31 i Kyrkans tidning och Dagens Nyheter. I resultatanalysen framgår det att både ja- och nej-sidan använder sig av ungefär samma typer av argument men med olika vinklingar och tolkningar. Nej-sidan använder sig dock mer av ett toleransperspektiv än ja-sidan. I ja-sidans argumenterande kan man hitta en underliggande normkritik av heteronormativiteten.

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.

Uppsatsen Män med män handlar om hur par bestående av män bildas i två svenska romaner, Jonas Gardells Präriehundarna (1987) och Bengt Martins Sodomsäpplet (1968). Det som studeras är gestaltningen av hur förhållandet mellan männen påverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhållanden står som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet är andra ämnen som behandlas i uppsatsen som tittar på hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i Präriehundarna gestaltas att de starkt är påverkade av den heteronormativa och väljer att använda detta som ett sätt att utgå ifrån och ta avstånd från detta, men samtidigt har paret svårt att finna sig själva och vara bekväma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I Sodomsäpplet finner uppsatsen tydliga bevis på att den kulturella kontexten påverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning är grundad i den samma. Den teoretiska basen är queerteori, främst med Judith Butler och Eve Koskofsky Sedgwick som bas. Queerteorin används för att visa hur genus är en social konstruktion och att gestaltningen har påverkats av kulturella idéer om genus och relationer.

Uppsatsen ska ge en bild av de olika förhållningssätten till gudstjänsten som finns inom Svenska kyrkan som i sitt uppdrag har att föra ut evangeliet. Det är gudstjänstens förhållande till den Augsburgska bekännelsen, här främst inriktat på den IV, V och den VII av de förnämsta trosartiklarna som ska utläggas. Vilka konsekvenser får då de skilda synsätten som råder i gudstjänstens utformning och gestaltning? Några av de modeller som finns kommer att redovisas, från den renodlade högkyrkliga till dagens aktuella former som består av en blandning av tidigare inriktningar tillsammans med nya koncept. Slutligen ställer jag också frågan om Svenska kyrkans uppgift och betydelse för dagens människa och hur hon lever upp till sin önskan och vision att nå ”alla” människor med evangeliet. Sv.kyrkan är en evangelisk-luthersk bekännelsekyrka och min frågeställning i denna uppsats är hur och om Sv.kyrkan lever upp till detta ideal eller inte. Givetvis kan jag inte ge ett rakt och konkret svar på hur Sv.kyrkan på bästa sätt lever upp till sitt uppdrag, men uppsatsen kan väcka tankar över Sv.kyrkans uppgift och betydelse i dagens samhälle. De förnämsta trosartiklarna i den Augsburgska bekännelsen utgör tillsammans med de tre versionerna av trosbekännelsen, den apostoliska, nicaenska och den athanasianska, är kärnpunkten av Sv.kyrkans bekännelseskrifter som varandes evangelisk-luthersk bekännelsekyrka. Gudstjänsten är det centrala i gestaltningen av Sv.kyrkans tro, bekännelse och lära. Den Augsburgska bekännelsen bör betraktas som den gudstjänstfirande församlingens dokument som är nyckeln till evangeliets bruk som har sin grund i gudstjänstens bekännelse som slår vakt om en rätt gudstjänst, alltså är det själva gudstjänsten som gestaltar Sv.kyrkans tro och bekännelse. Luther såg gudstjänstfirandet som det säkra kännetecknet och helgelsemedlet. Sv.kyrkan har den Augsburgska bekännelsen som riktlinje och ledning i sitt arbete och bland de främsta trosartiklarna finner vi den IV som beskriver den tro som leder till en rättfärdighet inför Gud. Därefter följer den V trosartikeln som visar att det är genom det inrättade predikoämbetet som förmedlar Ordet, evangeliet och sakramenten som skänker den heliga Anden och frambringar den rätta tron. Som en motbild beskrivs de som tror att den heliga Anden kan komma till människorna genom deras egna ansträngningar, utan det utvärtes ordets förmedling. Av detta kan man dra slutsatsen att prästämbetet i Sv.kyrkan har ett stort ansvar i sin utövning av sitt ämbete. Detta bekräftar den VII trosartikeln ytterligare där kyrkan beskrivs som de heligas samfund där evangeliet rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that’s affecting the pupils in a negative way. Having to leave the classroom can lead to that pupils feel like a deviant and outside the group, while teaching in a small group can provide students with the support they need to be able to participate actively in the classroom. In curricula and governmental investigations, it is clear that schools should promote cultural and linguistic diversity, while supporting skills in Swedish. This can be interpreted as contradictions when it advocates linguistic diversity, at the same time as a monolingual norm. Teachers have to decide how to respond to the expectations and requirements of school everyday.

No description available.

Abstract It is unclear how L2 students acquire vocabulary – how is it taught – or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students’ into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students’ demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course – integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech. The study was conducted to map and learn more about the differences in vocabulary with L2 students who were integrated in the national L1 programs in several subjects and L2 students who have chosen to focus, in an isolated group, on SSL only. How does the students’ vocabulary evolve in relation to time? The study is based on the vocabulary knowledge scale as the methodological tool and Stephen Krashen’s monitor model as the theoretical practice, and in particular the input hypothesis and the hypothesis of acquisition and learning in combination with Pauline Gibbons’s methodologies in scaffolding. In the study the test results of eight SSL students are compared; four of the students have chosen to integrate with the L1 classes and four of them have chosen not to integrate with the L1 students. We will show that students that participate in national “high school” courses on the same premises as the L1 students will, through exposure to vocabulary in text books, lectures and post scaffolding, learn their vocabulary at a faster and higher rate than students who focus on the structural functions and, often non-contextual, vocabulary training alone.

I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord. Resultatet visar att ju svårare grammatiken blir, desto svårare blir det för eleverna att klara uppgifterna. Eleverna har dessutom svårt för att formulera svar med egna ord. I enkätundersökningen lyckades pojkarna bäst.

Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.