Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus. Resultatet av analysen visar att läromedlen idag är fullt gångbara, de är läromedel som behandlar och uppfyller kursplanernas krav.  Läromedlen visar att det i de allra flesta fallen uppfyller de centrala temana som finns i kursplanerna. Det läromedlet som relateras till Lpo94 brister på innehållet gällande relationen mellan elevens modersmål och svenska i sin dåvarande kursplan, men uppfyller kriterierna för Lgr11s kursplan. Därför är det inte ett inaktuellt läromedel trots att det egentligen vilar på tidigare kursplansmål. Diskussionen presenterar böckernas olikheter och likheter, där uppbyggandet av böckerna med utgångspunkt från de centrala temana är en sak som skiljer böckerna åt.

No description available.

This is a study of pseudo-coordination in Swedish, a common phenomenon in Swedish and other Scandinavian languages, formally a regular verb (phrase) coordination [V1 CONJ V2] but with some special characteristics: the verb in V1 is a) taken from a restricted set of verbs; b) semantically weak; and c) typically contributes aspectual or modal properties to the construction as a whole. An example is Anton sitter och läser, lit. ‘A. sits and reads’, i.e. ‘Anton is reading’. Various criteria have been suggested to identify these constructions as a category distinct from other verb coordinations: single event interpretation; a single phrasal accent; different behaviour of object extraction and the scope of negation, etc. These criteria prove less useful when applied to authentic text, most importantly as they do not unambiguously tell pseudo-coordinations from other verb coordinations. In this thesis, it is suggested that it is the relation between the two verbs that is crucial. This hypothesis is tested in Study 1. In Study 1, 15310 verb coordinations in a tagged corpus (Parole) were investigated. 4281 of these had a potentially pseudo-coordinating verb in V1, and were classified for the relation between V1 and V2. Among the 3881 cases of actual pseudo-coordinations, the verb relations were BACKGROUND and GOAL DIRECTION. These relations were not found in regular coordinations with potentially pseudo-coordinating verbs in V1, which provides us with a criterion to identify pseudo-coordination in text. In Study 2, the relation criterion was applied to the verbs sitta ’sit’, ligga ’lie’, and stå ’stand’, studied in a corpus of news text (Press 97). Constructions were classified with respect to animacy of subject, type of V2 verbs, and relative frequency and position of adverbials. The V1 verbs were found to form a coherent category but also exhibited interesting differences, both from each other and from their uses outside pseudo-coordination, along all parameters investigated. / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen är baserad på två kvinnliga gestalters skildringar i den första säsongen av teveserien. De två valda karaktärerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och jämförs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men även med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i litterära texter. Resultatet visar att det förekommer en genuskontraktspakt i karaktärsskildringarna men också att maktpositionerna mellan manliga och kvinnliga karaktärerna beror på andra intersektionella kategorier än enbart kön. Undersökningens resultat tyder även på att Daenerys och Aryas karaktärer bryter mot de stereotypa skildringarna i Nikolajevas schema. Orsaken kan vara att genuskontraktet finns djupt inpräntat i våra samhällsnormer om hur manligt och kvinnligt bör vara. Mannen förväntas vara den starka och beskyddande medan kvinnan förväntas vara den svaga och omhändertagna. En annan anledning till att stereotyperna är svåra att bryta kan vara författarnas rädsla att läsarna inte kommer att kunna identifiera sig med karaktärerna.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av ämnena svenska och historia från Läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till Läroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet är att synliggöra hur ämnena och deras specifika värderingar och traditioner påverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras på uppfattningen att olika ämnen för med sig olika ämnestraditioner i form av värderingar, kunskapssyn, bedömningssätt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden är snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad på tidigare forskning knuten till läroplansteori, skolutveckling, ämnestraditioner och ämnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskämnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan färdighets-och bildningsfokuserat ämne, ofta synliggjort med åtskillnad mellan språkträning och litteraturstudier. Uppdelningen är dock inte helt försvunnen. Vidare är färdighets-och bildningsinnehållet mer integrerat i Lgy 11, något som också är sant för historieämnet, vilket där syns genom ett i Lgy 11 utökat fokus på historisk metod och tillämpad källkritik. Detta bidrar till en ökad koppling till samhället utanför skolan i båda ämnena. Undersökningen synliggör också olika kunskapssyn hos de två ämnena, där svenskämnet fokuserar på förmåga medan historieämnet fokuserar på förståelse. Analysen visar också att kursplanerna i Lgy 11 är mer standardiserade och jämförbara, vilket i sin tur synliggör hur centrala stoffdirektiv förekommer som centralt innehåll i historieämnet men undviks i svenskämnet. Specifikt för historieämnet är också att det upplever samma problematik med likvärdig utbildning i och med sin i Lgy 11 nya status som kärnämne som svenskämnet haft i tidigare läroplaner. Slutligen påvisar undersökningen en problematik i synen på ämnena, vilken åtminstone i den forskning som ligger till grund för denna uppsats är utdaterad i och med Lgy 11. Detta gäller framför allt avsaknaden av etablerade postmoderna perspektiv på ämnena och på styrdokumenten.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning: Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen? Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar? En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts. Svaren från lärarna har sedan jämförts och analyserats med varandra. Detta för att hitta mönster i lärarnas svar och på så sätt kunna gruppera dessa under olika teman. I diskussionen har lärarnas svar även jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning och litteratur. Det teoretiska perspektivet som arbetet utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet. De centrala begreppen som tas upp i arbetet är majoritet/minoritet, interkulturell pedagogik och andraspråk. Resultatet av studien visar på skillnader och likheter som finns i hur de olika lärarna arbetar för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So. Den visar även på skillnader och likheter i vilka resurser lärarna har tillgång till i sitt arbete. Skillnaderna i vilka resurser lärarna har kan antas bero på i vilken kommun de arbetar i. Men en generalisering har inte kunnat göras på grund av att mängden av lärare som intervjuats från varje kommun har varit för få.

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning. Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19–80 år. Resultatet visar att stadsspråket i Umeå utifrån Umeåbornas beskrivningar kan betraktas som en norrländsk regional standardsvenska, och att Umeåsvenskan har betydelse för att konstruera och upprätthålla såväl en norrländsk identitet som en identitet som "stadsbo". Bland de inflyttade syns såväl ett uttalat motstånd mot att anpassa sitt språk som en strävan efter att förstärka en identitet som Umeåbo genom att närma sig Umeåsvenskan.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.