Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Akademisk avhandling--Gothenburg, Sweden. / Summary in English. Bibliography: p. 588-594.

Thesis (doctoral)--Stockholms universitet, 1995. / Added abstract tipped in. Includes bibliographical references (243-252) and index.

Thesis (doctoral)--Göteborgs universitet, 1986. / Summary in English. Extra t.p. with thesis statement inserted. Includes indexes. Bibliography: p. 227-246.

<p>Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser. Majoriteten av lärarna tycker att det är viktigt med grammatikundervisning och att eleverna bör lära sig hur språket är uppbyggt. Det framkommer i undersökningen att eleverna inte har så klar uppfattning om vad de gör på lektionerna. De är främmande för begreppet grammatik och har inte så stor uppfattning av vad det är. Däremot tycker eleverna att det är viktigt att lära sig om språket och hur det är uppbyggt. Lärarna uppfattar att eleverna tycker att grammatikundervisningen är tråkig men samtidigt uttrycker flera att eleverna tycker det är roligt i skolan. I undersökningen framkom också att det finns en skillnad på vad yngre och äldre lärare har för uppfattning om grammatikens betydelse i undervisningen. Äldre lärare använder sig i större utsträckning av färdigt läromedel än yngre. De tycker även att det är mer vikigt med grammatikträning än de yngre lärarna.</p>

I föreliggande undersökning studeras och jämförs elevtexter skrivna i samband med storskaliga prov i de två EU-länderna Sverige och Frankrike. Detta övergripande syfte koncentreras till en jämförelse med avseende på det innehållsliga djupet i texterna. Materialet består av tre svenska och tre franska elevtexter vilkas innehåll studeras med hjälp av en metod för mikro- och makroanalys av texter. För att åskådliggöra de innehållsliga nivåerna i respektive text används en grafisk representation i form av tankekartor. Ytterligare en frågeställning som utreds i denna uppsats är huruvida själva metoden att studera innehållsliga nivåer i texter via studium av mikro- och makrotema kan anses fruktbar. Resultatet visar att såväl de svenska som de franska elevtexterna har ett jämförbart innehållsligt djup men det är tydligt att eleverna i de två länderna går tillväga på olika sätt när det formulerar sitt innehåll. De franska elevernas texter är nära kopplade till källtexterna och följer en mer likartad mall vad gäller uppbyggnad. De svenska elevernas texter är även de kopplade till källorna men är friare i sitt förhållande till dessa. De svenska eleverna uttrycker även i viss mån personliga åsikter på övergripande nivå vilket inte sker i de franska elevernas texter. Frågan om huruvida metoden att undersöka innehållsligt djup med hjälp av mikro- och makroanalys besvaras med att metoden fungerar då den förtydligar de innehållsliga delarna i texter. Vid en bedömning av textens innehåll måste metoden dock kompletteras av en sammanfattande värdering av innehållet som helhet.

Audiobooks have become increasingly popular and accessible during the past couple of years. Concurrently, students’ reading comprehension has decreased. Therefore, teachers must work toward improving students’ reading comprehension but also relate to audiobooks as a phenomenon. Thus, this qualitative study aimed to explore similarities and differences between reading comprehension and listening comprehension through previous research, an examination of the course Svenska 1 and interviews with three professionals within the target area. The curriculum of Svenska 1 legitimises the use of audiobooks and does not specify the concept of reading, therefore allowing teachers to interpret whether audiobooks should or can be used. Although the input is of different characters in the two modalities, the phase of processing and comprehending is similar. Moreover, listening comprehension is a biologically primary ability and can suit students with a limited working memory. According to the findings of this study, students struggling with word decoding can linguistically assimilate more complex texts through the auditive modality. Hence, audiobooks can be used in educational purpose since they provide linguistic content and practice students’ empathy. However, listeners mainly extract the gist of a text. Therefore, they rely more on background knowledge and logic rules when reconstructing a text. Consequently, listening can burden students’ working memory and listeners sometimes miss the intended meaning of a text. Finally, background knowledge, motivation, strategies and word decoding are what researchers believe to be most important for reading comprehension. Even more skilled readers need to practice their decoding skills and therefore a recommendation is to teach decoding parallel to knowledge acquisition, which can be provided through audiobooks.

Det är dags för mässa, en helt vanlig söndag i oktober. Klockorna ringer i vanlig ordning, detär procession precis som vanligt, liturgin är densamma som varje mässa, vi får ta emotnattvarden – allt är precis som det brukar vara. Men ändå är det något som är annorlunda. Iprocessionen bärs det tunga processionskorset av ett barn i sjuårsåldern med hjälp av enkyrkvärd, likaså evangelieboken. Barnen får sitta längst fram i koret tillsammans medprästerna som leder högmässan och de får tillsammans med kyrkvärdarna utföra olikauppgifter. När det är dags för nattvarden sker det som gör just denna högmässa till något avdet största jag har varit med om, för även här är barnen med under själva utdelandet avnattvardsgåvorna. När jag kommer fram till en av de två stationerna med bröd och vin sägerprästen ”Kristi kropp för dig utgiven”, men det är ett barns ögon jag möter, och det är en litenbarnahand som försiktigt lägger oblaten i min framsträckta hand innan jag går vidare tillkyrkvärden som håller i vinkalken. Framför prästen står ett barn i sjuårsåldern och delar utoblater medan prästen säger ”Kristi kropp för dig utgiven”. Framför mig står ett barn som fårvara med i högmässan, och dessutom har fått konkreta uppgifter i den. Framför mig står ettbarn som inte bara får vara med, utan som får vara delaktig, och det slår mig att så här skulledet kunna vara överallt, i varje högmässa som firas i Svenska kyrkan.I denna uppsats undersöker jag hur två yrkesprofiler inom Svenska kyrkan, präster ochpedagoger, förhåller sig till barnen i relation till högmässan och vilka förståelser av kyrkansynsätten indirekt grundar sig i. Genom att belysa och jämföra prästers och pedagogerssynsätt kan tänkbara skillnader i pedagogiska förhållningssätt och dess inverkan på Svenskakyrkan aktualiseras och föras till diskussion.

The aim of this study is to explore students perception of parts of formative assessment which involve the subject of Swedish writing. The study include students from grade 5 to grade 6, and the study has the following questions: How do students perceive the third key strategy in formative assessment which includes using feedback in new learning situations in narrative text? How do students perceive the forth key strategy in formative assessment which includes activating the students as learning resources for each other in narrative text in the Swedish subject? How do students perceive the fifth key strategy which includes taking responsibility for their own learning in narrative text in the Swedish subject? The study has a student perspective of the formative assessment by letting the students answer a survey. The theoretical framework consist of the framework for formative assessment and the sociocultural perspective of learning, proximal development zone. The result shows that students perception of feedback from the teacher is positive, and the students view of the peer assessment has both positive and negative elements. The positive is that a classmate has done the task and more often than not has the same perspective of things. The majority of students in grade 6 thought that they learned to write their texts better after a peer assessment which students in grade 5 didn’t think. If students perception of key strategies became visible in teaching it could lead to more students taking benefits in their learning process. The study shows that some students are afraid of receiving peer assessment because they have contained bad comments, and it’s difficult to give peer assessment. Many of the students think that it´s much better to receive feedback from the teacher, rather than a peer. As a Swedish teacher or as a future Swedish teacher to be, it´s important to make these key strategies visible and turn the negative into positive so the students can take benefit from them.

No description available.