Den svenska skolan har genom historien haft flera olika betygssystem. 1994 infördes mål- och kriterierelaterade betyg och 2011 fick Sverige en ny läroplan Lgr11. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever, vilka är i läs- och skrivsvårigheter, i årskurs 6-9 upplever kunskapskraven, bedömningsprocess och betygssättning enligt Lgr11 i ämnet svenska. Arbetet byggdes på fokusgruppsintervjuer med totalt 15 elever, verksamma vid en grundskola i Mellansverige våren 2016.   Studien har en fenomenologisk ansats där vi genom halvstrukturerade fokusgruppintervjuer ville ta reda på hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplevde kunskapskraven samt bedömningsprocessen enligt Lgr11. De teoretiska perspektiv som har använts för att analysera vårt empiriska material är Husserls livsvärldsteori, det situerade perspektivet på lärande och bedömning samt det relationella perspektivet på specialpedagogik. Resultatet visar att eleverna upplever att betyget är viktigt för sin framtid och de ser det som ett kvitto på sitt lärande. Vidare lägger eleverna det största ansvaret för sitt betyg på sig själva och de upplever nuvarande betygsystem som svårt att förstå. Vi ser också att de uttrycker en osäkerhet kring vilka kunskaper som bedöms i skolan. Eleverna ger också uttryck för upplevelser av oro, besvikelse, stress, uppgivenhet, vanmakt, ilska, osmarthet och glädje. Vår tolkning av resultatet är att eleverna upplever att lärarnas bedömningspraktik och läroplanens kunskapskrav kan utgöra hinder för dem i sin strävan att nå ett högre betyg.

Denna studie är en analys av läromedelsserierna Prima svenska och Zick Zack med inriktning på målen och det centrala innehållet i den aktuella läroplanen. Studien har ett elevperspektiv för att ta reda på elevers förståelse av uppgifterna samt målen i de läromedel som de använder. Detta har gjorts genom att en enkät har delats ut till totalt 40 elever i årskurs 5. Samtliga övningsböcker i läromedelsserierna har även analyserats utifrån den reviderade läroplanen från 2017 (Lgr17). Resultatet visade att Prima svenska möter målen i Lgr17. Detta trots att den är framtagen efter läroplanen som kom 2011 och att den reviderade upplagan har fått en betydligt större del av målen som inkluderar IKT. Zick Zack mötte ej alla mål i läroplanen men det ska tilläggas att de ej hävdar att de är framtagna efter läroplanen. Uppgifterna i Zick Zack fokuserade till stor del på läsförståelse men det läromedlet är mer inriktat på grammatik och ord- och begreppsförståelse. Prima svenskas uppgifter hade stort också fokus på läsförståelse men även att skriva texter.  När det gäller elevernas åsikter om läromedlen är de relativt nöjda med dem men de tycker att uppgifterna är upprepande och de tycker inte om läsförståelsen. När det gäller elevernas förståelse av målen och uppgifterna tycker de att böckerna har ett avancerat språk vilket skulle kunna förenklas för att öka förståelsen.

Syftet med det här examensarbetet har varit att belysa en undervisningspraktik med särskilt fokus på arbete med skönlitteratur från andra delar av världen i svenskämnet årskurs 7-9. Idag lever elever i ett samhälle tillsammans med medborgare som har olika etnicitet och som kommer från olika kulturer. Eftersom eleverna möter olika kulturer är det viktigt för dem att utveckla en interkulturell medvetenhet kring andra livsförhållanden, inte bara i den västerländska delen av världen utan även övriga delar. För att kunna belysa studiens syfte genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex verksamma svensklärare i högstadiet. Intervjufrågorna var specifikt utformade för att undersöka lärarnas undervisningspraktik inom vårt forskningsområde. Efter en noggrant genomförd datainsamling och analys av data visade att det förekom skönlitteratur från skilda delar av världen dock med viss begränsning i den undersökta undervisningspraktiken. Detta var bland annat på grund av för lite kunskap hos lärarna och för lite resurser i verksamheten. Endast skönlitterära böcker av västerländskt ursprung där eleverna får ett andrahandsperspektiv på utom västerländska länder och dess levnadsvillkor, förekom i undervisningen.

Studien har syftat till att utifrån två separata analysmodeller analysera icke godtagbara elevtexter från det nationella provet i svenska, gällande delprov H, som behandlar faktatexter, för åren 2012–2014. I studiens första analysmodell synliggörs vilka brister elevtexterna innehåller utifrån lärarens bedömning samt hur de kan kategoriseras utifrån fyra valda kategorier; ämnesspecifika ord, faktafel, innehållet framgår inte tydligt/blir begripligt och återger inte efterfrågade information. Resultatet visade då att eleverna, både pojkar och flickor, har svårast med att använda ämnesspecifika ord i sina faktatexter då detta var den största kategorin i analysen. Resultatet visade även att eleverna använder korrekt fakta i större utsträckning då denna kategori blev den minsta under de valda åren. Den andra analysmodellen synliggör om de icke godtagbara elevtexterna ändå kunde räknas som godtagbara faktatexter utifrån andra kriterier. Materialet till den andra analysmodellen utgörs av icke godtagbara elevtexterna från år 2014 och resultatet av den analysen visade att i princip hälften av elevtexterna från det valda året kunde klassas som faktatexter. Utifrån de två analyserna kunde slutsatser dras kring att elevens producerade text ofta innehåller ytterligare kunskap som inte syns vid en bedömning utifrån nationella provets bedömningsmatriser. Något som ytterligare visas är att pojkar och flickor har i princip samma svårigheter gällande formulerandet av faktatexter men vid en bedömning utifrån den andra analysmodellen blev pojkarnas texter oftare klassade som godtagbara jämfört med flickornas. Studiens slutsatser synliggör ett tydligt område som lärare kan ta hänsyn till och utveckla i sin undervisning vilket är användandet av ämnesspecifika ord, eftersom det är en viktig del som testas i det nationella provet och som många elever misslyckas med. Studien visar även att det inte enbart går att se till bedömningen av det nationella provet vid en bedömning utan fler aspekter bör tas i beaktande för att synliggöra fler av elevens kunskaper.

Allt fler elever i skolan är flerspråkiga och elevgrupper i gymnasieämnet svenska som andraspråk har en allt bredare etnisk mångfald. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den etniska mångfalden ser ut i gymnasieämnets läromedel och synliggöra migranter och minoriteter. Ett ytterligare syfte är att undersöka om läroplanen följs. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvantitativ- och kvalitativ textanalys. Två läromedels autentiska texter har räknats och diskursivt analyserats för att få fram ett så tillförlitligt analysresultat som möjligt.      Resultatet visar att läromedlen uppfyller läroplanens riktlinjer gällande ett textinnehåll från olika delar av världen, även om den etniska mångfalden till störst del är centrerad vid Europa. Läromedlen framställer migranter och minoriteter problematiserat och belyser problem som kan uppstå inom mötet mellan majoritets- och minoritetskulturer. Slutligen visar resultatet att läroplanens värdegrundsarbete gällande motverkandet av etnisk diskriminering främjas till viss del, även om kunskap om andra människor finns.   Nyckelord: svenska som andraspråk, läromedel, etniskt perspektiv.

Studien riktar sig till undervisning i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att få mer kunskap om lärares didaktiska verktyg som används för att undervisa direktintegrerade nyanlända elever i det ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att få ökad förståelse för de möjligheter och svårigheter lärare upplever kring direkintegrerade nyanlända elever utifrån sin egen undervisning. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att lärarna använder många olika didaktiska verktyg i sin undervisning. Det framkommer även att lärarna använder ungefär samma didaktiska verktyg oberoende av årskurs. Det visade sig även att lärarna upplevde många svårigheter i verksamheten med direktintegrerade nyanlända elever. De möjligheter som de beskrev var betydligt färre. Svårigheterna innefattar allt från tid och arbetsbelastning till ekonomiska frågor. Möjligheterna i studien berörde till största del frågor rörande resurser som andra pedagoger. Frågor som behörighet och fortbildning samt undervisning på elevernas första- och andraspråk diskuteras.

På senare tid har vissa delar av den svenska modellen varit föremål för olika debatter, från strejkrätt till de centrala parternas roll på arbetsmarknaden. Modellen både hyllas och ifrågasätts och med det i åtanke förefaller förståelse av uppkomsten av modellen intressant. Det finns en stor mängd tidigare forskning som ger förklaringar till modellens uppkomst, främst i de politiska motsättningarna som landet gick genom vid tiden för skapandet av modellen, men också som ett resultat av de konflikter på arbetsmarknaden som var vanliga under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Det som denna uppsats syftar till är att istället blicka längre bak i Sveriges historia för att försöka hitta en alternativ förklaring till modellens uppkomst och således komplettera den befintliga forskningen. Den viktigaste frågan är varför det i Sverige togs fram den lösning på arbetskonflikterna som den svenska modellen blev. Genom att utföra en historisk sociologisk studie försöker därför denna uppsats svara på problematiseringar kring hur arbetet var organiserat under en förindustriell era samt hur arbetskonflikterna startade och hur de löstes. Förhoppningen med denna studie är att resultatet fyller en kunskapslucka och ger ytterligare förklaringar till hur och varför modellen konstruerades. Uppsatsens centrala argument är att den svenska modellen på arbetsmarknaden blev möjlig tack vara den i Sverige rådande folkliga handlingsrepertoar som redan för flera hundra år sedan tvingade beslutsfattare att kompromissa och hantera arbetskonflikter på ett annat sätt än genom enbart lagstiftning eller våld.

No description available.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen. Materialet består av inspelade testsamtal och transkriptioner som utökats med prosodiska markeringar vid genomlyssnandet. Fokus har lagts på betoning av rätt sta-velse, förlängning av rätt ljud och realisering av accenter. Resultaten visar att alla som godkänts på hela det muntliga testet uppvisar en genomsnittligt högre basprosodisk kompetens jämfört med de underkända. De som godkänts på själva uttalsdelen realiserar de prosodiska reglerna korrekt i större utsträckning. Ett undantag finns dock bland de för uttalet underkända varför en mindre näranalys gjorts. De slutsatser som kan dras från denna undersökning tyder på att en god basprosodi har betydelse för möjligheten att klara Tisus och att därmed få bedriva akademiska studier i Sverige. Tonala drag i form av realisering av grav accent har emellertid ingen betydelse.

I den här studien har ordspråket Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken undersökts, med syfte att ta reda på hur ordspråket varieras och när eventuella variationer började komma in i språket. Metoden i studien har bestått av sökningar i språkkorpusar, med material från bland annat sociala medier, tidningstexter och finlandssvenska texter. Resultatet av studien visade att variationer av ordspråket är vanliga. Den vanligaste variationen av ordspråket är av typen Man ska inte ropa hej än/ännu/för tidigt. Det första belägget för en varierad form av ordspråket publicerades på 1890-talet.