Sammandrag Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget. Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen. Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.

Denna studie är en undersökning av hur förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk tillägnar sig svenska prepositioner. Prepositioner tillhör inte de ord man lär sig först; det går ofta bra att göra sig förstådd utan att använda prepositioner. Men när man väl börjar använda prepositioner, kommer de då i någon viss ordning? Innebär det i så fall att man också till en början överanvänder någon eller några prepositioner? En annan fråga jag ställer mig är om barn i fem- och sexårsåldern, som lär sig svenska som ett andraspråk, har en annan inlärningsgång än små barn som lär sig svenska som sitt modersmål. Enligt den s k komplexitetsteorin börjar vi använda prepositioner som anger position innan vi börjar använda prepositioner som anger riktning. Prepositioner som i och på kommer alltså före prepositionerna till och från. Vidare anses "positiva" prepositioner komma före "negativa". Eftersom det är mer positivt att 'ge någonting till någon' än att 'ta någonting från någon', så bör enligt komplexitetsteorin till föregå från. Min slutsats är dock att jag inte kan finna stöd för att komplexitetsteorin skulle vara tillämplig på förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk. Den preposition som otvivelaktigt förekommer oftast i mitt undersökningsmaterial är på. Men även i har ganska hög frekvens. Dessutom kan jag finna exempel där inläraren använder sig av en del ovanliga prepositioner och där inläraren använder sig av preposition, där en svensk modersmålstalare förmodligen inte skulle använda någon preposition. Jag finner också i mitt material belägg för att det finns en klar överanvändning av prepositionen på.

Denna studie undersöker Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen. Att jag valt detta ämne beror på att det inte finns något skrivet just om detta. Att förstå Svenska kyrkans roll och varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom den statliga krishanteringen är intressant. Svenska kyrkan har tagit ansvar och agerat vid kriser tidigare, vid händelser som Estoniakatastrofen, tsunamin i Thailand och nu senast 2015 års flyktingkris. Dessa är bara några exempel. Religionens och Svenska kyrkans roll har förändrats under hela 1900-talet. Tidigare ansågs det att sekulariseringsprocessen helt skulle slå ut religionens plats inom den statliga offentliga sektorn. Detta har inte skett. Under 2000-talet har teorin snarare radikalt förändrats. Idag talas det om religionens återkomst och att Sverige snarare har blivit postsekulärt.[1] Svenska kyrkan har idag nya möjligheter till att agera som tjänsteproducent i välfärden och hon kan göra detta då hon inte längre är bunden genom en statlig reglering som förhindrar detta. Därför är det intressant att utreda Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen för att förstå varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom detta område, och varför hon får en roll utav kommunerna.

No description available.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan. Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder. Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet. Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare. / Abstract The purpose with this document has been to find out how teachers work with the early reading and writing learning, how reality relates to theories and finally how their work relates to the curriculum, this being Lpo 94. This document also brings up the Swedish language training from a historical point of view, a short definition of reading and writing, work environment, theories of learning and different work methods. The interviews done for this document have been of the qualitative sort. The teachers interviewed all work in the junior level of school. The outcome of the researches is that teachers can’t work with the reading and writing learning after a pre-made pattern. The teacher has to adjust him/her self, material and work method after the group of children. No work method is used exclusively, a teachers job is to single out the best pieces of all methods, to later on compose these to there own way of working to suit the teacher as well as the target group. All teachers have to work with the same guidance, Lpo 94, but the ways of reaching the goals are as many as there are teachers.

Den invandring som Sverige har upplevt de senaste decennierna har resulterat till mångkulturella klassrum, vilket gör att klasslärare undervisar andraspråkselever. Lärare behöver bred yrkeskompetens för att möta andraspråkselevers skilda kulturella och språkliga bakgrunder. Det förekommer generellt att andraspråkselever inte uppnår kunskapskraven i skolan, till skillnad från elever med svenska som sitt modersmål. Syftet med studien att undersöka hur lågstadielärare arbetar för att andraspråkselever ska uppnå skolans kunskapskrav. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt, där metoden semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för empirin. Studien har ett lärarperspektiv, där fem utbildade lärare i de tidigare skolåren har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att främja elevers andraspråksinlärning. Av resultatet framgår det att skilda faktorer främjar respektive hämmar elevers andraspråksinlärning. Angelägna faktorer är bland annat skolverksamhetens organisation och lärares kompetens.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare del i samhället vilket lett till en ny lag i Sverige, (2016:947)om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att företag i en viss storlek ochmed en viss omsättning ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska innehållainformation om hur företaget förhåller sig till områden som rör miljö, sociala förhållanden,personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Studien undersöktehur hållbarhetsarbetet i privata företag påverkats av lagen. Dessutom bidrog studien till attskapa en förståelse till varför hållbarhetsarbetet påverkats som det gjort. En multipel fallstudiei en exemplifierande karaktär genomfördes på fem företag som ingick i lagens omfattning.Respondenterna som intervjuades var medarbetare som hade ansvar för företagetshållbarhetsarbete alternativt ansvar för företagets hållbarhetsredovisning. Studien visade attlagen påverkat hållbarhetsarbetet i privata företag i form av att företagen utvecklat dethållbarhetsarbete de tidigare prioriterat mindre. Varför hållbarhetsarbetet i de privata företagenpåverkades som dem gjorde berodde på den faktorn som hade störst inverkan på derashållbarhetsarbete.

No description available.

The aim of this study has been to examine which of Ivaničs discourses of writing and learning to write could be found in three popular textbooks for ages 8-9 in the subject Swedish, and which of these the books focused on the most. The study has focused on written tasks and texts that cover writing and have been analysed using Ivaničs framework in Discourses of writing and learning how to write. The analysis and results of the study has then been compared to results from research about the Swedish subject in the curriculum to see how the textbooks actually follow our current curriculum. That research was done by Caroline Liberg et al, and has been essential to reach the results, seeing as it directly connects with this study. By conducting this research, I have aimed to shine a light on what these textbooks actually contain regarding discourses of writing, and whether or not it corresponds with the current curriculum for Swedish.   The results have shown that writing tasks and other text that can manifest a discourse of writing in textbooks for the Swedish subject, ages 8-9, focuses mostly on the skills and genre discourses. It also excludes the discourse regarding a sociopolitical discourse completely. This tells us that even though all three examined textbooks contain elements of our current curriculum, not one of them follows everything in it. The results and analysis has also shown us that many interpretations of the curriculum exist, and that it is difficult to decode exactly how a textbook should follow it. To decide which parts of the curriculum that are vital to follow is also a difficult matter to determine from this textbook sample. As a result of this study I have also learned that the responsibility to decide which textbooks that are used and why, is up to the teacher, and that it demands a lot of her/him to make an informed decision.

Inledning I förskolan finns det flera barn som har svenska som andraspråk och invandringen i Sverige växer mer än någonsin. Nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen. Den sociokulturella teorin ligger till grund i vår undersökning eftersom människan lär sig språk genom att samspela med andra. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att stimulera språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Metod I vår undersökning har vi valt att göra observationer på två avdelningar i en mångkulturell förskola där både pedagoger och barn observerades. Vi observerade olika situationer som samlingar, måltider, utevistelsen och den fria leken. Resultat Utifrån undersökningen har vi kommit fram till att pedagogernas arbetssätt är att använda sig av samtal för att stimulera barns ordförråd och begreppsbildning. Samtal används också av pedagogerna för att stimulera barns berättande samt ge språklig träning. Vi kom fram till att det skapads språkstimulerande aktiviteter där rörelser och gester användes under samling, högläsning och måltider för barn med svenska som andraspråk. Artefakter var även en viktig del som pedagogerna använde i sitt arbete för att förtydliga handlingen för barnen.