I uppsatsen undersöks, dock med stort bortfall, om det föreligger skillnader i grannspråksundervisningen mellan norska och svenska skolor, som förklarar det faktum att norska elever uppvisar större grannspråkskompetens än svenska elever. Utifrån analys av svar från svenska och norska pedagoger framkom några faktorer som kan bidra till att förklara skillnaden. Majoriteten av de svenska lärarna ansåg att ämnet var svårt eller delvis svårt att undervisa i, både på grund av bristande kompetens och på grund av brist på läromedel. Dessutom ansåg många lärare att ämnet var mindre viktigt. Även paradoxer som ett större ointresse för grannspråk hos norska elever framkom. Det framstod en stor diskrepans mellan politiska ambitioner och den verklighet som dessa ska förverkligas i, och här efterlyser undersökningen tydligare direktiv kring hur de politiska intentionerna ska realiseras.

Den magiska kulan är ett läromedel som används i grundskolans första år. Läromedlet är uppdelat i tre delar 1A, 1B samt 1C.  Uppsatsens syfte är att undersöka vilken språkutveckling som förväntas av eleverna när de använder läromedlet Den magiska kulan och hur verksamma lärare arbetar med läromedlet samt deras tankar om den förväntade språkutvecklingen hos eleverna. Uppsatsen är uppdelad i två delstudier, en läromedelsanalys och semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien har en läromedelsanalys utförts för att ta reda på vilken språkutveckling läromedlet förväntar av eleverna. Analysen av läromedlets texter gav kunskap om textuppbyggnaden i 1A, 1B och 1C. Följande kategorier användes för att analysera läromedlet: vardagsspråk, skolspråk, sammansatta ord, nominaliseringar, nominalfraser och illustrationer/hjälpmedel. Läromedlets texter visar sin förväntade språkutveckling hos eleven genom att information ökar och texten blir mer komplex för läsaren. I den andra delstudien är deltagarna lärare som använder Den magiska kulan i sin undervisning. Undersökningens syfte är att få kunskap kring hur de arbetar med läromedlet och vilka tankar de har om den förväntade språkutvecklingen av Den magiska kulans tre nivåer 1A, 1B och 1C. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser att Den magiska kulan är ett bra läromedel som fångar elevernas intresse. Lärarna anser även att läromedlet har för stora skillnader i språkutvecklingen mellan de tre nivåerna vilket kan bli ett hinder för vissa elever när de ska använda sig av materialet.

Föremålet för denna uppsats är det fornsvenska verket Tungulus, sådant det föreligger i hand­skriften Cod. Holm. D 4a, daterad till 1457. Dess troliga tillkomstplats är Strängnäs. Vid tiden för denna handskrifts tillblivelse var det fornsvenska fyrkasussystemet i upplös­ning. Uppsatsen beskriver i vilken grad och hur kasussystemet används i Tungulus och jämför resul­tatet med vad forskningen säger om systemets status vid 1400-talets mitt. Analysen visar att texten bär tydligt vittnesbörd om bortfallsprocessen – att skrivaren var en del av den språkgemenskap som var på väg att lämna kasusbruket. Dock finns en viss konser­va­tiv tendens; delar av kasussystemet är alltjämt i bruk, om än vacklande, och enstaka exempel kan uppfat­tas som arkaiserande. Det vacklande bruket omfat­tar bl.a. maskulina nomina­tiv­än­delsen -er (eeldher, swarter), bestämda feminina ackusa­tiv­ändelsen -a (siälinä) och adjektivens ackusativ­än­del­se -an (diupan). Utjäm­ningen mellan nominativ och ackusativ är långt fram­skriden men inte undan­tags­lös; här finns flera exempel på former som inte skulle komma att överleva kasusbortfallet.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga vilka inlärnings-strategier en lärare arbetar med i klassrummet, hur strategierna medvetandegörs för eleverna samt vilka inlärningsstrategier eleverna använder i skolan. Detta undersöks genom klassrumsobservation, rastobservation, en lärarintervju samt tre elevintervjuer. Resultatet visar att läraren använder flest direkta strategier och i klassrummet kombinerar hon olika strategier samt att hon medvetandegör genom att visa konkret hur man t.ex. repeterar och grupperar. Eleverna kombinerar olika strategier och mest kombineras sociala strategier och kognitiva strategier. Resultatet visar också att kompensationsstrategier används men de nämns inte av eleverna.

Takten molntjänster används hos svenska företag ökar just nu, många ser möjligheter med att få sina IT-tjänster levererade över Internet. Det finns dock problem med dessa tjänster som kanske inte är särskilt väl utforskade då det fortfarande är ett relativt nytt område. Motiveringen till studien är att andra studier nämner bland annat leverantörsinlåsningar som ett stort problem inom molntjänster. I detta arbete undersöks olika svenska kommuner i Västsverige och deras användning av molntjänster inom ”Software-as-a-service” (SaaS). Tre olika aspekter tas i fokus, dessa är problem, strategier och faktorer som påverkar kommunerna när de ska byta mellan molntjänstleverantörer. Samma aspekter undersöks också vid valet mellan att lägga en tjänst i molnet eller att ha den i lokal drift. Tillvägagångsättet för informationsinsamling är huvudsakligen genom kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Som komplement till dessa undersöks också diarier från kommunerna. Den information som samlas in analyseras med ”grounded theory”. Resultaten visar på att de olika kommunerna upplever leverantörsinlåsningar som ett gemensamt problem med förbättring av avtal som huvudstrategi bland andra. Andra problem som kommunerna upplever är offentliga upphandlingar vid köp av nya molntjänster och inhandlande av onödiga funktioner för tjänster på grund av kommunikationsbrist inom verksamheterna. I övrigt har de olika kommunerna många unika problem, strategier och faktorer som påverkar dem vid valet av vart deras tjänst ska driftsättas.

No description available.

Som blivande lärare i åk F-3 är metoder kring språkutveckling synnerligen relevant att behärska. Genom att ge eleverna varierande undervisning och behärska uttrycksformer som bild, dans, musik och drama bidrar vi till att ge dem en meningsfull skolgång. Dock kan lärarna uttrycka en viss oro inför en sådan undervisning eftersom de anser att de inte har tillräcklig kompetens. Det väckte ett intresse för språkutveckling och varierande uttrycksformer, varpå musik var ett alternativ att granska forskning kring. Genom djupgående granskning och analys av relevant litteratur ämnar denna studie att undersöker relationen mellan musik och språkutveckling i termer av möjligheter och begränsningar. Syftet resulterade i två frågeställningar: Hur kan elevers språkutveckling, enligt forskning, gynnas av att integrera musik i undervisningen? Vilken betydelse har lärarens kompetens, enligt forskning, för elevers möjligheter att få språkundervisning som integrerar med musik? Vår studie besvarar frågorna genom grundlig sammanställning och analys från ett stort urval av tidigare forskning. Sången lyfts upp som en förutsättning för elevernas språkutveckling, på grund av att språk och sång har liknande mönster i form av rytm, tonhöjder och klang. Sång är inte en metod eller undervisningssätt som kostar någonting, dock behövs kunskap från läraren. Lärarens betydelse leder oss in på vår andra frågeställning vilket berör elevernas språkutveckling som integreras med musik. Litteraturstudiens resultat visar att lärarens kompetens utifrån utbildning och tolkning av styrdokument är en viktig del för att möjliggöra att elevers språkutveckling integrerat med musik blir meningsfullt. En god skolgång medför engagemang från eleverna och automatiskt en vilja att lära samt eventuellt förbättra resultaten Vår litteraturstudie visar att musik är en nyckelfaktor till stärkt undervisningssätt och elevengagemang - så sjung ut! Vidare forskning skulle kunna undersöka huruvida digitalisering av musik påverkar elevers språkutveckling och engagemang.

Lärande i det svenska språket är av vikt för barn med annat modersmål än svenska. Språkliga erfarenheter ska läras in i en tidig ålder för att inte leda till svårigheter i språklärandet. Eventuella svårigheter kan senare påverka barnens kommande skolgång och framtida studier. Språket är viktigt eftersom det ger oss ett kommunikativt verktyg som behövs för att leva i samhället. Syftet med denna studie är att få förståelse för pedagogers arbetssätt och förhållningssätt gällande inlärning i svenska som andraspråk för barn med utländskt modersmål. Studiens två forskningsfrågor är: ”Vilka arbetssätt uttrycker pedagoger utifrån sina horisonter i arbetet med språkutveckling med barnen?” samt ”Vilka utmaningar utifrån sina erfarenheter ger pedagoger uttryck för i arbetet med språkutveckling med barnen?” För att besvara dessa forskningsfrågor genomfördes samtalsintervjuer med pedagoger på två avdelningar i en mångkulturell förskola. Dessa intervjuer ljudinspelades och transkriberades varefter transkriberingarna blev analyserade utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. De hermeneutiska tolkningar som uppkommit genom samtalsanalysen har därefter utgjort resultatet till denna forskningsstudie. Sammanfattningsvis visade studien att de förhållnings- och arbetssätt som pedagogerna uttryckte var öppensinnade och empatiska. Pedagogerna ville stötta barnen i att lära sig svenska, samt vara goda förebilder för barnen i hur de själva använder det svenska språket. De utmaningar som pedagogerna uttryckte var bristande kommunikation med föräldrarna samt att få vara en del i en mångkulturell kontext och bidra till att barnen ges ett utvecklande språklärande i svenska. Studiens slutsats blev att om språklärande i svenska för barn med annat modersmål än svenska ska ske, krävs både engagemang, intresse, lyhördhet och tydlighet hos pedagogerna. Utöver detta behöver de också förhålla sig till barnens individuella språkkompetenser och bakgrunder samt att använda varierade arbetssätt och resurser för att kunna erbjuda barnen ett så utvecklande språklärande som möjligt.

Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram. Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner. Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap. Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.

No description available.