The thesis investigates national samples, from 2012, intentions and relationship to subject the plan for Swedish 3. The study analyses the material quality through a qualitative text analysis. The theory is curriculum theory, which focuses on transformation- and realization arena. The material analysed consists of the curriculum of secondary schools, Lgy11, and any material from Skolverket on the samples from 2012 in Swedish 3. The analysis reveals a clear relationship between curriculum and national tests, where tests are designed by Swedish 3s core content and skills requirements. The task and its description linked to the Swedish third purpose of the tests is made visible and equivalence, which is an object with the samples, are discussed. Samples positive and negative aspects raised and discussed.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare reflekterar över sitt arbete med barnlitteratur för att stimulera barnens språkutveckling. Vi vill även förstå pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur, deras förståelse gällande verksamhetens uppdrag samt deras synsätt på läsmiljöns betydelse. Delstudie 1 fokuserar på det svenska språkets utveckling på en svenskspråkig förskola och delstudie 2 på utveckling av det finska språket på två förskolor med finskspråkig profil i Sverige. Barnlitteratur bör vara en central del i förskolan vilket betyder att förskollärare och barnskötare behöver ha kunskap om hur barnlitteratur ska användas för att främja språkutveckling, oavsett vilket modersmål barnet har. Läroplanen klargör vilka strävansmål förskolan ska arbeta utifrån men inte hur arbetet i verksamheten ska gå till. Av denna anledning är detta intressant att undersöka.  Studien är kvalitativ och forskningsmetoden som vi använder oss av är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med tematisk analys som metod, där vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp. Av studien framgår att utöver barnlitteratur betonar pedagoger samspelet som betydelsefullt för språkutveckling. Pedagoger visar intresse att utforma läsmiljön på ett kreativt sätt, bland annat med digitala verktyg. Vidare visar få av respondenter kunskap om verksamhetens uppdrag gällande språkutveckling och barnlitteratur. Diskussionen fokuserar på att jämföra hur pedagogerna i delstudierna uppger att de arbetar med barnlitteratur på en- och tvåspråkiga avdelningar.

Att integreras i ett främmande land är en komplex process som beror på flera olika faktorer. Förungdomar som migrerar till Sverige är ofta gymnasieskolan den primära kontexten därintegrationsprocessen tar sin början. Förvärvande av språkkunskaper, sociala kontakter och förståelseför samhällets normer och värderingar är faktorer som inom skolans sammanhang bidrar till enframgångsrik integration i samhället. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka, utifrån ettpersonalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar medintegration av immigrantelever. Empirin har samlats in med nio semistrukturerade intervjuer samt ensekundär analys av en tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion. För att skapa förståelse förskolornas integrerande arbete analyserades intervju- och diskussionsmaterial med hjälp av ettkonceptuellt ramverk för integration. I resultatet utnämns tre komponenter som särskilt viktiga förintegrering av immigrantelever: interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever, förtroendefullarelationer mellan personal och elev samt att integration förstås som en värdefull resurs. / <p>2020-06-08</p>

Undersökningar visar att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig för ett kvalifi-cerat arbete eller vidare studier. Detta tyder på att skrivundervisningen i skolan inte lyckas utveckla elevernas skriftspråkliga kompetens. Skrivundervisningen består av flera olika komponenter, bland andra språkfärdigheter, kunskaper om skrift och grammatik. En anledning till att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig skulle alltså kunna vara grammatikundervisningens utformning. Denna studie undersöker därför de senaste decenniernas grammatikundervisning i gymnasieskolans svensk-ämne utifrån den didaktiska frågan hur. Mer specifikt gäller frågeställningarna grammatikundervisningens undervisningsmetoder och undervisningsmaterial. För att uppnå syftet används en systematisk litteraturstudie och den litteratur som an-vänds i studien är forskning om svensk grammatikundervisning. Forskningen har studerats och analyserats genom en innehållsanalys där studiernas innehåll om grammatikens hur-fråga har kodats. Resultatet av studien visar att grammatikunder-visningen i de allra flesta fall är formell och produktinriktad och att en funktionell grammatikundervisning inte är särskilt vanlig. Vidare används mest konstruerat undervisningsmaterial i form av läroböcker och lärarnas eget material. Genom att analysera grammatikundervisningens hur-fråga skymtar även svaret på grammatik-undervisningens varför. Lärarna använder främst tre argument för att legitimera grammatikundervisningen i svenskämnet: språkriktighetsargumentet, metaspråksar-gumentet och främmandespråksargumentet. Dock är inte dessa argument riktigt un-derbyggda av lärarna vilket leder till att svaret på grammatikens varför-fråga blir otydligt och spretigt. De slutsatser som dras utifrån studien är att på grund av lärares otydliga svar på grammatikens varför-fråga blir hur-frågan lidande. Detta leder till att eleverna inte tillägnar sig ett grammatiskt metaspråk och att grammatikundervis-ningen knappast kan bidra till utvecklingen av den skriftspråkliga kompetensen. Framtida grammatikundervisning skulle därför antagligen behöva få ett tydligare svar på varför-frågan för att möta elevernas behov av att utveckla ett grammatiskt metaspråk och en skriftspråklig kompetens.

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare beskriver att de använder sig av i mötet med nyanlända elever i engelskämnet. Bakgrunden behandlar en beskrivning av svenskt asylmottagande och en definition av begreppet nyanländ samt andra för studien relevanta begrepp. Bakgrunden redogör även för tidigare forskning om andra- och tredjespråks­­­inlärning samt vad som kännetecknar undervisning i främmande språk ur ett historiskt samt nutida perspektiv.  Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare verksamma på fyra olika skolor. Samtliga av dessa skolor ingår i en kommun vars mottagande och undervisning av nyanlända elever organiseras genom direktplacering. Resultatet visade att läraren innehar en viktig roll för i vilken utsträckning de nyanlända eleverna deltar socialt och pedagogiskt i engelskundervisningen. Resultatet visade även att engelskundervisningen för nyanlända elever försvåras av att undervisningen i stor ut­sträckning utgår från svenska som normspråk. Verksamheterna genomsyrades även av olika definitioner av inkluderingsbegreppet, vilket påverkat lärares förutsättningar för att planera och genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur fyra svensklärare på högstadiet arbetar med boksamtal för att främja elevers läsförståelse. Genom semistrukturerade intervjuer har resultaten visat att det ges för lite tid för förarbete inför läsningen. Klassuppsättningar är begränsade och skönlitteratur prioriteras inte på skolorna vid läromedelsbeställningar vilket begränsar lärarnas förutsättningar till att anpassa sitt val av litteratur. Vidare har studien visat att många elever på högstadiet har en bristande avkodningsförmåga och saknar motivation vilket blir problematiskt för att få till reflekterande samtal.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Svenska Filminstitutets förändringsarbete från filmavtal till en helstatlig filmpolitik har gått till och på vilket sätt det har påverkat medarbetarnas arbetsförhållanden. För att undersöka förändringsarbetet ur ett medarbetsperspektiv genomfördes tre intervjuer med tre medarbetare från Svenska Filminstitutet, alla verksamma vid enheten för filmstöd. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med artiklar, rapporter kring SFI och organisationens förändringsarbete. I studien framgick det att det under året hade pågått två förändringsprocesser parallellt – dels kring de nya filmstöden, dels rörande administrativa uppgifter. Medarbetarnas uppfattning kring den organisatoriska förändringen diskuteras utifrån teorier kring bland annat kommunikation och kompetens. Medarbetarna har upplevt en större arbetsbelastning och högre stressnivåer under förändringen, vilket härleds till brist på kommunikation och utebliven extern hjälp. / The aim of this paper is to study the change within the Swedish Film Institutes when it moved from being funded by The Film Agreement to being completely funded by the government and how this change effected the employees within the organisation. The perspective of the employees was attained by interviews with three members of staff, all active within the Production Funding Unit. The information gained from these interviews has been supplemented with articles and reports regarding the Swedish Film Institute and its organisational change. The study found that two major organistional changes has been implemented in parallel during the last year – both the restructuring of funding allocation and a change in administrative tasks. Employees' perception of the organizational change is discussed from outside theories around communication and competence. The employees have experienced a larger workload and higher stress levels during the change, which is attributable to lack communication and lack of external help.

Denna undersöknings syfte var att fördjupa kunskapen om Sveriges syn på första världskriget, genom ett lokalt perspektiv. Detta genomfördes genom att undersöka vilka berättelseperspektiv som tidningen använde sig av i sitt berättande och genom att undersöka om tidningen tog något parti av de stormakterna som deltog i kriget Undersökningen genomfördes genom att gå igenom Bärgslagspostens upplagor mellan 1914–1916. Berättelseperspektiven som undersökningen utgått ifrån är den fatalistiska, den heroiska, den idylliska och den tragiska. De berättelser som fanns med i Bärgslagsposten sorterades ut efter de perspektiven skribenten använt sig av. För att undersöka partitagande under kriget så jämfördes det hur mycket som skrevs om de olika allianserna men också dess innehåll. Resultatet för berättelseperspektiven som användes var att Bärgslagsposten använde sig av den tragiska berättelsen oftare än de övriga. Det var även ett perspektiv som aldrig förekom, vilket var den heroiska. Resultaten som denna undersökning fick fram stämmer till en viss del överens med den tidigare forskningen. Det fanns inslag av partiställning åt båda alliansernas håll i olika delar av rapporteringen av kriget, men tidningen balanserade ändå den information de gav ut och påtalade ofta vikten av att hålla Sverige neutralt under kriget. / Abstract This studys purpose has been to deepen the knowledge about the swedish view on the first world war, through a local perspectiv. This has been accomplished by examining which perspective story the paper used and if they took one of the superpowers’ side during the war. Materials from Bärgslagsposten during 1914–1916 has been examined and the story persepectives that’s been used are the fatalistic, the heroic, the idyllic and the tragic. The stories in Bärgslagsposten was sorted out after which perpsectiv the author had used. The texts and reports the paper pulished during this time were examined to see if the paper took any sides in the war, both by looking at how often a country were written about and what they wrote about them. The results were that the story perpspectiv they used the most were the tragic one and they never used the heroic storytelling. They did not take any sides during the war and were sure to emphasize the importance of keeping Sweden neutral. The results of this study are to a certain extent consistent  with what the previous  research has shown.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken skönlitteratur som används i ämnet svenska som andraspråk, hur den skulle kunna utveckla elevernas språk samt hur litteraturen kan motivera och engagera eleverna i språket. Empirin har samlats in genom semistruktuerade intervjuer med svenska som andraspråkslärare. Respondenternas svar visar att deras elever läser regelbundet i undervisningen. Respondenterna tycks dock sällan använda litteraturen i ett språkfrämjande syfte. Eleverna tycks heller inte uppskatta läsning av skönlitteratur.