Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare reflekterar över sitt arbete med barnlitteratur för att stimulera barnens språkutveckling. Vi vill även förstå pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur, deras förståelse gällande verksamhetens uppdrag samt deras synsätt på läsmiljöns betydelse. Delstudie 1 fokuserar på det svenska språkets utveckling på en svenskspråkig förskola och delstudie 2 på utveckling av det finska språket på två förskolor med finskspråkig profil i Sverige. Barnlitteratur bör vara en central del i förskolan vilket betyder att förskollärare och barnskötare behöver ha kunskap om hur barnlitteratur ska användas för att främja språkutveckling, oavsett vilket modersmål barnet har. Läroplanen klargör vilka strävansmål förskolan ska arbeta utifrån men inte hur arbetet i verksamheten ska gå till. Av denna anledning är detta intressant att undersöka.  Studien är kvalitativ och forskningsmetoden som vi använder oss av är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med tematisk analys som metod, där vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp. Av studien framgår att utöver barnlitteratur betonar pedagoger samspelet som betydelsefullt för språkutveckling. Pedagoger visar intresse att utforma läsmiljön på ett kreativt sätt, bland annat med digitala verktyg. Vidare visar få av respondenter kunskap om verksamhetens uppdrag gällande språkutveckling och barnlitteratur. Diskussionen fokuserar på att jämföra hur pedagogerna i delstudierna uppger att de arbetar med barnlitteratur på en- och tvåspråkiga avdelningar.

Läsning och litteratur har stor betydelse för barns språkutveckling. Just under åren i förskolan sker en avgörande utveckling av barns språk visar forskning. För att få reda på hur läsning och litteratur prioriteras i förskolan har ett antal förskollärare på olika förskolor intervjuas och ett antal förskolors läsmiljöer har observerats och dokumenterats. Frågeställningarna handlar om hur läsning och andra aktiviteter med anknytning till litteratur förekommer i förskolan, vilka faktorer som påverkar hur läsningen sker och hur böckerna är placerade och hur läsmiljön är utformad.  Studien visar att många faktorer påverkar på vilket sätt och hur ofta läsning sker. Resultatet visar också att det är stora skillnader mellan förskolors läsmiljöer. Det framgår att det finns en skillnad mellan å ena sidan förskollärarnas engagemang och ambitioner som kommer fram i intervjuerna och å andra sidan hur verkligheten ser ut i respektive förskolas läsmiljö.

Denna studie beskriver en läsmodell som utvecklats av en grupp pedagoger vid en svensk grundskola. Studiens syfte var att undersöka om de förändringar i arbetssätt, läsaktiviteter och läsmiljöer som genomfördes främjade elevernas läsförståelse och läskompetens. Utifrån ett special-pedagogiskt perspektiv granskades de specifika insatser som gjordes för elever med låga resultat på läsförståelsetest. I studien undersöktes även vilken inverkan läsmodellen hade på elevernas läslust och intresse för läsning. I studien har använts en kombination av kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt. Resultatet visar att läsmodellens förändringar särskilt gynnat de svaga läsarna. De insatser inom läsmodellen som gjordes under läsåret gav positivt gensvar i den elevgruppen, i såväl läsförtåelsetest som intresse för läsning. I intervjuer framkom, att för svaga läsare kan exempelvis gruppstorlek, trygghet i gruppen och lärarens ledning i gemensamma läsaktiviteter, samt skolbibliotekariens insatser vara avgörande för läslusten. Starka läsare såg läraren eller bibliotekarien främst som inspirationskälla och hjälp att hitta böcker. Denna elevgrupp föredrar enskild läsning framför gemensamma läsaktiviteter i grupp, och angav att den yttre miljön inte hade någon påverkan på deras läslust.

Examensarbetet syftar till att få en bättre förståelse av hur olika lärare förhåller sig till läsfrämjande arbete på fritidshemmet, genom att undersöka hur lärare beskriver sina arbetssätt och olika strategier de använder sig av. Det här är en studie som genomförts med en kvalitativ metod där fem verksamma lärare i fritidshem medverkat. Studien bygger på informanternas erfarenheter och upplevelser med läsfrämjande arbetssätt vilket genererat i gynnad information av verksamma lärare på fältet. För att ta reda på verksamma lärares erfarenheter och upplevelser formulerades en frågeställning som undersökningen grundar sig i. Frågeställningen bygger på att undersöka läsfrämjande arbete på fritidshemmet och hur lärare beskriver att de arbetar med läsfrämjande strategier. Detta har vi vidare analyserat och tolkat i samband med begrepp med utgångspunkt i Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten som vi har kommit fram till av informanternas beskrivningar har vi analyserat och tolkat i tre betydelsefulla läsfrämjande strategier: digitala verktyg, drama/ gestaltning och miljö. Dessa beskriver lärarna som sina verktyg för att utveckla läsfrämjandet och öka läslusten bland sina elevgrupper i fritidshemmet.