Sammanfattning Föreliggande studie undersöker ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse i undervisningen kopplat till det centrala innehållet i läroplanen för svenska som andraspråk för högstadiet samt hur läsförståelse generellt finns med i planeringen och undervisningen. Empirin har samlats in genom kvalitativ semistrukturerad intervju hur två lärare i svenska som andraspråk upplever att de planerar och undervisar i ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar att de två lärarna utgår ifrån elevernas individuella behov när de väljer ut de delarna i läroplanens centrala innehåll som svarar på behoven där eleverna befinner sig just för tillfället. Den ena läraren arbetade uttalat med det centrala innehållet när hon gjorde sin planering medan den andra läraren beskrev sin undervisning på ett sådant sätt att jag kunde tolka av hennes svar att även hon utgick ifrån det centrala innehållet. De två lärarna arbetar ofta med skönlitteratur i samband med läsförståelse. De kunskapsmål som de två lärarna tycker är centrala i det centrala innehållet samt vilka metoder lärarna använder för att nå kunskapsmålen, kan knyta an till olika studier och vetenskaplig litteratur gällande läsförståelse. Dessutom visar analyserna och diskussionen av resultatet att de två lärarna använder sig i stor utsträckning av elevgruppens olika erfarenheter när de planerar sin undervisning gällande läsförståelse. De beskriver bl.a. hur de arbetar med elevernas förförståelse inför en text som de ska läsa.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.

I samband med att svenska företag internationaliserar sig på tillväxtmarknader ökar risken för att stöta på korruption. Ryssland är en tillväxtmarknad med utbredd korruption, som trots det är en attraktiv marknad för svenska företag att vara verksamma på. Tidigare studier har undersökt vilka utmaningar som finns för företag på en korrupt marknad, men mindre uppmärksamhet har riktats mot hur företag kan hantera korruptionen utan att involveras i den. Den här studien ämnar därför att undersöka hur svenska företag kan agera på den ryska marknaden, utan att engagera sig i korruption. Studiens datainsamling har skett genom tre intervjuer, där samtliga respondenter har erfarenhet av den ryska marknaden. Resultatet visar att svenska företag i Ryssland stöter på korruption i olika grad till följd av faktorer som bransch, språkkunskap och lokalkännedom, och har därmed agerat olika för att hantera korruptionen. Studien synliggör att företag kan avstå från korruption genom att undvika marknaden i olika utsträckning, etablera sig på egen hand och ha konkurrenskraftiga produkter. Införandet av hårdare ryska korruptionslagar visade sig även ha underlättat för samtliga företag att verka korruptionsfritt på marknaden.

I den svenska skolan går många elever med annat modersmål än svenska och tidigare forskning har visat att elevernas undervisning förbättras genom att eleverna får tillgång till hela sin språkliga förmåga (se exempelvis García &amp; Wei, 2018; Svensson et al., 2018). Därför bör elevernas samtliga språk ges utrymme i undervisningen. Det här självständiga arbetet belyser hur svensklärare i den svenska grundskolan förhåller sig till flerspråkighet i sin undervisning och vilka skillnader som kan identifieras beroende på var lärarna är verksamma och deras ålder. Undersökningen har genomförts genom en enkät besvarad av 107 lärare undervisande i svenska, svenska som andraspråk eller båda ämnena. Studien visar att svensklärarna generellt ser elevernas flerspråkighet som en tillgång i undervisningen och som något som ska värnas. Vidare framgår det också att en stor del av svensklärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker på olika sätt i undervisningen. Vidare visar studien också på att skillnader mellan äldre och yngre svensklärares förhållningssätt kan identifieras där det framstår som att de äldre lärarna i något större utsträckning än de yngre lärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Studien visar också på att det finns skillnader mellan på vilka sätt flerspråkigheten blir inkluderad i undervisningen i och utanför större tätortsområden. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisningen är anpassad för högpresterande elever i årkurserna 4–6 i ämnet svenska, utifrån skolinspektionens fyra utvecklingsområden. Det är en kvalitativ studie med insamlade data från tre semistrukturerade intervjuer med lärare, där följdfrågor har ställts vid behov. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det ligger mer fokus på de lågpresterande eleverna än de högpresterande i undervisningen. Även samverkandet mellan lärarna sker bara för de lågpresterande eleverna. medan det inte sker alls för de högpresterande. Det finns utmaningar i form av nivåanpassade uppgifter, matriser som visar mål och riktlinjer samt att samarbeta med högre årskurser. Motivationshöjande åtgärder visas i mer avancerade uppgifter och i en genomgripande återkoppling som visar eleverna hur och vad de ska arbeta med för att utveckla sina kunskaper. För att motverka stressen sker många diskussioner med både elever och föräldrar. Viljan finns hos de intervjuade lärarna att arbeta mer främjande för de högpresterande eleverna, men oftast motverkas detta av tidsbrist och att det inte finns några resurser.

How people perform tasks and under what circumstances they perform them optimally has been a fascination for humanity for a long time and more particularly whether people perform better or worse under pressure. In this paper, I try to find out whether people perform better or worse when there is pressure. The data used is the free throw percentages for teams of the Swedish basketball leagues “Svenska basketligan” and “Svenska Superettan” for both men and women 2003-2019. I then investigate if the teams perform worse or better when games have a lot of pressure. I use definitions of pressure such as the size of the audience, if the game was close in terms of points and whether it was a playoff game. The findings are that for certain definitions of pressure, such as if the game was close and the size of the audience, players performed worse.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur lärare stödjer elevers förståelse av innehållet i faktatexter i årskurs 2. Därför har data i form av fyra lärarintervjuer analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien är även inspirerad av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi. Studiens resultat visar att lärarna aktivt arbetar med faktatexter från årkurs 1. Tidigare forskning belyser att det är viktigt att undervisning av faktatexter inleds tidigt. Detta för att elever ska få möjlighet att lära sig att nyttja faktatexter och få förståelse för innehållet. Lärarna upplever att eleverna är motiverade samt nyfikna på att läsa faktatexter. Däremot är uppfattningen att begreppsförståelsen är det som kan vara svårt i undervisningen, då ord och begrepp kan hämma elevernas förståelse av textens innehåll. Lärarna belyser vikten av samtal och diskussion, om både textens begrepp och innehåll, för att ge eleverna möjligheten att förstå innehållet. / The purpose of this qualitative interview study is to contribute with knowledge about how teachers support students' understanding of the content of factual texts in year 2. Therefore, data in form of four teacher interviews were analysed, based on sociocultural theory. The study is also inspired by the qualitative research approach phenomenography. The study´s result shows that teachers are actively working with factual texts from grade 1. Previous research illuminates the importance of starting to teach about factual texts early. This, to give students the opportunity to learn how to use factual texts and to understand the content. The teachers experience that the students are motivated to read factual texts and are curious about them. The teacher's conception, however, is that the conceptual understanding can be difficult for students, since words and concepts can inhibit the students' understanding of the texts' content. The teachers then describe that conversation and discussion, about both concept and content of the text, as important to give the students the opportunity to understand the content.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme kvinnliga respektive manliga författare ges och hur de presenteras i läromedel i svenska 2 för gymnasiet. Inledningsvis presenteras vår teoretiska utgångspunkt som grundar sig i Yvonne Hirdmans genusteori och även centrala begrepp behandlas. Vi redogör för relevant tidigare svensk forskning gjord av Christoffer Dahl, Annica Danielsson och Caroline Graeske. Dessutom presenterar vi en australiensisk studie av Jackie F.K Lee och Peter Collins. Den tidigare forskningen sätts sedan i relation till vår studies resultat. Metoden vi använder för att uppnå studiens syfte är läromedelsanalys. Vi har dels använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, dels en kvalitativ textanalys för att kunna besvara våra frågeställningar. För att strukturera vårt resultat har vi även använt oss tematisk analys för att kunna identifiera teman i materialet. Materialet som vi har använt är fyra läromedel anpassade efter Lgy 11 som behandlar kursen svenska 2 för gymnasiet. Resultatet från våra läromedelsanalyser visar att manliga författare dominerar i samtliga läromedel, men hur starkt de dominerar varierar mellan läromedlen och mellan avsnitten. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga författare presenteras och beskrivs i läromedlen. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader i beskrivningarna av författarna i de olika läromedlen. I diskussionen lyfter vi de delar av resultatet från den tidigare forskningen som även går att se i vår studies resultat. Likväl diskuterar vi de delar av resultatet som skiljer sig från den tidigare forskningen. Vi diskuterar även att det har skett en förbättring gällande jämställdheten mellan kvinnliga och manliga författare i de läromedel som vi har granskat jämfört med den tidigare forskningen. Slutligen lyfter vi problematiken kring ansvaret att granska läromedel och vikten av att det genomförs.

I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar. Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex. att känslor man förr inte känt under en gudstjänst kan komma fram samt att Hammondorgeln kan vara bättre än kyrkorgeln på att framföra t.ex. pop och rock – musik som allt oftare spelas på CD vid begravningar. Svårigheter kan vara att kvalitets-Hammondorglar är sällsynta och svårskötta samt att man riskerar att stöta bort folk som förknippar sin religiösa tro med en mer traditionell kyrkomusik.

Syftet med denna läromedelsstudie var att undersöka samt bidra med ökad kunskap om hur arbetet med läsförståelse behandlas i två läromedel i svenska för årskurs 3. De två läromedlen som analyserades var Livet i Bokstavslandet och Nyckeln till skatten. Analysen av data skedde genom en innehållsanalys, med hjälp av två kodningsscheman och en kodningsmanual. Studiens första delfokus var kvantitativt och behandlade lässtrategier i arbetsböcker, där analysen av det insamlade materialet gjordes utifrån åtta på förhand utarbetade kategorier. Dessa kategorier utgick från tidigare forskning om lässtrategier. Studiens andra delfokus var kvalitativt och behandlade lärarens roll i arbetet med läsförståelse i lärarhandledningar, där analysen gjordes genom ett sökande efter bakomliggande teman. Studiens tredje och sista fokus behandlade likheter och skillnader mellan läromedlen. Studien har genomsyrats av det sociokulturella perspektivet, inom vilket lärande sker i interaktion med andra människor. Resultaten av studien visade att eleverna får möta en variation av lässtrategier genom arbete med arbetsböckerna, och att de båda läromedlen dessutom följde ett liknande mönster i hur frekvent lässtrategierna förekom. Resultaten visade fortsättningsvis att lärarhandledningarna skiljde sig åt desto mer gällande graden av social aktivitet. Där lärande i socialt sammanhang förekom i Livet i Bokstavslandet var det i form av gruppuppgifter, vilka påbjöd socialt samspel och elevernas aktiva deltagande. Där lärande i socialt sammanhang förekom i Nyckeln till skatten var det däremot i form av samtal i helklass, där en av riskerna är ett passivt deltagande från elevernas sida. Livet i Bokstavslandet hade dessutom mer utförliga instruktioner för hur läraren skulle arbeta med läsförståelse. Utifrån detta drogs slutsatsen att arbete med Nyckeln till skatten ställer högre krav på lärarens kompetens inom läsförståelse och lässtrategier.