Syftet med denna studie är att beskriva de utmaningar som lärare upplever och anpassningar de beskriver i matematikundervisningen med fokus på resonemangs-förmåga i arbetet med elever som har svenska som andraspråk. För att få fram lärares beskrivningar av utmaningar och anpassningar i undervisningen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. I analysen av insamlade data arbetades det fram fyra kategorier av utmaningar och fem kategorier av anpassningar. De fyra kategorier av utmaningar som framkom är: bristande begreppsförmåga, matematiken eller svenskan?, bristande självförtroende och lärarens kompetens och inställning. De fem kategorier av anpassningar som framkom är: använda starkaste språket, kommunikativa strategier, alternativa strategier, tid och repetition och metodförmåga före resonemang. De nio kategorierna återfinns i olika utsträckning i litteraturgenomgången. Det saknas kunskap om hur utmaningen Matematiken eller svenskan? kan bemötas för att hjälpa lärare att ge rätt stöd till elever med svenska som andraspråk. Det saknas även kunskap om hur anpassningen att använda alternativa strategier som konkret material eller bilder påverkar elevers utveckling av resonemangsförmåga.

Svenska Högarna är en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala läge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fältstationer som redan finns i fastlandet. En inventering av den kustnära undervattensmiljön har tidigare skett där och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas. Den är tillgänglig för forskning båda från hav och land. Det vill säga att forskarna ska kunna ta sig ute på havet med små motorbåtar direkt från stationen. En hanläggning som består av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt båtgarage är länkad till stationen. Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhåller sig till det befintliga programmet på ön som består bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen. Den ska hålla i tiden mot de hårda förhållanden som ön utsätts för under de olika årstiderna. / "Svenska Högarnas" archipelago is situated 70 kilometers east on Stockholm. Because of its central location in the Baltic Sea, a research-station could be of strategic interest for laboratories and other biological research centre on land. A collect of biologic material along the near-coast has been made few years ago and a rapport mention that a new collect should be needed. In a more local dimension the stations staff should work both on land and on sea with an efficient mobility which include diving-missions and using the new infrastructure for collecting on land. It means that the staff will be able to go on small motorboat and work on open sea directly from the station. The infrastructure composed of a pontoon, a loading berth and a garage will be directly linked to the station. The buildings typology and the infrastructure is adapted to the irregular landscape and fit to the program of the island which is composed of the light-house, the guardian-house and some storing-houses. It has to stand out against the hard-weather conditions of the different seasons and change with them.

Forskning om lärares resonemang om och val av skönlitteratur påvisar att en rad olika faktorer spelar in då lärare bestämmer vad för skönlitteratur som ska läsas i deras klassrum. Det handlar bland annat om faktorer som skolkultur, lärarens egna erfarenheter, elevgruppen, tillgång på litteratur, kollegor och inte minst, läroplanerna. Lärarens val görs också i ljuset av en ämneskultur som vuxit fram historiskt, och där olika konstruktioner av svenskämnet framhåller olika delar av innehållet som viktigt. Detta ska också ställas mot samhällsutvecklingen där den svenska läsutvecklingen bland ungdomar behöver tas i beaktande. Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om vad som påverkar svensklärares val av skönlitteratur i undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Frågorna som ställdes för att besvara syftet var: Hur resonerar svensklärare kring valet av skönlitteratur i undervisningen enligt forskningen? Vilka faktorer har enligt forskningen betydelse för svensklärares val av litteratur? Metoden som användes för att besvara syftet var en systematisk litteraturstudie, där sökning i databaser och manuell sökning genomfördes för att få fram relevant forskning. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av lärares urvalsprocesser där bland annat styrdokument, elever, kollegor, traditioner och ämneskultur påverkar lärarnas val. Slutsatserna som drogs utifrån resultatet var att urvalsprocessen är komplex och betydelsefull eftersom litteraturen kan ha många funktioner i undervisningen. Även om kriterierna för val av skönlitteratur är många tenderar en del att lysa fram extra tydligt i forskning som gjorts i vår tid. Det handlade ofta om att lärarna valde korta texter på grund av tidspress som även skulle kunna fungera som underlag för diskussioner.

Jag valde att göra en kvalitativ studie om hur SFI-studerande upplever skolans påverkan på deras möjligheter att integreras i det svenska samhället. Jag genomförde en undersökning som del i min utbildning till lärare med syfte att ta reda på och få en uppfattning av hur skolans påverkan på integrationsprocessen uppfattas av SFI-studerande. Studien vilar på kvalitativ metod och byggs på kvalitativa intervjuer som är gjorda med SFI-studerande som deltar på SFI och samhällsorienteringen. Resultaten visar att SFI- och samhällsorienteringsundervisningen bidrar till att skapa och möjliggöra förutsättningar, stärka individens delaktighet och underlätta etableringen i arbetsmarknaden.

Syftet med denna uppsats har varit att avgöra hur väl Humanisternas och Svenska kyrkansbild av ett gott liv överensstämmer med varandra. Ett gott liv definieras här som ett liv som ärbra, rimligt och meningsfullt för människan. Detta är ämnat att problematisera den påståddadikotomin mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Tidigare forskning beskriver hurteistiska och naturalistiska livsåskådningars värderingar ofta skiljer sig åt. Både teister ochnaturalister möter utmaningar i relation till meningsskapande och makt. Uppsatsen har utgåttfrån Humanisternas och Svenska kyrkans respektive hemsidor. Sekundärmaterialet består utavverk från Christer Sturmark och Antje Jackelén. Materialet har analyserats utifrån ett antal analysfrågor. Dessa utgår från begreppenlivsåskådning och människosyn som presenteras under teoriavsnittet. Begreppen har använtsför att få fram respektive grupps bild av ett gott liv. Efter att materialet har analyserats har enjämförelse gjorts mellan gruppernas olika uppfattningar. Resultaten visar att det finns bådelikheter och skillnader mellan grupperna. De största likheterna går att finna i derasuppfattningar om människans rättigheter och hennes förnuft. Jämför vi resultaten med dentidigare forskningen kan vi se att både meningsskapande och makt är aktuella teman.Meningsskapande blir en utmaning för både teister och naturalister. Det finns också någotproblematiskt i människans makt och individualitet. Det ser vi hos både Humanisterna ochSvenska kyrkan. Uppsatsens resultat väcker frågor om hur vi ska finna en balans mellanindividers intressen och världens bästa. Dessa kan bli intressanta i framtida undersökningar.

Den svenska skolan har det kompensatoriska uppdraget att fylla genom att ta hänsyn till alla elevers behov och olika förutsättningar i utbildningen. Det kompensatoriska uppdraget tillvaratas i stor utsträckning genom språkundervisningen inom svenskämnet. Läroplanen (Lgy11) understryker både språkets roll som ett verktyg för att tänka och lära och grammatikens betydelse för textarbete. Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att på ett övergripande plan diskutera i vilken utsträckning kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna vara en framgångsrik modell för att utveckla grammatikundervisningen i gymnasieskolan så att den bättre stödjer svenskämnets uppdrag att utveckla elevernas litteracitet. Med kontextualiserad grammatikundervisning menas i denna litteraturstudie lärarens och elevers användning av grammatik som analysredskap med syfte att utveckla elevers receptiva och produktiva litteracitet, något som under det senaste decenniet har visat sig bana väg för ett nyare sätt att tänka kring grammatikdidaktik i förstaspråksämnet. Ett av vår litteraturstudies viktigaste resultat är att grundförutsättningarna för att implementera den kontextualiserade grammatikundervisningen i undervisningen varken är given i en internationell eller svensk kontext. En del av resultatet visar positiva effekter av kontextualiserad grammatikundervisning på mer kompetenta elevers skrivande i internationellt perspektiv och elevers förståelse för kopplingar mellan form och innehåll i skönlitterära texter i svensk kontext. Resultatet visar också en del utmaningar med kontextualiserad grammatikundervisning. Det traditionella arbetssättet i grammatikundervisningen i förstaspråksämnet och framställningen av grammatik i läromedel behandlar grammatik isolerat. Ett annat arbetssätt ställer också högre krav på lärares metaspråkliga kompetens. Kontextualiserad grammatik har uppenbarligen potential, men det behövs mer forskning för att utröna exakt hur stor potentialen är exempelvis för lågpresterande elever. Det är också en rad förutsättningar som skulle behöva ändras för att kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna bedrivas på bredare front i svensk skola. Det kan vara värt insatsen eftersom både svensk och internationell forskning har visat att det finns ett intresse och ett behov bland såväl förstaspråkslärare som elever.

Syftet med denna studie var att utveckla förståelse för och kritiskt granska svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter av skolämnet svenska. Dessa svensklärarstudenter befann sig i slutet av lärarutbildningen. Studiens intresse för just denna målgrupp låg i antagandet att deras perspektiv skulle kunna erbjuda en möjlighet att utveckla förståelse för vilket svenskämne elever kommer att möta i framtidens gymnasieskola. Vidare bestod studiens empiriska material av elva svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter vilka samlades in genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuer. Studiens insamlade material analyserades och tolkades med hjälp av två olika teoretiska perspektiv: Sawyer och Van de Vens (2006) fyra olika ämnesparadigm och Ivanics (2004) sex skrivdiskurser. Studiens resultat indikerar att vissa paradigmatiska ämnesuppfattningar framstod som starkare än andra. Ett påfallande antal av informanterna gav uttryck för en syn på skolämnet svenska som korrelerar med den ämnesuppfattning som är typisk för det kommunikativa paradigmet, samtidigt som det fanns flera exempel på uttalanden som indikerade en medvetenhet om att det finns reglerande ramfaktorer som styr undervisningen mot ett annat slags svenskämne än det de själva vill undervisa i. En slutsats som drogs i studien var att informanternas uttalanden går att tolka som en oro över det utilitaristiska paradigmets ökade dominans, framförallt vad det gäller svenskämnets skrivundervisning. Vidare framstod genrediskursen som särskilt stark inom skolämnet svenska, men även återkommande invändningar från flera av informanterna mot en sådan föreställning och olika resonemang kring hur man kan utmana den. Dessa informanter gav uttryck för att kreativitetsdiskursen torde ha en minst lika självklar position inom svenskämnet och att det är viktigt att eleverna får utforska en rad olika sätt att uttrycka sig på. På den diskursiva nivån framstod även den sociopolitiska diskursen som en stark och självklar del av skolämnet svenska, vilket bedömdes vara ett av studiens mest anmärkningsvärda resultat. / ULF-nätverket: Svenskämnets didaktik

This study focuses on analyzing if teaching materials such as textbooks in the course Swedish as a second language contains elements of the Curriculum Circle presented in genre pedagogy. It also analyses what type of genres are present in said teaching materials and if they represent the genres present in the curriculum. Genre pedagogy is a theory that focuses on establishing knowledge in different language patterns, structure and purpose different texts might have. The idea is that the more a student know of the structure and purpose of a certain text, it is more likely that the student will be able to reproduce said text in everyday life and in the right context. A textual content analysis was used to accomplish this study. To see if there were any elements of the Curriculum circle, we constructed questions for a qualitative analysis based of the four phases of the circle model. These question where then used to analyze chapters that focused on writing in each textbook. To see what genres are present in each textbook a qualitative analysis with quantitative characteristics were used. Textual extracts in each textbook were analyzed and categorized based on the description of genre in Rose & Martin (2013) genre map. The results show that the textbooks contain varying amounts of elements from the Curriculum circle with support and cooperative construction of text being the least featured element. Furthermore, the results show that the content regarding writing genres corresponds to the contents of the curriculum in three out of four textbooks. The content regarding reading genres corresponds to the contents of the curriculum in all the textbooks of interest.

Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.

Ett uppdrag som skolan har är att skapa möjligheter för eleverna att få daglig fysisk aktivitet utöver de idrottstimmar som är schemalagda per vecka (Skolverket, 2019). Rörelsepauser har fått sitt ursprung från den engelska termen ”Brain Breaks” där forskare upptäckt att för ett mer effektivt lärande och god läs- och skrivutveckling behöver människan röra på sig för att öka blodcirkulationen i kroppen, vilket bidrar till att hjärnan får mer syre (Anunsen, 2014). Det debatterades mycket om vilken teoretisk utgångspunkt som läroplanen skulle vila på när den skulle tillämpas. Slutligen enades man om att den teoretiska utgångspunkten läroplanen skulle vila på var det sociokulturella perspektivet, vilket även ligger till grund för denna studie. Syftet med denna studie är att genom intervjuer och observationer undersöka hur rörelsepauser påverkar elever i sitt lärande samt hur lärare och elever upplever användande av rörelsepauser i klassrummet. Resultatet visar att majoriteten av eleverna uttryckte att rörelsepauser hjälpte dem att återfå koncentrationen för att kunna fortsätta arbeta. Resultatet visade även att lärarna såg en förbättring i elevernas uthållighet. Vidare visade resultatet att beroende på om det var en lågpresterande, normalprestrerande eller högpresterande elev påverkades deras koncentration olika, där de lågpresterande och normalprestrerande var de elever som gynnades mest av en rörelsepaus. Utifrån det resultat som framkom i studien visade det att majoriteten av eleverna återfår koncentrationen efter en rörelsepaus samtidigt som ljudnivån i klassrummet minskar vilket bidrar till god studiero. Resultatet från studien visade att det är gynnsamt att lärare implementerar rörelsepauser vid planering av undervisning. Implementering av rörelsepauser kan därmed hjälpa eleverna att bibehålla koncentrationen och motivationen, vilket kan bidra till fortsatt god kunskapsutveckling.