• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3561
  • 161
  • 14
  • 7
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 3755
  • 1018
  • 950
  • 873
  • 641
  • 607
  • 554
  • 475
  • 426
  • 396
  • 363
  • 361
  • 350
  • 348
  • 320
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1101

Högläsningens olika funktioner i årskurs 1-3 : Lärares didaktiska val gällande skönlitterära texter och sakprosa / The varying roles of read alouds in the year 1-3 : Teachers’ didactic choices with fictional and factual texts

Samuelsson, Josefine, Andersson, Anna January 2022 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitterära texter respektive sakprosatexter i undervisningen. Det teoretiska ramverk som använts utgår ifrån Langers föreställningsvärldar och genrepedagogik. Det är en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån 6 olika lärares tankar och erfarenheter. Den data som samlades in analyserades med tematisk innehållsanalys som metod. I resultatet framkom det att lärarna uppgav att de använde sig av högläsning av sakprosatexter för att utveckla elevers förförståelse och förståelse för innehållet i texten. Högläsning av skönlitterära texter användes enligt de intervjuade lärarna för att få en lugn stund i klassrummet, för att öka förförståelse, förståelse för innehållet i texten och vokabulär hos eleverna. Genom att lärarna uppgav att de arbetade på olika sätt fick eleverna möjlighet att träda in i olika föreställningsvärldar. Det framkom en kontrast mellan hur lärarna resonerade gällande arbetet med de olika texttyperna, eftersom en del av lärarna ansåg att högläsning av sakprosatexter kunde kopplas till läroplanen, till skillnad från högläsning av de skönlitterära texterna. Arbetet med högläsning av skönlitterära texter skedde därför ibland som en isolerad aktivitet. En del av resultatet som utmärkte sig var vikten av samtal kopplat till högläsning, vilket gör att interaktionen under högläsning hade varit intressant att undersöka vidare. Det hade också varit intressant att undersöka högläsningens funktion i ett bredare omfång med hjälp av enkätundersökningar.
1102

Lärares upplevelser av att använda nyanlända elevers flerspråkighet i undervisningen / Teachers' experiences of using newly arrived students' multilingualism in teaching

Duveblad, Malin January 2022 (has links)
This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.
1103

Jämförande analys av argumenterande texter i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet

Rybachkina, Aliaksandra January 2022 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka om gymnasielevernas argumenterande texter följer en typisk struktur för argumentation och om det finns skillnader i texterna mellan elever som läser svenska som andraspråk 1 och svenska 1 på gymnasiet. Undersökningen görs genom argumentanalys och analys av textmönster utifrån en handbok som riktmärke. Femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska som andraspråk 1 och femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska 1 granskas. Det fattas tillräckligt med underkända texter författade av kvinnliga elever. Underkända texterna väljs eftersom strukturella briser blir då mer synliga. Samtliga texter var skrivna vid det nationella provet i årskurs 1 under vårterminen 2015. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på strukturella drag mellan dessa två grupper. Vid den jämförande analysen framkommer det att det är flera elever som läser svenska som andraspråk som följer den typiska strukturen för en argumenterande text. De är tydligare när tesen formuleras och det är även de som placerar sin tes tidigt i texten jämfört med elever som läser svenska som oftast uttrycker sin tes implicit och placerar den mot slutet av texten. Det är svårt att dra generella slutsatser då materialet har varit begränsat och det är endast texter skrivna av manliga elever som har ingått i undersökningen.
1104

Kooperativt lärande i förhållande till elevernas språkliga och kommunikativa förmåga i ämnet svenska

Larsson, Kristina, Karlsson, Cornelia January 2020 (has links)
Denna kvalitativa studie undersöker lärares uppfattning om kooperativt lärande och dess påverkan på elevernas språkliga och kommunikativa förmåga i förhållande till elevernas demokratiska bemötande i ämnet svenska. De teoretiska perspektiven studien utgår från är de sociokulturella och pragmatiska. Ett övergripande resultat som framkommit i studien är att elevernas demokratiska bemötande och språkliga utveckling är beroende av varandra. Det framkommer även att samtalet mellan eleverna är grunden för att göra eleverna delaktiga. Elevernas delaktighet krävs och förbättras när undervisningen byggs upp utifrån kooperativa lärandet, samt att elevernas språkutveckling gynnas. Ett aktivt arbete med elevernas demokratiska bemötande bidrar till att eleverna blir mer medvetna om sitt agerande. Vår slutsats är att lärarens inställning till metoden, elevernas ömsesidiga beroende, elevens demokratiska bemötande samt elevens språkförmåga är viktiga faktorer för att arbetet med KL ska fungera framgångsrikt.
1105

Språkpåverkan för matematikförståelse - Elever med svenska som andraspråk

Ridha, Zahraa, Nesajer, Intissar January 2018 (has links)
Detta arbete behandlar matematik ur ett kommunikativt perspektiv, hur språket kan påverka den matematiska förståelsen. Den behandlar även hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Arbetet visar sambandet mellan matematikutvecklingen och språkutvecklingen hos eleverna. Utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter kan man anpassa sin undervisning enligt deras behov och kunna använda sig av olika representationsformer beroende av elevers förutsättningar och bakgrund.
1106

Hur kan du så många ord? En kunskapsöversikt om framgångsrik ordundervisning i gymnasieskolans svenskämne.

Tidén, Sophie, Åberg, Monica January 2020 (has links)
Denna kunskapsöversikt syftar till att identifiera framgångsrik undervisning gällande utveckling av ordförrådet under gymnasietiden knutet till svenskämnet samt beskriva dess förutsättningar relaterade till de språkliga förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Utifrån sökorden ordförråd, svenska och undervisningsmetod samt relaterade synonymer och engelska översättningar gjordes sökningar i referensdatabaser för att finna befintlig forskning inom området. Efter granskning av sökresultatet valdes tolv texter som undersöker en svensk, amerikansk och australiensisk skolkontext. Den befintliga forskningen belyser främst de språkliga förmågorna läsa och skriva och visar att det som karaktäriserar framgångsrik undervisning om ordförråd är explicita undervisningsmetoder där ord tränas med hjälp av strategier och i olika kontexter. Vidare bör undervisningen ske kontinuerligt där läraren själv praktiserar strategierna. Det är också viktigt att lärarna arbetar för att skapa ett genuint intresse och på så sätt öka elevernas motivation och engagemang. Gällande förmågorna tala och lyssna visar denna kunskapsöversikt att det tycks finnas begränsad respektive ingen forskning inom området.
1107

Anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation? Gymnasieelevers förståelse av kunskapskraven

Pleijel, Jonna January 2018 (has links)
I föreliggande examensarbete undersöker jag gymnasieelevers förståelse av begrepp och formuleringar i kunskapskraven i ämnet Svenska, med syftet att få djupare förståelse för huruvida kunskapskravens formuleringar kan och bör användas i lärares formativa återkoppling till elever. Undersökningen har genomförts i fokusgrupper, där jag genom att låta informanter tillsammans diskutera begrepp i kunskapskraven, velat ta reda på om informanterna förstår dessa begrepp, samt hur de tolkar begreppen i förhållande till autentiska exempel på elevtexter.Resultatet av undersökningen indikerar att en del elever är osäkra på vad begrepp och formuleringar i kunskapskraven betyder, samt att de, även när de kan ge en rimlig definition av begreppen, ändå kan ha svårt att använda dem för att förstå texters kvalitet. Utifrån tidigare forskning diskuterar jag risken av att återkoppling som ges i form av kunskapskravens formuleringar, riskerar att av eleven uppfattas som summativ snarare än formativ bedömning, och drar slutsatsen att man som lärare behöver lägga tid och arbete på att få eleverna att förstå de mål som ställs upp. Jag föreslår även att ett sätt att göra detta kan vara att arbeta med exempeltexter.
1108

Stödstrukturer i svenska för högstadieelever med autism

Boström, Cecilia January 2019 (has links)
Sammanfattning/AbstractBoström, Cecilia (2019). Stödstrukturer i svenska för högstadieelever med autism. Spe-ciallärarprogrammet, inriktning Språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolut-veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att genomförda studie kan bidra med att ge en bild av vad några lärare och elever med funktionsvariationen autism upplever som fungerande stödstrukturer i ämnet svenska. Vidare finns en önskan om att bidra med kunskap kring hur elever med autism upplever sin skolgång och ämnet svenska samt se om det finns några gemensamma nämnare mellan vad lärare och elever anser vara framgångsrika stödstrukturer i svenskundervisningen.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilka stödstrukturer några svensklärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrumtillstånd att nå målen i svenska. Vidare är syftet att undersöka några elevers upplevelse av sin skolgång, ämnet svenska samt det stöd de er-bjuds av läraren. De preciserade frågeställningarna är:• Hur beskriver några svensklärare i särskild undervisningsgrupp sin svenskunder-visning och vilka metoder anser de vara framgångsrika?• Hur upplever några elever med autism sin skolgång i allmänhet och svenskun-dervisningen i synnerhet?TeoriI studien används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som studerar indi-videns utveckling i förhållande till omgivningens olika system: mikro-, meso-, exo-, och makrosystem. Som komplement till systemteorin har den sociokulturella teorin använts för att närmare studera den kommunikation som sker mellan lärare och elev på mikronivå.MetodFör att studera några elevers och lärares subjektiva upplevelser av sin skolgång och ämnet svenska har två kvalitativa metoder använts; intervju och observation. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. Åtta semistrukturerade intervjuer, fem elevintervjuer (åk 8-9) och tre lärarintervjuer, har genomförts för att studera de två urvalsgruppernas erfarenheter. Dessutom har tre undervisningsgrupper för elever med autism observerats.ResultatStudiens resultat visar att de intervjuade lärarna använder liknande metoder för att stötta elever med autism i ämnet svenska; cirkelmodellen för genrebaserad undervisning samt tydliggörande arbetssätt med matriser och textexempel är framgångsfaktorer enligt lä-rarna. Eleverna lyfter fram samma metoder som stöttande. Studien visar också vad lärarna anser vara svårt för elevgruppen; att ta till sig instruktioner, strukturera och genomföra uppgifter, delta i samtal samt att skriva gestaltande texter. Eleverna beskriver på liknande sätt sina svårigheter och betonar vikten av att läraren stöttar dem i arbetet med att planera och slutföra texter. Både lärare och elever betonar betydelsen av gruppen och samarbetet mellan kamrater i arbetet med att tillgodogöra sig kunskap genom gemensamma samtal och frågestunder i anslutning till uppgifter.Förutsättningarna som ges genom att undervisningen sker i särskild undervisningsgrupp lyfts fram av både lärare och elever som avgörande för elevens kunskaps- och personliga utveckling. Eleverna beskriver hur deras utanförskap i den stora gruppen ersatts av en känsla av samhörighet i det mindre sammanhanget. Skolans anpassningar kompenserar framgångsrikt för elevens svårigheter, enligt studien. När det kommer till styrdokumenten upplever lärarna en frustration eftersom kursmålen efterfrågar förmågor som eleven på grund av sin funktionsvariation inte kan utveckla och detta uppfattas som ett hinder i lärarens arbete med elevgruppen.Specialpedagogiska implikationerStudiens resultat visar att förutsättningen för elever med autism att uppnå kunskapskraven ökar genom att läraren erbjuder stödstrukturer samt ett tydliggörande och lågaffektivt arbetssätt. Det stöd som eleverna i studien erbjuds genom att de tillhör särskild undervisningsgrupp är viktigt för deras utveckling. Goda relationer med lärare och kamrater, tydliggörande arbetssätt, struktur och kontinuerligt vuxenstöd i arbetet är exempel på faktorer som kompenserar för de bristande förmågor eleverna har på grund av sin funktionsvariation.
1109

”Jag skriver men orden har ingen smak” : - Om användandet av och inställningen till lättläst litteratur och bildspråk i undervisningen i svenska som andraspråk

Bergvall, Tom January 2020 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typer av lättläst litteratur. Det finns både förespråkare och kritiker av de lättlästa texterna där förespråkarna ser de avskalade texterna som bra komplement för svaga läsare medan kritikerna ofta ser dem som torftiga och platta. Bildspråk bottnar i retoriken och kan beskrivas som ”olika typer av uttryck som ersätter de normala eller naturliga”. Två exempel på bildspråk är metaforer och liknelser. Forskning har visat att bildspråk har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen men har trots detta lite utrymme i undervisningen. Bildspråk är ofta en del som är kraftigt avskalad i den lättlästa litteraturen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka sedan har transkriberats och analyserats. Resultatet har visat att alla informanter någon gång använt den lättlästa litteraturen men med blandade åsikter om dess positiva och negativa inverkan på andraspråkselever. Alla förutom en kunde däremot se det positiva i att använda den lättlästa litteraturen för de svagaste läsarna. Samtliga var positivt inställda till användningen av bildspråk i undervisningen men alla var trots detta tidsmässigt sparsamma i användningen. Många informanter har varit eniga i vissa frågor men i slutändan har deras skillnader varit övervägande vilket har givit en intressant diskussion i studien.
1110

Den estetiska läraren : En studie om lärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i svenskundervisningen.

Fjordell, Tiina January 2020 (has links)
Syftet med denna studie var att samla kunskap om hur lärare beskriver sina uppfattningar av estetiska lärprocesser i undervisningen i svenska. I studien har lärares uppfattningar framförts genom öppna frågor samt eget berättande. Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats och pragmatism som använd teori för att tolka lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser. John Dewey ses som tillämparen av pragmatismen och därför används även hans idéer angående den estetiska erfarenheten som ett medel för att tyda lärarnas upplevelser. De kvalitativa intervjuerna utfördes med legitimerade lärare som är verksamma i ämnet svenska i årskurserna 4–6. Intervjuerna utfördes enskilt med var och en av respondenterna under en vecka. Resultatet tyder på att flera av lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser stämmer överens med vad tidigare forskning visar vara lämpligt för elevernas lärande och utveckling i svenska. De uppfattningar från lärarna som stämmer överens med forskningen är främst de möjligheter som innefattar elevernas självkänsla och minnesfunktion, förståelse och kunskap samt djupare reflektionsmöjlighet. Resultatet visar de utmaningar som lärarna uppfattar med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. De utmaningarna innefattar bristande struktur under lektionerna, tidsbrist och stress under förberedelserna samt lärarnas egna bristande kunskaper och deras frånvarande intresse och inspiration. En utmaning är även uppfattningen att alla elever inte gynnas av estetiska lärprocesser. Dessa utmaningar som lärarna uppfattar bekräftar vad tidigare forskning visar.

Page generated in 0.3853 seconds