Skönlitteraturens roll i svenska som andraspråk på gymnasiet är betydligt mindre än vad den är i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka SVA-elevers uppfattningar av sin skönlitteraturundervisning och vilka förtjänster de ser med den, samt jämföra detta med SVE-elevers resonemang. Metoden som används är fokusgrupper. Materialet har samlats in genom två fokusgruppssamtal, ett med SVA-elever och ett med SVE-elever. Resultatet visar på stora likheter i de två elevgruppernas erfarenheter av sin skönlitteraturundervisning. Båda elevgrupper hade i huvudsak positiva upplevelser. Däremot syns skillnader angående uppfattningarna om skönlitteraturens förtjänster – SVA-eleverna lyfter främst språklig och personlig utveckling, medan SVE-eleverna lyfter fler aspekter. Slutsatsen är att de arbetssätt SVA- och SVE-eleverna erfarit är övervägande lika varandra och att de fungerat väl i båda elevgrupper.  Med utgångspunkt i min studie är det svårt att se någon nackdel med att utforma litteraturundervisningen på samma sätt för både SVA- och SVE-elever.

Med syftet att öka kunskapen om bedömningen inom ämnet svenska som andraspråk undersöks nationella prov-texter i årskurs 6 och 9 med fokus på det språkliga betygskriteriet, vilket operationaliseras i form av Manfred Pienemanns processbarhetsanalys. Processbarhetsnivå jämförs med provbetyg i en korrelationsanalys, för att söka eventuella samband mellan processbarhetsnivå och provbetyg. Resultatet av processbarhetsanalys och korrelationsanalys tolkas utifrån betygskriterierna till det nationella provet samt kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning. Studien finner inga starka samband mellan processbarhetsnivå och betyg, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning, utan enbart ett visst samband mellan syntaktisk processbarhetsnivå och provbetyg, och inga samband mellan morfologisk processbarhetsnivå och provbetyg. Sambandsanalysens resultat talar för att lärare tar hänsyn till kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning i sin bedömning. Detta stärks ytterligare av processbarhetsanalysens resultat, som talar för att kommunikationsstrategier som förenkling, undvikande och överanvändande förekommer på alla betygssteg.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av muntliga framställningar i svenskämnet. Till stöd användes kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever. Studiens resultat visar att de utvalda eleverna till stor del har negativa känslor och upplevelser av muntliga framställningar där nervositet, oro och ångest är vanliga känslor som eleverna upplever. Detta kan möjligtvis ha kopplingar till orsaker som ligger till grund för elevers talrädsla, exempelvis tidigare upplevelser och en avsaknad av regelbundna muntliga framställningar. Studiens slutsats är att lärare bör och behöver bli medvetna om elevers talrädsla, vilka känslor eleverna upplever samt vilka metoder de behöver vid detta. Det framkommer att eleverna exempelvis önskar ett tryggt klassrumsklimat, redovisa i mindre grupper, positiv respons från lärare eller klasskamrater, tydliga strukturer eller mer övning och förberedelser. Med hjälp av detta kan lärare sedan ge stöd i elevernas hantering och förebyggande av talrädslan samt utveckla och stimulera elevernas muntliga förmågor.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett kommunikationsstödjande verktyg som bygger på tecken från det svenska teckenspråket. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida TAKK kan fungera som ett verktyg för att eleverna i en klass med språklig mångfald ska kunna använda sina språkrepertoarer för att förstå och göra sig förstådda i en svenskspråkig skolmiljö. Frågeställningarna behandlar lärare och elevers upplevelser av introducering och användande av TAKK. Studien utformades som en interventionsstudie och data samlades in med hjälp av intervjuer och observationer. Denna data analyserades därefter med hjälp av centrala begrepp inom translanguaging. Resultatet visar på att TAKK har potential att skapa en lugnare klassrumsmiljö och möjlighet att fungera som en språkstödjande bro i kommunikationen för elever och lärare.

I denna uppsats undersöks hur Svenska kyrkans biskopsmöte och fyra pastorat i Svenska kyrkan reagerat gällande nattvarden under covid 19-pandemin, i mars till och med september 2020, och hur detta förhåller sig till den officiella nattvardssyn som Svenska kyrkan säger säger sig ha. Svenska kyrkans officiella nattvardssyn framkommer i utvalda ordnings-, bekännelsedokument och dokument av bekännelsekaraktär som Svenska kyrkan förhåller sig till. I uppsatsen tecknas en bild av hur nattvarden hanterats av Svenska kyrkan under pandemin genom de fyra studerade pastoratens hantering av nattvarden i förhållande till covid-19. Syftet med uppsatsen har varit att ge en fördjupad förståelse för Svenska kyrkans explicita och implicita nattvardssyn och vad möjliga skillnader mellan explicita och implicita synsätt på nattvarden kan innebära i praktiken i händelse av en samhällskris i de studerade pastoraten. Fokus ligger på vad biskoparna kommunicerat genom biskopsmötet och hur detta har tillämpats i de studerade pastoraten. Ambitionen har varit att skapa ett underlag för en fortsatt diskussion om hur nattvarden hanteras i en krissituation inom Svenska kyrkan. Det empiriska materialet har analyserats mot bakgrund av den nattvardssyn som framkommit i analysen av de utvalda dokumenten som beskriver Svenska kyrkans officiella nattvardssyn, samt mot den information som kommunicerats av biskoparna genom biskopsmötet. Resultatet av denna analys har sedan diskuteras med målsättning att bättre kunna förstå och förklara den nattvardspraxis som framkommit i det empiriska materialet samt hur det relaterar till Svenska kyrkans officiella nattvardssyn. Resultatet av studien är att det i det empirska materialet framkommer olika sätt att hantera nattvarden. Dessa olika nattvardspraxis har likheter mellan varandra men skiljer sig också åt på en del plan. I de olika nattvardspraxis som finns representerade framkommer i samtliga fall en dragning, av större eller mindre karaktär, till en reformert nattvardsteologi och praxis som tycks vara resultatet av att skyndsamt finna en hållbar lösning för nattvarden ur smittskydds-synpunkt och med en omedveten brist på teologisk reflektion.

The aim of the thesis is to investigate swedish lifestyle migrants living in Barcelona, the reason for the migration and how they affect and experience the ongoing gentrification of the city. The research method was qualitative with interviews. Four swedish lifestyle migrants that have been living in Barcelona for 2 to 14 years were interviewed. The interviews focused on the interviewees migration and lifestyle, housing situation and their experience and perception of Barcelona and its inhabitants.The result showed that the swedish lifestyle migrants moved to Barcelona because they were longing for a new lifestyle, rather than there was a reason they moved to Barcelona specifically. The swedish lifestyle migrants experience the gentrification of Barcelona through social resistance from the locals. With this, the open climate within the international community results in a self-segregation. In the beginning, the swedish lifestyle migrants usually live in the most touristic, central parts of Barcelona. After establishing an everyday life, the swedish lifestyle migrants tend to move to less touristy, but still central areas. By doing so the swedish lifestyle migrants affects the gentrification of the city by contributing to the displacement of the locals and changing the social atmosphere of the area.

Syftet med studien är att undersöka vilka anpassningar lärare gör för elever som har svenska som andraspråk. Fokus ligger främst på läsförståelse i ämnet svenska med en inblick i matematiken. Vi undersöker vilka utmaningar lärare upplever att elever möter i läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats med fokus på kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare som är fördelade i två olika städer, varav den ena är stor och den andra liten. Den erhållna datan som samlats in har analyserats med hjälp av kodning. Resultatet i studien visade att lärarnas upplevelser och erfarenheter av undervisning inom ämnet svenska som andraspråk varierar beroende på var de arbetar. Samtliga lärare anser att undervisning inom ämnet är varierande och lärorikt men att det kräver mer från dem vad gäller planering. I övrigt blev det synligt att de flesta lärare anser att ett begränsat ordförråd på svenska försvårar läsförståelsen. Elevernas olika bakgrunder samt erfarenheter från dem påverkar även deras inlärning. Anpassningar som lärarna gör för eleverna är exempelvis att lära dem olika strategier de kan använda när det kommer till läsning samt olika arbetssätt baserat på elevens behov. Samtliga lärare förklarar att anpassningarna de utför alltid utgår från elevernas individuella behov och att det är viktigt att ge eleverna rätt stöd.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse och hur den kan användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att utbilda elever i den svenska skolans etiska principer. Dessa etiska principer innefattar bland annat respekt för miljön, alla människors lika värde och jämställdhet. Tjänarinnans berättelse kommer i denna studie läsas ur ett ekofeministiskt perspektiv och analyseras tematiskt. Den tematiska analysen har vidare identifierat fyra teman: miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, utnyttjande av kvinnokroppen och religiös frihet. I den didaktiska analysen kopplas dessa fyra teman till läroplanen och diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv. Analysen visar den didaktiska potentialen i Tjänarinnans berättelse och att romanen är lämpad för att undervisa i svenska skolans etiska principer.

Denna studie har gjorts i två delar. I den första delen har vi jämfört två läroböcker gentemot de svenska nationella proven i årskurs 3. Denna del av studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av de två läroböckerna och två nationella prov. Vi har enbart inriktat studien på läsförståelse och analyserat läroböckerna och de nationella provens innehåll med fokus på texttyper, frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition. I den andra delen av studien publicerades ett frågeformulär via en grupp inriktad för lärare i årskurs F–3 på sociala medier i syfte att göra en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av lärarnas arbetssätt med läroböckerna samt deras upplever av läroböckerna. Lärarnas arbetssätt kunde då kopplas gentemot de teoretiska utgångspunkterna. Vi ämnade med studien bidra till att få ett ökat kritiskt granskande hos lärarna i valet av läsförståelseläroböcker. Vi har inte undersökt huruvida texterna i läroböckerna är på lämplig nivå eller hur läroböckerna anpassades till andraspråks elever. I studien valde vi att inte analysera den fonetiska avkodningen. Dock ville vi visa att den påverkar läsförståelsen och att en fonetisk kontroll kan vara ett värdefullt verktyg för att identifiera de barn som tidigt behöver få hjälp att förbättra sina fonetiska svårigheter till att främja senare läsning (Double et al., 2019, s. 1231). Resultatet i den förta delstudien visade att läroböckernas uppbyggnad av texttyper var olika och att samstämmigheten med de nationella proven var varierande. De två nationella proven vi analyserade visade sig vara likvärdiga mellan åren. Slutligen visar studien att båda läroböckerna hade en högre nivå på frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition gentemot de nationella proven. Resultatet i den andra delstudien påvisade en skillnad i arbetssättet mellan de två läroböckerna.

I studien så har gymnasielärares upplevelser av extra anpassningar i samband med de nationella proven i matematik och svenska på gymnasiet undersökts, där fokus har legat på hur extra anpassningar genomförs och vilka erfarenheter lärare har i samband med nationella provet. Ett annat intresseområde i studien har varit på vilket sätt det fastställs vilka elever som får extra anpassningar vid nationella prov. Detta har gjorts genom en intervjustudie med gymnasielärare i matematik och svenska i en kommun i mellersta Sverige. Studien utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i det kompensatoriska-, kritiska-, och dilemmapespektivet som förklarar de viktigaste kärnpunkterna i studien. Intervjuerna har analyserats med en tematisk analys där teman och underteman framkommit ur informanternas svar. De teman som framkommit är trygghet, relationer och samarbete, dessa teman kopplas samman med extra anpassningar under nationella prov. Trygghet finns när eleverna är väl förberedda inför provtillfället och av att det finns personal som pushar och peppar dem att lyckas på provet. Trygghet kommer genom av ett gott samarbete kollegor emellan som till exempel mellan ämneslärare och speciallärare. När dessa två har ett gott samarbete gällande elevens kunskapsutveckling har det gett positiva resultat för eleven. För att säkerställa ett gott samarbete, behöver ledning och organisation ordna för att eleven får bästa förutsättningar vad gäller resurser och inlärningsmiljö. Studien har gett oss en insikt i att Skolverkets anvisningar om extra anpassningar i samband med nationella provet inte är informanternas erfarenheter av vad som är gynnsamma förutsättningar för god kunskapsutveckling.