Studiens syfte är att kritiskt granska läromedel för att få en inblick i vilka meningserbjudanden läromedel förmedlar till elever och på så sätt få förståelse för de erbjudande läromedel ger till eleverna. 2. De formulerade frågeställningarna är: 1) Finns det ett ämnesspråk och hur synliggörs det? 2) Vad är fokuset i läromedlen? 3) Vilka kunskapsemfaser syns i läromedlen och vilka följemeningar bidrar de till?  Analysmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys där de två svenska läromedlen Diamantjakten och Livet i bokstavslandet valdes för att sedan utgå ifrån dessa tre typologier, ämnesspråk, ämnesfokus och kunskapsemfaser med följemening. Det analysinstrument som används för att tydliggöra resultatet var ett kodningsschema.  I resultatet framkommer att det finns många ämnesspråk som synliggörs på olika sätt kopplat till övningarna i läromedlen. När frågan formulerades i frågeställningen kring ämnesfokus så var den riktad kring ett fokus, vilket resultatet visade att i båda läromedel fanns många olika, denna typologi var den som det fanns mest av. De kunskapsemfaser som kom fram tydligt var “rätta förklaringen/uttrycket/färdigheten”, “vardagsemfas” och “kunskap och beslut” där deras följemening var “om kunskapens trovärdighet”, “om kunskapernas praktiska nytta” och “om kunskapernas nytta att lösa moraliska och politiska problem”.

Årligen dör cirka 90000 människor i Sverige. Ungefär 80 procent är till följd av obotlig sjukdom, en så kallad långsam död där patienten kan vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär ett förhållningsätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliten för patienter med obotlig sjukdom eller skada utifrån ett helhetsperspektiv samt ge stöd åt patientens närstående. Vården är under ständig utveckling och det som utgör god kvalitet ändrar sig med tiden. För att följa med i kvalitetsutvecklingen i vården används nationellt framtagna indikatorer inom specifika områden som möjliggör jämförelser med liknande verksamheter runt om i landet. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer utifrån den palliativa vårdens fyra hörnstenar; symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt stöd till närstående för den palliativa vården. Av de nio indikatorerna är det åtta indikatorer som går att mäta med hjälp av data från Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister med fokus på patientens sista vecka i livet. Data som registreras i Svenska palliativregistret används som underlag för kvalitets och förbättringsarbeten inom palliativ vård både nationellt och inom den egna verksamheten. Syftet med studien var att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät efter dödsfallet med avseende på överensstämmelse. Som metod genomfördes en jämförande studie med kvantitativ ansats med en prospektiv design där sjuksköterskor och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samlades in över tid och studerades i avseende på överensstämmelse, om reliabiliteten påverkas. Studien utfördes på två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar i Stockholm. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att ett instrument eller en enkät mäter det som det är tänkt att mäta och inget annat. Resultatet visade på skillnader när olika professioner registrerade i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät inom områden som information, symtomskattning samt bedömning av förekommande symtom. Professionernas registrering överensstämde i högre utsträckning inom områden som om patienten hade ordinerade läkemedel i injektionsform, om patienten hade dropp eller sondnäring under sista dygnet samt frågor gällande munhälsa och förekomst av trycksår. Som slutsatsen kan sägas att föreliggande studie väcker frågor gällande reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister efter att ha vårdat samma patient. Mer forskning behövs för att undersöka om olika professioners registrering i ett nationellt kvalitetsregister påverkar kvaliten och utvecklingen i den palliativa vården.

No description available.

Skönlitteratur och fiktionsläsning har en självklar men samtidigt omtvistad plats inom svenskämnet. I och med Ämnesbetygsreformen och det förslag till en ny svenskämnesplan som presenteras finns återigen anledning att undersöka skönlitteraturens och läsningens ställning i gymnasieskolans svenskämne. Genom ett diskursanalytiskt perspektiv undersöks hur skönlitteratur och läsning legitimeras i gymnasieskolans rådande centrala styrdokument samt det förslag till en ny ämnesplan vilket offentliggjorts av Skolverket. Resultatet visar att bägge ämnesplaner och övriga styrdokument inbegriper tre av fyra legitimeringstyper: auktoritetslegitimering, moralisk legitimering och rationell legitimering. Ingen legitimering av typen mythopoesis förekommer i någon ämnesplan. En starkare betoning på moraliska legitimeringar uppfattas i förslaget till en ny ämnesplan, där begreppet bildning tar större plats än i rådande ämnesplan.

No description available.

No description available.

Syftet med den är studien är att svara på frågan, vad lär begravningspsalmerna ut och vilka bilder av det eviga livet/det bortom döden målar psalmerna fram? Detta görs genom analyser av de fyra vanligast förekommande begravningspsalmernas i Svenska kyrkan. Analysen avser psalmernas helhet det vill säga både dess text och musik. Resultaten av analyserna visade att det är mycket lite som dessa begravningspsalmer undervisar om det som eventuellt finns bortom döden. Det psalmerna lär är vad det innebär att leva som kristen med en kristen livsåskådning. I begravningssammanhanget skänker psalmerna, det vill säga dess texter tillsammans med dess musik den sörjande människan en tröst och tanke om att ta en dag i taget i sin sorg, och att hon aldrig är ensam i sorgen eftersom det finns en Gud som är personligt närvarande.

Denna studie är en kvalitativ sådan som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 10 lärare som alla är behöriga i svenskämnet och som undervisar i ämnet och som även har bedömt minst en omgång av nationella prov i svenska medverkar. Resultatet har analyserats med hjälp av policyperspektivet. Resultaten i studien påvisar att lärarna anser att sambedömning ökar möjligheten till en likvärdig bedömning men att bedömningen av de nationella provens olika delprov bedöms olika beroende på vilken skola eller vilken kommun lärare arbetar i. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatser kring för- och nackdelar med sambedömning för en ökad likvärdighet men även hur bedömningen av de olika delproven går till i relation till vilka utmaningar lärarna beskriver. Utifrån resultatet av denna studie påvisas det att lärare bedömer delproven olika och att lärarna är positivt inställda till sambedömning. De nackdelar som påvisas är tidsbristen och att lärare tolkar styrdokument olika vilket leder till att likvärdigheten brister. Men fördelarna kring sambedömning väger tyngre än nackdelarna och därmed är sambedömning att föredra ur ett likvärdighetsperspektiv.

Detta arbete är en ideologianalytisk undersökning av tal anförda på första maj under perioden 1955-2005 av svenska socialdemokartiska partiledare tillika statsministrar. Syftet har varit att undersöka om det går att skönja en historisk förändring i specifika begrepps betydelse samt olika innebörd i begreppen beroende på vem som har uttalat dem. Begreppen som har stått i fokus är demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin.Utifrån ideologianalytisk teori har jag studerat begreppen utifrån tre dimensioner. Genom att ställa frågorna ”vilken verklighet talas det om?” och ”vem erkänner denna verklighetsbeskrivning?” till materialet har en djupare betydelse än det faktiska som uttalats analyserats fram.Analysen visar att det tydligt går att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring de specifika begreppen genom att de kontextualiseras olika från år till år. Trots detta har jag kommit fram till att de fyra partiledarena är trogna sin ideologi. Alla ger uttryck för att Socialdemokraterna är en stabil idéburen rörelse och så länge partiet är troget den demokaratiska socialismens idéer kommer det vara ett fortsatt stabilt parti.Sökord: första maj, ideologianalys, den svenska socialdemokratin

Formativ bedömning är en typ av bedömning som förbättrar elevernas lärande och förståelse och syftar till att rikta sig till elevers möjligheter snarare än att fokusera på betyg. Dessutom ger den svenska läroplanen 2011 tydlig vägledning att formativ bedömning bör ingå i skolan. Min diskussion i detta arbete är därför nödvändig och den handlar om hur formativ bedömning används i en svensk grundskola, det vill säga vilka bedömningsformer samt vilka aspekter arbetet med formativa bedömningen grundar sig på. Dessutom är syftet med detta arbete att få en djupare kunskap om formativ bedömning för mig själv och för lärare som redan är i tjänst. Man förutsätter att många lärare inte har tillräcklig kunskap om formativ bedömning därför är min förväntan är att detta arbete ska fungera som ett verktyg för lärare som arbetar eller vill arbeta med formativ bedömning. Två halvstrukturerade intervjuer utfördes med verksamma lärare på F-6 grundskola. Resultatet visade att arbetet med formativ bedömning tydligt syns i varenda ett av lärarnas arbetssätt så båda lärarna representerar en jämställd syn på formativ bedömning i sin undervisning. Den slutsats som kan dras är att arbetet med formativ bedömning bör präglas av tre aspekter, vilka är en konstruktiv framåtsyftande återkoppling, tydliga mål, tydliga instruktioner, positiva förväntningar, elevaktivt och individanpassat arbetssätt samt kamrat- och självbedömning vilket gör eleverna medvetna om sitt lärande och får möjligheten att föra lärandet framåt. / Formative assessment is a type of assessment that improves students' learning and understanding and aims to focus on pupils opportunities rather than focusing on grades. In addition, the Swedish curriculum 2011 provides clear guidance that formative assessment should be included in the school. My discussion in this work is therefore necessary and it is about how formative assessment is used in a Swedish elementary school, that is, what assessment forms and what aspects of the work on the formative assessment are based. In addition, the purpose of this work is to get a deeper knowledge of formative assessment for myself and for teachers already in service. It is assumed that many teachers do not have sufficient knowledge of formative assessment, so my expectation is that this work should be a tool for teachers who work or want to work with formative assessment. Two semi-structured interviews were conducted with effective teachers at F-6 primary school. The results showed that the work of formative assessment is clearly visible in each of the teachers' working methods, so both teachers represent a gender perspective on formative assessment in their teaching. The conclusion that can be drawn is that the work of formative assessment should be characterized by three aspects, which are constructive forward-looking feedback, clear goals, clear instructions, positive expectations, student-oriented and individualized work methods, and companion and self-assessment, which makes students aware of their learning and get the opportunity to bring learning forward.