Padel rider på en kommersiell våg med privata investerare och ställer samtidigt frågor till den svenska traditionella idrottsrörelsen. I mitten står ett förbund som vill ta tillvara och förena det bästa av två krafter. Följande studie avser förstå hur partners till Svenska Padelförbundet, ett relativt nytt förbund som växer, uppfattar samarbetet med förbundet.Det är en kvalitativ studie där sju respondenter deltagit. Resultatet analyseras utifråntidigare forskning inom partnerskap samt teorier om relationsskapande och utvärdering. Studiens resultat påvisar att det finns tilltro till förbundet men att det i dagsläget finns mer att önska för att partnerskapet ska vara på den nivån förbundet ger uttryck för. Den kommunikativa biten i partnerskapet nämns av samtliga respondenter som ett område med utvecklingspotential för att skapa ett bättre samarbete.

I dagens samhälle är eftergymnasial utbildning mer eller mindre ett måste för de flesta branscher. Det skapar i sin tur allt högre krav på att elever lämnar skolan med en god, etablerad läsförmåga. Syftet med studien är därmed att redogöra för hur ett urval av lärare i årskurs F–3 beskriver sin undervisning med läsning och barnlitteratur för att främja elevernas läsutveckling. Genom följande frågeställningar besvaras syftet: Hur beskriver lärarna sin undervisning med läsning och barnlitteratur? Samt Vilka möjligheter och utmaningar finns det i att använda barnlitteratur i undervisningen enligt lärarna? I den här studien har fem verksamma lärare från förskoleklass till årskurs 3 intervjuats. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, tidigare forskning samt styrdokument. Ur ett rikligt resultat framgår det att läsningen är av hög prioritet men att lärarens engagemang och attityd kring barnlitteratur är av betydelse för att skapa en lustfylld undervisning. Slutsatsen är att litteratur är något som bör upplevas tillsammans med andra. / In today’s society post-secondary education is more or less a must for most lines of work. In turn, this creates even higher demands on students to leave school with a good and established ability to read. The aim of the study is to account for how a number of teachers in grades F–3 describe their teaching with reading and children’s literature to promote the students’ reading development. The aim will be answered by the following questions: How do the teachers describe their teaching with reading and children’s literature? And also, What opportunities and challenges lie in using children’s literature in their education according to the teachers? For this study, five active teachers in grades F–3 have been interviewed. To achieve the aim of the study a qualitative method has been used through semistructured interviews and the result has been analyzed from a sociocultural perspective, previous research as well as the curriculum.  From a plentiful result, it become clear that reading is top priority, regarding children’s literature but the teacher’s engagement and attitude regarding children’s literature is of importance to create enjoyable teaching. The conclusion is that literature is something that should be experienced together with others.

Inledning Enligt undersökningar som har gjorts i Sverige framgår det att en fjärdedel av alla barn som växer upp i Sverige har ursprung från andra länder. I gällande styrdokument för förskolan framgår det att förskollärare ska skapa förutsättningar för att barn som har ett annat modersmål än svenska att utveckla både det svenska språket och det egna modersmålet. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att skapa större kunskap om språkfrämjande arbete i förskolans verksamhet med barn som har ett annat modersmål än svenska. Metod Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder med intervju som datainsamlingsmetod. All data har samlats in, analyserats och kopplats samman med bakgrund. Resultat Resultatet visar på att språkfrämjande arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska kan ske på olika sätt. Det framgår att uppdelning av barn i mindre grupper gynnar det språkutvecklande arbetet, att reflektionen i arbetslaget erbjuder nya perspektiv och banar väg till att hitta de metoderna som är mest lämpade och som gynnar det språkutvecklande arbetet med barn som har ett annat modersmål. Delaktighet, bemötande, lyhördhet och omtanke är faktorer som påverkar det språkfrämjande arbetet i en riktning som ska gynna barnen i förskolan. För att lyckas kan man även behöva komplettera med redskap.

Läromedel utgör ofta en central del av undervisningen inom svenska för invandrare. Marknaden för dessa läromedel är bred med många aktörer, men saknar granskande organ. Valet av läromedel faller därför på läraren. Syftet med denna studie är att granska fem läromedel som används inom sfi, med fokus på representation, för att besvara frågeställningen: ”Hur ser representationen av kön ut i sfi-läromedel?”. För att synliggöra detta beräknas representation av kvinnor och män i läromedlens dialoger enligt en utvecklad form av Bechdel-test, som har använts för att belysa asymmetrisk representation i dialoger i både fiktion och kommunikation via sociala medier. Studiens andra frågeställning ”Vad talar män och kvinnor om i sfi-läromedel?” undersöker kopplingar mellan kön och samtalsämnen i dialogerna. Detta för att undersöka  huruvida dialogerna i sfi-läromedel följer samma mönster som studier kring samtalsämnen i autentiska samtal pekar på; kvinnors samtal rör sig kring den privata sfären, medan mäns samtal rör sig kring offentlig dito. Resultatet visar att endast ett av de valda läromedlen klarar testet samt att några tydliga indikationer på koppling mellan kön och samtalsämnen ej finns. Studien kan fungera som en ingång till att som lärare reflektera över de val av läromedel som görs och inspirera till vidare granskning av läromedel.

Elevernas ordförråd är viktigt för att bli delaktigt i samhället. Ett rikt ordförråd ger en person självförtroende i sociala samspel. En ny version av läroplanen har blivit aktuell från och med hösttermin 2023. Elevernas ordförråd har blivit en relevant diskussion de senaste åren eftersom barn inte läser lika mycket. Hur lärarna ska arbeta och i vilka sammanhang för att utveckla elevernas ordförråd beskrivs inte i läroplanen. Syfte med denna studie är att få kunskap om hur lärare i svenska i årskurs 1 arbetar didaktiskt för att stimulera elevers ordförrådsutveckling utifrån elevernas förutsättningar och uppväxtvillkor. De frågeställningar som användes i samband med att uppnå studien syfte är: Hur beskriver lärare att de arbetar med att stimulera elevers ordförrådsutveckling? Vilka specifika omständigheter beskriver lärare som centrala att ta hänsyn till när de arbetar med att utveckla elevernas ordförråd? På vilka sätt, beskriver lärarna, att de identifierade omständigheterna påverkar hur de utformar sin undervisning? Studien genomfördes genom att intervjua fem lärare i mellan Sverige. En kvalitativ metod användes för att få kunskap om hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas ordförråd samt vilka omständigheter som lärarna anser påverka undervisningen. Resultatet visade att lärarna arbetade mycket med bildstöd och att de anpassade lektionerna utifrån elevgruppens förutsättningar. Lärarna uttryckte också att de ändrade materialet för att materialet ska ligga inom elevernas proximala utvecklingszonen. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att med utgångspunkt i svenskdidaktisk forskning undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars attityder till att utveckla sitt eget skriftspråk inom ämnet svenska under högstadiet. Studien ämnar även att undersöka huruvida elevernas kön påverkar deras skriftspråksutveckling. Den forskning som ligger till underlag för studiens resultat har funnits genom att systematiskt söka i databaserna EriC och LiBRIS. Resultatet som senare kunde leda till en slutsats visade att det fanns flera skillnader i flickors och pojkars attityder gentemot den egna skriftspråksutvecklingen samt att det fanns förmågor som gav flickor och pojkar olika förutsättningar till att lyckas med skriftspråksutvecklingen. Elevernas könstillhörighet visade sig även ha en påverkande effekt på hur väl eleverna kunde utveckla sitt skriftspråk på flera olika plan, så som till följd av biologiska, sociala och situationella skäl.

The aim of this qualitative study is to explore two high school level Swedish as a Second Language (SVA) and two Swedish for Immigrants (SFI) teachers’ approach to their adult students’ use of machine translation in the classroom. The study also aims to explore the teachers’ approach to whether they incorporate machine translation into their teachings. The study is conducted through qualitative interviews of a total of four teachers, and the results show that the SVA-teachers did not experience that their students use machine-translation, whilst the SFI-teachers did. This is due to the linguistic level that their students are at, respectively. Furthermore, the results show that the SVA-teachers did not implement the usage of machine translation into their teachings, apart from when the students are performing digital exams and have access to a website that provides definitions (Swedish-Swedish), but also translations of single words. The SFI-teachers, on the other hand, did implement the usage through exercises that require students to translate words into their first language. All teachers did question the intention of the usage and the commonly known shortcomings of such systems.

Föreliggande studie undersöker sfi-lärares syn på användning av skönlitteratur som pedagogiskt verktyg i undervisningen av vuxna invandrare. Studien ämnar besvara tre frågeställningar, som dels berör vilka skäl lärarna ger för sin användning av skönlitteratur som en del av sin undervisningspraktik, dels vilka skönlitterära texter de väljer och varför. Studien tar avstamp i sociokulturell teori samt vetenskapliga teorier kring litteracitet och språklärarkognition. Den valda datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer med sex sfi-lärare i en svensk storstadskommun, där samtliga har besvarat frågor rörande sin undervisningspraktik som kopplat till skönlitterärt läsande. Svaren har sedan analyserats tematiskt och organiserats efter fyra övergripande kategorier: didaktiska resonemang, affektiva resonemang,organisatoriska resonemang och urvalsrelaterade resonemang. Resultaten indikerar att informantern använder skönlitteratur av språkpedagogiska skäl, med en huvudsaklig strävan att utveckla elevernas litteracitetsförmågor. Utöver det finns det även affektiva dimensioner som spelar in – att skönlitteraturen kan inspirera eller ingjuta självförtroende – samt att det kan vara gynnsamt att arbeta med texterna rent organisatoriskt. Avslutningsvis styrs informanternas textval av flera olika faktorer, men de mest avgörande är elevernas språkliga nivå, upplevd nivå på texten i sig samt tillgänglighet.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar.Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan. Enkäten bestod av såväl kvantitativa frågor, som utgör bakgrundsvariabler, och kvalitativa öppna frågor där respondenterna fick skriva öppet om sina uppfattningar. Resultatet analyserades sedan med hjälp av frekvenstabeller för de kvantitativa frågorna och med tematisk analys med ”frameworks” för de kvalitativa frågorna. Resultatet visar att eleverna sällan arbetar med bedömningsmatriserna i svenska. Främst används de av eleverna för att kontrollera arbetet med kunskapskraven, men i viss mån också för att utveckla det egna arbetet. Vad gäller tydligheter respektive otydligheter går uppfattningarna isär: vissa uppfattar allt som tydligt, men många anger att det framförallt är det formella språket och de subjektiva progressionsorden i matriserna som förhindrar förståelsen av dem. Eleverna föreslår därför en förenkling av språket, att matriserna bör anpassas mer efter uppgiften och gärna åtföljas av konkreta exempel.Slutsatsen är således att eleverna använder matriserna i begränsad utsträckning om de inte förstår dem. Förslag på utveckling som grundar sig på elevernas uppfattningar består därför i att införa och kontinuerligt arbeta med ordlistor över kunskapskravens progressionsord relaterat till ämne och uppgift samt arbeta med uppgiftsexempel.

Syftet är att undersöka hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivtillägnandet i svenska ur ett andraspråksperspektiv i en förstaklass. Jag vill också undersöka om lärarnas föreställningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frågeställningar var följande:•Vilka likheter och skillnader kan man finna i lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen?•Hur säger sig lärarna arbeta och hur arbetar de i praktiken?För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lärare som arbetade på tre olika skolor och jag observerade alla lärarna, två av lärarna observerade jag vid två tillfällen och två av lärarna observerade jag vid varsitt tillfälle. Skolorna ligger i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna tycks ha den kompetens som krävs för att undervisa elever som har svenska som andraspråk. Resultaten visar också att lärarna arbetar på olika sätt, några likheter går att urskilja, men de olika porträtten av lärarna som har växt fram är väldigt olika. Den ena slutsatsen är att man idag som lärare behöver ha en rik undervisningsrepertoar i läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla olika behov hos elever med svenska som andraspråk. Den andra slutsatsen är att det är betydelsefullt med självinsikt och självreflektion för att en lärare ska kunna genomföra det de anser vara viktigt. / The aim is to examine how four teachers work with reading and skrivtillägnandet in Swedish from a second language perspective in a first class. I also want to examine whether teachers' beliefs about their own teaching to life during lessons. My questions were:• What similarities and differences can be found in the work of teachers in literacy development?• How do the teachers work and how they work in practice?To answer my questions, I used interviews and observations. I interviewed all four teachers who worked at three different schools and I observed all the teachers, two of the teachers I observed on two occasions and two of the teachers I observed at the respective time. Schools located in multicultural areas in southern Sweden. The result shows that the teachers seem to have the skills necessary to teach students who have Swedish as a second language. The results also show that teachers work in different ways, some similarities can be discerned, but the various portraits of the teachers that have been developed are very different. One conclusion is that today as teachers need to have a rich repertoire of teaching reading and writing in order to satisfy all the different needs of students with Swedish as a second language. The second conclusion is that it is important to self-awareness and self-reflection for a teacher to be able to implement what they consider to be important.