Syftet med denna studie är att jämföra Sveriges och Finlands kursplaner för ämnet svenska i årskurserna 4–6 respektive 3–6. Kursplanerna är hämtade från Skolverket samt Opetushallitus. I Finland talar fem procent av landets befolkning svenska och det är ett av två nationella språk som talas i landet. Därför är det av intresse att undersöka hur språket behandlas i båda länderna. Finland visar sig ofta vara det land som presterat bra på internationella tester, PISA till exempel, där Sverige har haft något sämre resultat. Skillnader i kursplanerna kan ha en betydande effekt på det elever lär sig i skolan samtidigt som kursplanens innehåll kan påverka lärares arbetssätt. I detta arbete undersöks enbart kursplanerna och inte hur innehållet i dem behandlas i praktiken, därför kan inte något konkret svar ges på hur kursplanerna påverkar undervisning. Det kan däremot ge en fingervisning om hur policyaktörerna i länderna ser på ämnet och hur de som gör kursplanerna i landet bedömer att det svenska språket bäst ska läras ut. Metoden som används är en innehållsbaserad textanalys.   Vad som analyseras i denna studie är dels vilken läroplanstyp som Sverige och Finlands kursplaner främst efterliknar, dels vilka olika ämneskonceptioner som går att urskilja i kursplanerna. Slutligen analyseras hur det centrala innehållet i båda kursplanerna liknar alternativt skiljer sig från varandra.    Uppsatsens resultat pekar mot att kursplanerna efterliknar varandra på flera sätt. De båda kursplanerna har ett fokus på samhällsdeltagande samt att eleverna ska anamma flera kompetenser för framtiden. Det finns även delar i respektive kursplan som skiljer sig åt. Till exempel finns i Finlands kursplan ett stort fokus på kulturverksamhet, vilket inte väger lika tungt i Sveriges kursplan. Resultaten visar på att länderna har liknande idéer om vad en kursplan för ämnet svenska ska innehålla. Det kan ha att göra med att det är samma språk som behandlas samt att Finland och Sverige har en liknande kultur.

Följande arbete har som syfte att undersöka om en litterär kanon skulle uppskattas av lärare i svenska på högstadiet eller inte. Frågan problematiseras utifrån svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt ett litterärt bildningsämne. Tidigare forskning visar att klassiker inte harmoniserar med svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Studien har även analyserats och diskuterats ur ett postkolonialistiskt perspektiv där det västerländska ses som norm.Metoden som har tillämpats är enkätinsamlingar från årskurs nio och kvalitativa intervjuer på tre högstadieskolor. Därefter har intervjuerna transkriberats och sammanställts. Vidare presenteras enkätsvaren i stapeldiagram med en jämförelse mellan skolor samt mellan pojkar och flickor. Resultaten från elevenkäten visar att pojkar är mer negativa till läsning än vad flickor är, i enlighet med de senaste årens PISA-undersökningar. Flickor läser fler böcker än pojkar. Fler än de fyra i snitt som hinns med på ett läsår, vilket betyder att de läser mer på sin fritid och flickor lägger ner mer tid på läsning varje vecka än pojkar.Informanterna vill få sina elever att läsa mer och väljer då litteratur som eleverna kan känna igen sig i. De poängterar vikten av att läsförståelsen är viktig i alla ämnen och de önskar fler lästillfällen på samlingar och dylikt. Det är viktigt att få till läsningen som en vana. Sammanfattningsvis ställer lärarna sig inte helt emot en kanon men de är överens om att de inte enbart skulle vilja utgå ifrån en kanon. En kombination av ram plus eget utrymme verkar vara den bästa konstellationen. Studien visar att svenskämnet inte har tagit till sig de kulturella förändringar som går att se i samhället då flertalet av titlarna i klassuppsättning är västerländsk litteratur.

Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ”läsa-skriva”-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat. Musikens pedagogiska fördelar har belagts av flera forskare. För att styrka dessa fördelar har vi använt oss av relevant litteratur från Sundin (1998), Sundin (1995), Scheid (2009) Steinberg (1994) och Wiklund (2009). Vår förhoppning är att visa musikens motiverande effekt. Litteratur som rör motivation hämtades från Dysthe (2008) och Hugo (2011). Vår undersökning utgår från en text och två undervisningspass. I det första passet analyserade eleverna texten utan musik och i det andra analyserade de samma text med musik. Detta skede observerades och elevernas svar på analyserna följdes upp med individuella intervjuer av fyra på förhand utvalda elever. Det sammanställda resultatet visade att ingen informant gjorde sämre ifrån sig med musikens inträde, däremot gjorde en elev en bättre analys. Tre elever ansåg att musiken gjorde undervisningen mer intressant. En elev uppfattade musiken som störande, men påpekade att det troligtvis berodde på hans ovana att använda musik i undervisningen. Musikens positiva effekter visades tydligast i elevernas resonemang kring deras engagemang inför uppgiften, samtidigt som inget slutresultat försämrades.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lärandemiljöer med fokus på språkutveckling. Vi är även intresserade av att få veta vilka faktorer som påverkar pedagogerna i deras undervisning.I vår undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger på två olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angående deras undervisning. Skolorna är olika varandra på så sätt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmål och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andraspråk. De slutsatser vi kommit fram till är att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som är den bästa lärandemiljön för sina elever. Vi har sett spår av flerstämmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn.

Syftet med föreliggande uppsats är att förstå hur läroböcker och gymnasieelever behandlar frågan om genus och etnicitet i svenska grammatiska exempelmeningar. Undersökningen består av två delar: En läroboksundersökning och enelevundersökning. De grammatiska exempelmeningarna i fyra läroböcker studeras utifrån ett genus- och etnicitetsperspektiv och jämförs därefter med grammatiska exempelmeningar som skapats av elever i två gymnasieklasser. Elevernas egna tankarom grammatikexemplen speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Resultatet visar på en mycket ojämn fördelning mellan manliga och kvinnligasubjekt i läroböckernas exempelmeningar, medan de grammatiska exempelmeningarna som eleverna själva skapade visade på viss variation när det gällde genus hos flickorna i båda klasser. Pojkarna använde dock övervägande manliga subjekt i sinaexempelmeningar. Etnicitetsperspektivet var gravt underrepresenterat i både läroböckernas och elevernas exempelmeningar. Slutsatsen är att läroplanens värderingar när det gäller genus och etnicitet inte synliggörs tillräckligt i de undersökta grammatiska exempelmeningarna i läroböckerna, och att elevernas exempelmeningar delvis följer läroböckernas mönster – pojkarna följer det mer än flickorna.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. Vårterminen 2009 infördes nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella proven. Jämför vi vårt resultat med en tidigare studie angående lärarnas syn på de nationella proven överens stämmer det relativt mycket. Dock såg vi skillnader i studien som gjordes innan införandet av proven och vår studie.

Syftet med detta examensarbete har varit att förstå hur pedagoger arbetar språkutvecklande. Ianledning därav har jag studerat undervisningen i två olika förberedelseklasser. Syftet harockså varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin språkutveckling och vem som gör dennavärdering. Datainsamlingsmetoden jag har använt mig av i mitt examensarbete är kvalitativ iform av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag harintervjuat genomför undervisningen på ett likartat sätt, men styrs i sitt val av helt olikagrunder för att eleverna som har annat modersmål än svenska ska få bästa språkutvecklandeinlärning.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2009ABSTRAKTStålhammar, Gertie (2009). Den längsta vägen. Några kursdeltagares tankar omförutsättningarna att klara kursmålen för sfi. (The longest road. Some course participants’thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Undersökningens syfte var att belysa förutsättningar som ges kursdeltagarna vid Svenska förinvandrare (sfi) på studieväg 1 genom ett inifrånperspektiv. Frågan som ställdes var hursfiundervisningen och åtgärder kan utformas så att fler än de som nu når målen kan lyckas.En kvalitativ metod har använts. Sex invandrare som klarat, eller inom en nära tidförväntas klara, sfi från kurs A studieväg 1 och t.o.m. kurs D med godkänt betyg harintervjuats.Undersökningen bekräftar känd forskning, att det måste finnas ömsesidig respekt,meningsfullhet och användbarhet, samt delaktighet och medansvar, för att förutsättningarnaför måluppfyllelse ska finnas. Brister detta tar det onödigt lång tid att lära svenska eller så kanman inte komma ända till målen för kurs D men ändras förutsättningarna är det å andra sidaninte för sent att fullfölja studierna.Nyckelord: Alfabetisering, Förutsättningar, Svenska för invandrare (sfi)Handledare: Anna Sandell Examinator: Lena Lang

SammanfattningVårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever. Samtliga pedagoger lägger stor vikt på att samtala med dessa elever där bilder och annat konkret material används. De båda rektorernas vision av undervisningen av SVA skiljer sig åt, eftersom rektorns önskan på Skola 1 är att fördelningen i klasserna borde vara hälften svenska elever och hälften SVA-elever. Hon tror att detta skulle vara gynnsamt och språkutvecklande för SVA-eleverna. Rektorn på Skola 2 anser att hennes vision inför framtiden är att det borde finnas förberedelseklasser redan från förskoleklassen, (då det idag inte finns). Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut och genom att ta del av tidigare forskning en vision av hur den bör se ut. Nyckelord: Modersmålsundervisning, samtal, SVA-undervisning, Svenska som andraspråk

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år arbetar för att få alla elever att nå de mål styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklärare på två olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frågeställningar om hur dessa svensklärare använder styrdokumenten när de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning så att den gör det möjligt för alla elever att nå målen. Resultaten visar att lärarna tolkar sitt uppdrag efter läroplanen på liknande sätt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov med hänsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och språk. De tolkar dock kursplanens innehåll något olika och utformar sin undervisning efter hur deras respektive uppfattningar om ämnet ser ut. Studien visar också att det inte alltid går att få alla elever att nå målen i svenska. Det finns olika hinder som gör att måluppfyllelse inte alltid är möjlig.Slutsatserna är att lärarna i undersökningen uppfattar anvisningarna i styrdokumenten något olika och att de använder sig av dem i olika hög grad när de utformar sin undervisning. Studien visar att det kan vara avgörande för måluppfyllelsen vilken typ av upptagningsområden en skola har, men samtidigt finns en tendens hos lärarna att snarare peka på yttre faktorer än på sin egen utformning av undervisningen som hinder för måluppfyllelse. Slutligen antyder studien att ett funktionaliserat sätt att arbeta med svenskämnet bättre möjliggör för eleverna att nå målen än om undervisningen är formaliserad.