Syftet med det här arbetet är att se hur dagens elektroniska spel påverkar elevernasspråkutveckling, särskilt i modersmålet, men även att diskutera den engelska ochsvenska språkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner på engelska,och det svenska (danska för två av de undersökta eleverna) språket är som ett andramodersmål hos de flesta av invandrareleverna.Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever iårskurserna 6 och 7 samt två elever från Danmark, som också är i årskurs 6 och 7. Jagintervjuade den första gruppen, samt deras lärare för att se hur deras språk utveckladesdet senaste året i svenska och i engelska. Jag intervjuade också den danska gruppen.Resultatet visar att det engelska språket utvecklas mer än det svenska och detarabiska språket, men det är de arabiska och svenska talspråken som utvecklas mer ände skriftliga språken. Det visar också att spelen kan används för nöje, pedagogik ochsom ett socialt medium.Slutsatsen är att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla språket,inte minst i engelska och svenska, men även i arabiskan som modersmålsspråk.

No description available.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur ett antal lärare gör när de läser skönlitterära elevtexter och formulerar sina kommentarer om texten. Frågeställningen lyder: Hur kommenterar fem svensklärare på gymnasiet tre autentiska skönlitterära elevtexter? Vilka strategier använder de? Var i texterna lägger de fokus? Läser de på ytan eller söker de efter det djupare innehållet – det som eleven försöker berätta?Undersökningen har gått till så att fem svensklärare på olika gymnasieskolor har fått läsa tre elevtexter och därefter skrivit en kort kommentar om respektive text till var och en av eleverna. En analys visar att lärarnas kommentarer skiljer sig åt, ibland är olikheterna påfallande. Det visar sig också att de orealistiska förutsättningarna – att kommentera texter producerade av främmande ”spökskrivare” – uppfattas som besvärande av vissa lärare. Samtidigt framgår det att samtliga lärare på olika vis gör försök att tränga in på djupet i elevens ”textvärld”. I de skrivna kommentarerna finns öppningar mot centrala delar i texterna. Dessa delar av kommentarerna skulle vid en muntlig respons naturligt kunna utvecklas till samtal av betydelse för elevernas skriv- och kunskapsutveckling. / The object of this paper is to examine how five teachers read and comment on fiction written by pupils. The issue is as follows: How do five Swedish high school teachers comment on three authentic fiction texts written by pupils? Which strategies do they use? What do they focus on in the texts? Do they read superficially or do they seek the deeper meaning – what the pupil is trying to communicate?The study has been conducted in this manner: Five Swedish teachers in different high schools have read three texts written by pupils and subsequently added a short commentary about each text for each pupil. An analysis shows that the teachers’ comments differ. Sometimes the differences are striking. It also turns out that the unrealistic prerequesite – commenting on texts written by unknown ”ghost writers” – is considered troublesome by certain teachers. However, as will be seen, all of the teachers in their own ways make attempts to reach deep into the ”text-world” of the pupils. The written commentaries open up to central parts of the texts. In an oral response situation these parts of the commentaries could develop into discussions of significance for the writing and knowledge development of the pupils.

No description available.

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap. Två av frågeställningarna i undersökningen har sitt ursprung i två mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Samhällskunskap A. Vi har utgått från kvalitativ textanalys med fokus på ordval kombinerat med hermeneutik, vilket innebär att vi också tolkar de resultat som undersökningen givit.Undersökningens huvudsakliga resultat är att framställningen i samtliga böcker är problematisk och språkligt heterogen. Det handlar exempelvis om att vissa partier tillskrivs ett miljöperspektiv i alla framställningar, medan andra partier inte tillskrivs något alls. Vidare förknippas vissa partier med värdeladdade ord som kan tolkas negativt eller positivt.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola.En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde.Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs. / Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school.

No description available.

This study critically examines the phenomenon of false balance in Swedish media coverage of climate change from 1988 to 2002. The research design replicates the methodological framework of Boykoff and Boykoff (2004), applying quantitative content analysis to a selection of Swedish newspapers and comparing with their findings on American newspapers. The false balance occurred when media reporting gave equal weight to scientifically supported and scientifically unsupported views on the causes of climate change. The findings reveal a stark contrast between Swedish and American media. While American newspapers frequently employed false balance, Swedish newspapers predominantly depicted it as a scientifically established fact. Only a small fraction of the Swedish articles presented a false balance. The study delves into the journalistic practices and societal contexts influencing these representations. It suggests that Swedish journalists were less exposed to advocacy frames promoting climate skepticism, prevalent in the U.S. Various journalistic models – from aligning with personal beliefs and interpretive journalism to neutral frame-sending – are explored to understand the media's portrayal of climate change. Additionally, previous research considers the impact of broader political and societal consensus in Sweden on climate science at the time, unlike the politicization that took place in the United States, which likely contributed to the identified difference between the USA and Sweden.  This thesis contributes to the understanding of the media's role in shaping public discourse on climate change and underscores the importance of professional journalistic practices in conveying scientific realities. Keywords: False Balance, Climate Change, Media Coverage, Swedish Newspapers

Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter. Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling.

Urval av skönlitteratur diskuterats i litteraturdidaktiska sammanhang och begreppet kanon förekommer i hög grad. Enligt gällande styrdokument så finns det ingen officiell litteraturkanon, utan läraren är fri att själv välja skönlitteratur till undervisningen. Vidare har begreppet kanon blivit uppmärksammat genom politiska förslag: ett om en litteraturkanon 2006 och ett om en kulturkanon 2022. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad litteraturdidaktisk forskning lyfter kring kanon i litteratundervisningen på gymnasiet. Studien utgår från frågeställningar om hur begreppet kanon definieras, hur litteraturdidaktisk forskning ser på existerandet av en litteraturkanon, samt vilka konsekvenser som lyfts kring en litteraturkanon. För att besvara dessa frågor och syfte tillämpas metoden systematisk litteraturstudie, vilket innebär att relevant forskning eftersöks och sammanställs utefter förutbestämda kriterier. Resultatet av studien visar att begreppet kanon behandlas på ett liknande sätt och ofta i kombination med beskrivande attribut, exempelvis: bildning, vit, västerländsk, manlig, etcetera. Ytterligare visar resultatet att det finns indikationer på att det existerar en inofficiell kanon i skolan, men att den tillskrivs olika grader av påverkan. Därtill lyfts många negativa konsekvenser med en officiellt bestämd litteraturkanon, vilken, förutom att anses begränsa vems perspektiv som blir representerat, också anses begränsa litteraturundervisningen. Studiens slutsats är att kanon kan ses som en process som tolkas utifrån tidens anda, och eftersom indikationer på att en inofficiell kanon finns, behöver den bemötas i undervisningen genom ett kreativt didaktiskt arbetssätt som fångar upp kanons komplexitet.