Uppsatsen undersöker nio mellanstadieelevers uttryckta förståelse för ett reportage i Kamratposten. Syftet är att undersöka uppvisad textrörlighet och ordförståelse hos några elever som läser en åldersadekvat text på svenska samt hur de resonerar för att komma fram till obekanta ords betydelse. Studiens övergripande syfte blir belyst ur ett andraspråksperspektiv och för fem av eleverna är svenska deras andraspråk och de undervisas i ämnet svenska som andraspråk. För fyra av eleverna är svenska deras förstaspråk och de undervisas i ämnet svenska. Data har samlats in genom enskilda samtal som transkriberats och analyserats med hjälp av tre för studien framtagna analysverktyg som var och en undersöker, textrörlighet, grad av precision i ordförståelse samt grund för kvalificerad gissning av obekanta ord. Resultatet visar att det finns stora skillnader i elevernas uppvisade textrörlighet och ordförståelse och att de elever som behöver göra kvalificerade gissningar inte lyckas med det. Mest utmärkande är den stora spridningen bland de elever för vilka svenska är ett andraspråk och som undervisas i ämnet svenska som andraspråk.  Resultatet indikerar ett behov av utrymme för textnära samtal i undervisningen och belyser vikten av att skolan har kompetens, tid och verktyg att göra kvalificerade bedömningar av elevers specifika behov gällande svenska som andraspråk samt resurser att kunna anpassa undervisningen för att möta det behovet.

No description available.

Kortutbildade vuxna och analfabeter har ofta upplevt många svårigheter. Pedagoger och elever på sfi har svårt för att kommunicera eftersom nyanlända elever knappt talar svenska eller kan läsa och skriva. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med lättlästa texter samt hur de skapar en trygg och utvecklande svenska som andraspråksundervisning för dessa elever. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex lärare och en bibliotekarie belyses olika metoder, miljöer och material som används i undervisningen för att främja elevernas lärande. Resultaten tyder på att elever som deltar i regelbundna studiebesök i samhället som kopplas samman med undervisningen i skolan upplever en större känsla av delaktighet vilket stärker elevernas motivation och språkinlärning. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna och bibliotekarien prioriterar: en trygg plats, vardagsord, samhälls-anknuten undervisning, stöttning samt att kombinera olika material och metoder. Lärarna skapar eget material. Elever som blir sedda och hörda vågar vara sig själva, kommunicera, tar sig an utmaningar och hjälper varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läromedel för svenska 1 i gymnasieskolan arbetar med skönlitteratur i förhållande till vad läroplanen säger. Med hjälp av en innehållsanalys av tre olika läromedel för svenska 1, undersöks vilken sorts litterär kunskap som prövas i samband med övningsuppgifter i läromedlet. Den teoretiska synen om litterär kunskap utgår ifrån Robert E. Probst fem kategorier för kunskap: kunskap om det egna jaget, kunskap om andra, kunskap om texten, kunskap om kontexten, och kunskap om meningsskapande processer. Utöver det används även läroplansteoretiska begrepp för analys och diskussion av resultatet. Undersökningens resultat visar att det råder en stor obalans i vilken typ av litterär kunskap som läroboksuppgifter fokuserar på när eleverna arbetar med texter eller utdrag från skönlitteratur. Majoriteten av läroböckernas uppgifter där eleverna arbetar med texter eller utdrag behandlar kunskap om texten. Få övningar och uppgifter bjuder in eleverna till vidare reflektion om hur läsningen påverkar det egna jaget eller andra människor. Detta står i kontrast till svenskämnets läroplan som lägger vikt i att eleverna ska läsa skönlitteratur som en källa tills självinsikt och förståelse för andra perspektiv om människor och världen.

This thesis aims to analyze whether Swedish law in its current form complies with the provisions in the newly adopted EU Directive on Minimum Wages (Minimum Wage Directive). To conduct this analysis, the thesis has sought to answer the question of whether Swedish workers have a right to demand a spe-cific minimum wage level, as well as assess if the Court of Justice of the European Union (CJEU) could interpret the Minimum Wage Directive as entailing such a right.The analysis of Swedish workers’ right to demand a minimum wage concluded that such a right is bestowed upon only a small number of workers, under specific conditions. Due to a lack of legislation on wages, the worker in question must work at a workplace where there is a collective agreement in which a minimum wage level is set. It has been found that out of the 700 collective agreements on the Swedish labor market, only 250 have such provisions. In order to demand access to said minimum wage, the worker must either be a member of the con-tracting labor union, which subsequently makes them party to the collective agreement under the Swedish Co-Determination Act, or be in a position where the provisions of the collective agreement are considered part of their individual employment contract. Workers at workplaces where there are no collective agree-ments in place, on the other hand, are unable to demand access to minimum wages. It has been found that there are certain legal safeguards ensuring that these workers do not receive unfair wages, suffer from wage discrimination, or get forced into labor under exploiting conditions. These safeguards however do not entail the right to demand a minimum wage.Furthermore, the thesis concludes that there are sufficient indicators to sup-port the claim that the CJEU most likely will refrain from interpreting the Mini-mum Wage Directive as entailing a right for workers to demand minimum wages. Interpreting the directive in this way would result in an obligation for member states like Sweden, where the provisions of the collective agreements do not ap-ply to all workers, to either impose statutory minimum wages or declare collective agreements universally applicable. This would constitute an interpretation contra legem, as the directive explicitly states that nothing in it shall be construed as imposing such obligations. In previous cases, the CJEU has been unwilling to interpret secondary legislation in contrast to its wording, even in cases where there might be valid reasons to do so. Apart from this, it has been concluded that such an interpretation of the directive would interfere with the overall context of the directive, the purpose the directive was made to fulfill, as well as the legislative history preceding the adopting of the directive. According to case-law from the CJEU, these are factors that are considered when the court is faced with the task of interpreting a directive. It should also be noted that interpreting the Minimum Wage Directive as entailing a right for workers to demand minimum wages has been found to be incompatible with article 153.5 of the Treaty on the Function-ing of the European Union (TFEU), which exempts matters regarding pay from the legislative competence of the EU.

I förarbetet till denna studie föreligger en tidigare litteraturstudie (Kalin, 2022) i vilken konstateras att viss litteraturdidaktisk forskning, däribland (Brink 1992), Persson (2007) och Dahl (2015) med sina läromedelstudier, och Helgasson (2012) med sin egen genomgång av litteraturdidaktisk forskning och debatt om kanonfrågan, alla drar en liknande slutsats – att det finns spår av en inofficiell kanon i svenskämnet. Därtill visar bland annat Larsson (2021) och Economou (2021) lärarnas inställning till en kanon i skolan genom sina studier. Kanonfrågan uppmärksammades politiskt senast 2022 vilket aktualiserat frågan igen. Skolverket (u.å.) är däremot tydliga med att påpeka att det är upp till läraren att välja genom vilken litteratur litteraturstudiet ska bedrivas. Med anledning av detta undersöker föreliggande studie sex gymnasielärares uppfattning av litteraturstudiets syfte och skönlitterära kanon i svenskämnet. Studien undersöker därtill motiv bakom lärarnas litteratururval och jämför detta med statistik från gymnasiets bibliotek. Den fenomenografiska forskningsansatsen med semistrukturerade intervjuer möjliggör ett synliggörande av lärarnas uppfattningar, och besvarar således studiens syfte och frågeställningar. Studiens slutsats är det förekommer en blandning mellan modern och äldre litteratur med en majoritet av manliga författare, samt att lärarna anser att det finns en inofficiell kanon i skolan. Detta bekräftas till viss del genom tidigare forskning, motiv bakom litteratururval, synen på litteraturstudiets syfte samt bibliotekets utlåningsstatistik. Lärarna tar också stor hänsyn till elevgruppen, språkliga aspekter samt hur de anser att litteraturen uppfyller syftet, vid sitt urval. Vad som däremot inte bekräftas är vad urvalet och en uppfattad inofficiell kanon medför för konsekvenser i undervisningen. / <p>Svenska</p>

Denna studie har som ambition att undersöka hur skrivande behandlas i fyra olika läromedel för gymnasiekursen svenska 1, varav två läromedel är designade för yrkesprogram och två för högskoleförberedande program. Frågeställningarna är kopplade till studiens teori: skriftspråksdiskurser samt hur resultatet kan tolkas utifrån läroplanen Gy11 samt kursplanen för svenska 1. Analysmetoden grundar sig i det teoretiska ramverket och resultatet redovisas utifrån skriftspråksdiskurser, som varit underlag för kategoriseringen. Resultatet visar, likt tidigare forskning, att färdighetsträning har en framträdande roll inom samtliga läromedel. Resultatet pekar på att det finns skillnader i hur skrivdiskurserna och skrivaktiviteter behandlas i de olika läromedlen mellan de olika programinriktningarna men även generellt. Behandlingen av skrivdiskurserna går att finna stöd för i läroplanen Gy11 och kursplanen för svenska 1, men det går även att finna skillnader mellan läromedlen och exempel på där obligatoriskt innehåll inte behandlas.

Trots att byggorganisationerna dagligen arbetar mot att uppnå byggprojektens uppsatta kostnads- och tidsmål når projekten många gånger inte dessa mål. Byggsektorn har dessutom lagt stora resurser på utveckling och implementering av digitala hjälpmedel för att stödja arbetet med bland annat kalkylering och tidsplanering. Dock är den digitala kompetensen inom byggsektorn låg, vilket innebär att funktionerna hos de digitala verktygen inte används på rätt sätt eller i den utsträckning som branschen kräver. Denna studie har utförts i syfte att skapa en förståelse för hur det kontinuerliga arbetet med planering och uppföljning av kalkyl och tidplan kan fungera för att upprätthålla kontrollen över byggprojektet genom entreprenörens produktionsprocess. Målet var att ta fram ett arbetssätt som bidrar till en kontinuerlig ekonomisk och tidsmässig styrning under entreprenörens produktionsprocess, med stöd i digitala lösningar. Studien är utförd som en kvalitativ studie uppdelad i tre huvuddelar. Den första huvuddelen är en litteraturstudie där traditionella och alternativa planerings- och avstämningsmetoder jämförts. Den andra huvuddelen består av en behovsanalys på ett fallföretag i syfte att identifiera nuvarande arbetssätt samt tankar kring möjligheter för ett förbättrat arbetssätt. Detta genom granskning av företagets interna riktlinjer samt fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika yrkesroller på fallföretaget. Den tredje huvuddelen är en undersökning av Elecosofts programvaror, Bidcon och Powerproject. Detta i syfte att identifiera befintliga tekniska funktioner samt dess hinder och möjligheter för byggföretagen. Slutsatserna som drogs utifrån studien var bland annat att skapa ett definierad, gemensamt arbetssätt i organisationens samtliga projekt. Detta i syfte att minska variationer och därigenom skapa ett mer optimalt produktionsflöde. Genom att involvera yrkesarbetarna i planeringsarbetet samt skapa tillit och trygghet på arbetsplatsen kan också skapa ett effektivare flöde i produktionen. De traditionella respektive alternativa metoderna som undersöktes har alla för- och nackdelar som lämpar sig för olika tidplaner i projekten. Genom att prioritera analys av tidigare produktionsplanering kan man identifiera de mest kritiska orsakerna till hinder i produktionsflödet och utifrån detta ta välgrundade beslut om åtgärder, men också dra lärdomar för vidare planering i projektet. För att bibehålla en kontinuerligt verklighetstrogen ekonomisk bild över projektet krävs det också ett kontinuerligt arbete med kontoavstämningar. Vid val av stöd från digitala verktyg behöver organisationen ta hänsyn till den rådande IT-kunskapen samt resurserna på arbetsplatsen. Eftersom införandet av de digitala verktygen direkt förändrar medarbetarnas sätt att arbeta på kommer den digitala utvecklingen också förändra dagens arbetsroller, vilket i sin tur kommer ställa krav på en förändring av organisationens struktur. Hur den exakta arbetsprocessen för kostnadssatta tidplaner bör se ut och vilka tekniska funktioner som ska användas i bland annat Bidcon och Powerproject på fallföretaget är under utveckling. Denna undersökning har presenterat potentiella delar för ett förbättrat arbetssätt med planering och uppföljning av tid och ekonomi i byggprojekt samt vilka tekniska funktioner som kan användas för kalkyler och tidplaner i Bidcon och Powerproject.

Vart femte år skickar Sverige in en rapport till Förenta Nationernas organ Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) där rapporten beskriver hur Sverige arbetar mot diskriminering utifrån den konvention Sverige skrev under år 1966 – Raskonventionen. Denna studie undersöker den senaste rapporten svenska staten har skickat till CERD från år 2023 för att förstå vilka begrepp som framträder i rapporten i beskrivningar av arbetet mot diskriminering på grund av ras. Tidigare forskning om ras, rasism och färgblindhet pekar på att Sverige inte använder rasbegreppet, Därav är det intressant att undersöka om rasbegreppet framträder, men om så ej är fallet, vilka andra begrepp som framträder istället för ras. Studien syftar även till att redogöra för hur svenska staten arbetar mot diskriminering på grund av ras och vilka tänkbara konsekvenser begreppsanvändningen i rapporten får för arbetet mot diskriminering på grund av ras. Studiens resultat visar att rasbegreppet förekommer i mycket liten utsträckning samtidigt som etnicitet, etnisk tillhörighet, kulturell- och nationell bakgrund och ursprung förekommer ofta i rapporten. Begreppsapparaten är inte konsekvent och otydlig där etnicitet används på olika sätt i olika språkliga kontexter. Otydlig begreppsanvändning kring etnicitet är något även tidigare forskning slår fast där rasbegreppet inte används. / Every fifth year in accordance with the Race Convention, Sweden is obligated to hand in a report stating what work is being done to combat discrimination based on race. The Race Convention was created by the United Nations Committee on the Elimination of Racial Discrimination(CERD) and signed by Sweden in 1966. This study is analysing the latest report handed in by the Swedish state during the reporting cycle of 2023. The study aims to understand what concepts of race, without using the word race, appears in the report. The study further aims to explain how the Swedish state is combating discrimination based on race and what possibly consequences the use of concepts, in the report, have for combating discrimination based on race. Some of the main results of the analysis are that the concept of race is being used to a very limited extent, while terms such as ethnicity, ethnic, national or cultural heritage and descent is being frequently used. There is also no clear definition of the concept of ethnicity and there is overall an inconsistent usage of concepts and insufficient clarification of the concepts of both race and ethnicity.

Mot bakgrund av svenska ungdomars sjunkande intresse för att läsa och försämrade läsförmågor som mätningar under det senaste decenniet visar, har grundskolan en stor utmaning i att främja elevers läsning. För att elever ska vilja läsa mer är den lustfyllda upplevelsen av läsning av stor betydelse och något som svensklärare enligt styrdokumenten ska arbeta med att främja. Huruvida svensklärare har de förutsättningar som krävs för att framgångsrikt kunna främja sina elevers läslust finns emellertid knapphändigt med kunskap om. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter som svensklärare har av arbetet med att främja läslust. Studiens undersökningsområde avgränsas till svensklärare som arbetar i grundskolans årskurs 7–9. Undersökningen utgår från följande forskningsfrågor: “Hur beskriver svensklärare sitt arbete med att främja elevers läslust genom sin undervisning?”, “Vad anser svensklärare vara av vikt för att läslusten ska kunna främjas?” och “Vilka utmaningar upplever svensklärare att de möter i sin strävan efter att främja elevers läslust?”. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där sju svensklärare som undervisar i årskurs 7–9 har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med konventionell innehållsanalys som metod. Därefter har resultatet av analysen diskuterats i förhållande till tidigare forskning om vad som främjar elevers läslust och även tolkats med hjälp av självbestämmande teorin där människans tre grundläggande behov av autonomi, kompetens och samhörighet behöver tillgodoses för att en aktivitet ska upplevas lustfylld och den inre motivationen stärkas. Resultatet av studien visar att svensklärare arbetar på varierande sätt med att främja elevers läslust i årskurs 7–9. De undervisningsmetoder som lärarna menar ska främja läslust är framförallt att matcha elever med texter, att hjälpa elever att förstå och komma in i texter, att samtala om innehåll, att arbeta långsiktigt för att främja läslust samt att som lärare agera läsande förebilder. Lärarnas undervisningsmetoder och uppfattningar om läslust stämmer i hög grad överens med vad forskning visar är framgångsrikt för att främja läslust. De utmaningar som svensklärare möter i arbetet med att främja sina elevers läslust rör sig främst om elevers negativa inställning till och ovana att läsa, andra lärandemål som konkurrerar med läslustens utrymme i undervisningen samt brist på tillgång till litteratur eller avsaknad av skolbibliotekarie. Studien har lett till slutsatserna attvsvensklärare behöver ha kunskap om hur läslust bör främjas och ett engagemang dels för läsning och dels för sina elever, för att kunna möta de utmaningar som finns gällande att främja elevers läslust. Dessutom visar undersökningen att det är av vikt att skolor arbetar med att främja elevers läslust redan från de yngre skolåldrarna, så att eleverna kommer till årskurs 7–9 med en positiv relation till läsning. Studien har även lett till slutsatsen att skolor bör möjliggöra svensklärares läslustfrämjande undervisning genom att investera i välfyllda skolbibliotek och tillgång till upplästa texter, anställa skolbibliotekarier som kan berätta om bibliotekets böcker för eleverna samt avsätta tillräckligt med resurser för att kunna köpa in helaklassuppsättningar av böcker.