Att investera hållbart har under de senaste åren ökat i popularitet och företag satsar mer och mer på att utvecklas samt arbeta för en hållbar utveckling. Detta gäller även banksektorn där forskningen dock är bristfällig då det kommer till hur banksektorn integrerar hållbarhetsperspektivet vid rådgivning ut mot kund. Det finns flertalet principer som banker ska förhålla sig till men då regleringarna är få, har det skapats en diffus linje mellan vad som sägs och vad som görs. Nyfikenheten på det nyfunna forskningsgapet resulterade i syftet att förstå hur rådgivare på svenska banker ser på, samt integrerar hållbarhet vid placeringsrådgivning och om de kan påverka människor till ett hållbart investerande. För att bredda studien är det också av stort intresse att väga in privatpersoners perspektiv om hur de ser på hållbara investeringar och banksektorn för att kunna kartlägga den hållbara investeraren samt bankens möjligheter att påverka kunderna vid placeringsrådgivning. För att uppnå syftet har vi använt oss av både en kvalitativ metod, där intervjuer av bankpersonal utfördes, och en kvantitativ sådan, där en webbenkät genomfördes. Vidare har datan sammanställts och analyserats genom kodning, diagram och tabeller. Genom teorin skapade vi oss en uppfattning om vad det redan nu finns för principer samt regleringar för banken att beakta samtidigt som den hållbara investeraren presenterades samt nyttan en hållbar investering gav denne. Genom empirin framkom det att bankernas perspektiv inte stämde överens med privatpersoners och att hållbarhet endast i viss mån beaktas vid rådgivning. Det finns dock möjligheter för rådgivarna att påverka till hållbart investerande genom ett ökat informationsgivande. Däremot påvisades det också att behovet av bättre reglering kring hållbarhet vid rådgivning är ett måste då det i annat fall kan bli rådgivarens egna preferenser som undermedvetet styr vad denne ger kunden för information.

Digitaliseringen är ett ämne vars omfattning och betydelse växer sig starkare för varje år. Genom den nuvarande covid-19 pandemin har tillämpningen och betydelsen av digitaliseringen ökat ytterligare och så även för banker. Tidigare studier visar att en kreditgivningsform kallad relationsbaserad kreditgivning spelar en extra viktig roll för bankers kreditbedömning till små och medelstora företag (SMEs). Vidare får även denna kreditgivningsform därför även en stor betydelse för SMEs chanser att få beviljad kreditgivning. Utifrån denna bakgrund finns det studier vilka tyder på att digitaliseringen kan minska denna kreditgivningsform. Från denna bakgrund ställer vi oss därför frågan vilken påverkan digitaliseringen får avseende bankernas representanters (företagsrådgivare) handlingsutrymme. Handlingsutrymmet mäts utifrån företagsrådgivarnas autonomi över beslutsfattandet samt val av underlag under kreditgivningsprocessen. För att besvara vår fråga har vi gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuat 12 företagsrådgivare från olika banker och städer. Utifrån dikotomin mellan induktiv och deduktiv studie innehåller vår studie båda delar och är därför en abduktiv studie. Vårt resultat visar att storleken på företagen inom SME-spannet, har en stor betydelse avseende vilken påverkan digitaliseringen får för företagsrådgivarnas handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot mindre SMEs bidrar digitaliseringen till en minskad autonomi både avseende beslutsfattandet samt val av underlag. Utifrån detta samband minskar alltså digitalisering dessa företagsrådgivares handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot större SMEs bidrar digitaliseringen i stället till en ökad autonomi avseende val av underlag samt en bibehållen autonomi vad gäller beslutsfattandet. Utifrån digitaliseringens nettoeffekt ökar därför handlingsutrymmet för företagsrådgivare vilka riktar sig mot dessa företag. Utifrån de ovanstående direkta effekterna digitaliseringen bidrar med ser vi även indirekta effekter. En av dessa indirekta effekter berör synergieffekter mellan regelverken och digitaliseringen. Då många av respondenterna upplever att de är väldigt styrda av regelverken får därför digitaliseringen en stor indirekt påverkan oberoende vilken storlek på företagen företagsrådgivarna riktar sig mot.

The present study investigates which theological and ecclesial consequences adjustments of the holy communion, that have been recognized in the empirical material, motivated by societal circumstances (in this case the covid-19 pandemic), may result in regarding the Church of Sweden.  The empirical material has been obtained from interviews with the vicar responsible for the communion for the parish in question. The material has been analyzed against the background of the vital communion motifs described in the theoretical framework presented in chapter 2 of the essay. In two out of three cases, different forms of individual communal-cups have been practiced in a way that does not correspond with the Evangelical-Lutheran tradition regarding this matter. The theological consequences of the various practices that have been noticed in these three cases have the ultimate consequence that Christ’s real presence in the holy communion may be weakened and unclear. The communio motif in the holy communion is not clearly visible in the fact that the congregation does not partake in the consecrated bread and wine, which tends to diminish the communion and goes to waste. The consecrated bread and wine only partake as a symbol during the words of institution. When the communal gifts are only being used as a way to symbolize the congregation’s normal communal service it suffers consequences in all the communion motifs described in the essay. The corelines in the anamnesis-, communio- and atonement motifs, which is making Christ’s atonement now present and effective for every believer in the celebration of the eucharist, is being threatened. The Lord’s Supper is instead given the character of a symbolic act that celebrates the commemoration of Jesus’ death, a memorial service, that does not re-actualize Christ’s sacrificial death on the cross as a real event here and now. When bread and wine is used as symbols and only shown to the congregation and never broken during the breaking of the bread, it is similar to a medieval practice. The medieval communion practice meant that people believed that the sacramental bread had a special authority that made it sufficient only to observe the gifts in the eucharist. The risk is that this medieval notion re-updates the belief that the elevation is the highlight of the Lord’s Supper and that the watching of the hostia is more important than communication itself. This also relates to an emphasis on performance piety.  One of the cases that has been mentioned in the current essay also chose to celebrate the holy communion virtually. This was conducted by a live broadcast via a social medium in a way that can be defined as a partial online-communion. During the broadcast there were no congregation present in the church, as they joined the sermon virtually. The consecrated communion gifts were distributed in the church during a break in the broadcast. The parish members who chose to come to the church during the break received bread and wine in solitude. Celebrating communion virtually limits the individual’s participation in the whole event of the Lord’s Supper and endangers the congregation of losing vital components of the celebration. This has consequences for the ecclesiological motif of the Church as the body of Christ, as it is by participating in the sacrament of the Eucharist, with its complete liturgy in the context of the church, that humanity can access authentic contact with Christ. Liturgy and ecclesiology are interrelated which means that adjustments of the liturgy has direct consequences for how the church is perceived, whether there is an aware process or not. Ecclesiology on the other hand is also affecting how the service and the liturgy is executed. That means that adaptations of the liturgy, which are not based on a profound theological endeavor, may result in a church that has been altered.

The aim of this paper was to investigate how adult second language learners of Swedish have perceived their social space with their classmates during courses that they have studied online due to the COVID-19 pandemic. The research questions that fulfilled this aim looked at (1) the students’ perceptions of three qualities connected to a positive social space: availability, support and trust; and (2) their perceived learning outcomes from the interaction that has taken place within this perceived social space. This study used a mixed method where a quantitative method that consisted of questionnaires was interrelated with a qualitative method that consisted of voluntary comments in the questionnaire as well as follow-up interviews. Thirteen students answered the questionnaire, and three of them were interviewed. The results showed that the most positive impact on their social space is connected to their trust for one another and the most negative impact is connected to the availability of their classmates as well as the use of the functions in th communication platform. The results also showed that the most positive effect on their perceived learning outcomes is connected to the opportunity to discuss and use the language in various ways and the most negative effect can be connected to differences in proficiency levels.

Syftet med undersökningen är att bidra till ökad kunskap om svensklärares val av skönlitterär text i undervisning och hur de förklarar och motiverar dessa val. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: Vilka skönlitterära verk och texttyper väljer de intervjuade lärarna att använda sig av i sin undervisning i ämnet svenska? Hur motiverar lärarna sina val av skönlitterära texter? Och vilka faktorer påverkar lärarnas val av skönlitterär text i undervisningen? Forskningsresultat visar att lärares urvalsprocess är en komplex aktivitet där mer forskning inom ämnet behövs. Metoden som användes för att besvara frågeställningarna och således syftet med studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metodansatsen är fenomenografisk metod vilket syftar till att undersöka uppfattningar om fenomen. Det teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är sociokulturell teori. Resultatet har kontrasterats mot tidigare forskning inom ämnet, samt olika perspektiv på svenskämnet och litteraturens plats i undervisningen i svenska. I likhet med tidigare forskning visar resultatet en mångfasetterad och komplex bild av lärares urvalsprocess. Några aspekter ter sig extra intressanta och framträdande i de data som samlats in i denna undersökning. Det gäller tidspress på grund av stofftäthet, vilket gör att noveller används i hög utsträckning. Texter väljs ofta för att möjliggöra samtal och diskussioner. Resultatet indikerar en möjlig förekomst av en skönlitterär kanon. Flera lärare anser att bedömning försvårar deras litteraturundervisning och påverkar deras val av texter. Ett intressant resultat är även att vårdnadshavare i viss utsträckning verkar påverka val av skönlitteratur. Lärarna pekar även på att elevernas bristande färdigheter och förmågor påverkar deras litteraturval. Det framkommer också att lärarna ofta utgår från eleverna och att de är färgade av sina ämneskonceptioner när de väljer texter. Lärarna visar medvetenhet om sociokulturell teori för lärande men i den faktiska undervisningen visar det sig att denna inte alltid är möjlig att implementera på grund av de ovanstående faktorerna vilket försvårar lärarnas arbete.

Varje ar drabbas cirka 50000 barn av att deras foraldrar skiljer sig. Tillsammans med det uppfostringsuppdrag vi har i skolan bar vi pa ansvar att ge eleverna de kompetenser och det stod de behover vid eventuella kriser. I uppsatsen analyseras Nina Ljungbergs Mina föräldrar skall skiljas samt Eva Staafs Pang Poff Pavlo. Syftet med uppsatsen ar att ta reda pa hur tva valda barnbocker framstaller skilsmassor samt hur de inom ramen for amnet svenska kan stotta barn som gar igenom en sadan handelse. For att uppna syftet har en kvalitativ textanalys av de valda barnbockerna anvants som metod. Forskning visar att elever som gar igenom skilsmassor riskerar att prestera samre i skolan om de inte far den stottning som de behover. Det medfor att relationen mellan larare och elev ar av stor vikt for att vi som larare ska kunna ge den stottning som berorda elever behover. Resultatet av analysen visar att de bada barnbockerna tar upp flera kanslor som kan uppkomma i samband med en skilsmassa. De kanslor som uppkommer ar bade negativa och positiva vilket gor att det kan hjalpa eleverna att forsta att det till slut kommer att bli battre. Resultatet visar aven att det ar valdigt individuellt hur en skilsmassa paverkar barnet dar ingen skilsmassa ar den andra lik. Variationen gor att elever har en mojlighet att kunna relatera till barnen i bockerna och inse att de inte ar ensamma. Slutsatsen som gar att dra efter analysen ar att det gar att anvanda barnbocker for att stotta elever vars foraldrar valjer att skilja sig.

Jag har gjort en kvalitativ studie på nyanlända elever och elever som läser svenska som andraspråk. Hur de upplever sin undervisningssituation i skolan. Eleverna som har deltagit i min studie går i årskurs fem, sex och sju i en skola som har mottagningsgrupper och undervisar flertalet elever i svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Hur upplever elever med svenska som andraspråk sin undervisning? Vad upplever de som inkluderade respektive exkluderade i sin undervisning? Syftet med min studie är att ta reda på hur dessa elever upplever sin situation i skolan utifrån ett inkluderings/exkluderingsperspektiv. Mitt resultat visar att eleverna inte känner sig exkluderade på grund av att de läser svenska som andraspråk. De tycker att det är bra att börja sin skolgång i förberedelseklass under den första perioden för att sedan introduceras i "vanlig" klass med undervisning i svenska som andraspråk (SVA). I sin SVA-grupp känner eleverna en samhörighet och trygghet eftersom att alla i gruppen har liknande bakgrund och ingen kan det svenska språket fullt ut. Eleverna i SVA-gruppen hjälper varandra med språket och översätter till de som ej förstår. Eleverna är positiva till SVA-undervisningen som de får avskilt från övriga klassen i mindre grupp tillsammans med andra elever som också har utländsk bakgrund.

I arbetet studeras undervisning i Svenska som andraspråk, både inom SFI och vuxenutbildningen. Studien bygger på 13 intervjuer med olika aktörer som arbetar med utbildningsformatet. Arbetet kan betraktas från två olika nivåer. På den deskriptiva nivån är syftet att kartlägga utbildningens uppkomst och utveckling i Sverige och i Malmö mellan åren 1965 och 2003. Detta inkluderar de förändringar som är antågande i skrivande stund. På den empiriskt analytiska nivån är syftet att undersöka de pedagogiska aspekterna av utbildningen. Utgångspunkten för studien är en strävan att problematisera begreppet kunskap.Arbetet utgår från en hermeneutisk förståelse och önskan om att förstå meningen bakom språkliga uttryck samt sambandet mellan denna mening och dess konsekvenser för individen. Det metodologiska verktyget som används för att finna denna mening är diskursiva analyser, genom vilka aktörernas lingvistiska uttryck studeras. Den teoretiska analysen utgår från en socialkonstruktivistisk syn. Teorin tar avstamp i Lahdenperäs forskning gällande interkulturell forskning som behandlar lärande, kunskapssyn och pedagogik, Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier samt forskning av Carlson och Franzén. Analysen går bakom aktörernas manifesta uttryck för att synliggöra de latenta budskap som språket döljer. Bland annat påvisas en klassrumsetnocentrism, maktförhållande mellan lärare och elev samt att det finns en klyfta mellan hur olika aktörer uttrycker sin egen grad av medvetenhet över de egna språkliga uttrycken. / The study examines different aspects of Swedish as a second language within SFI and adult education. It is based on 13 interviews with individuals who work within this area of education. The purpose of the study is two dimensional. On the descriptive level the purpose is to describe the origin and development of the education format in Sweden and in Malmö between the years 1965-2003, including a description of forthcoming changes. On the empirical and analytic level the purpose is to examine the pedagogic aspects of the education, such as teaching methods. The starting-point of the study is a complex and multifaceted view on knowledge. This view arises from a wish to see the meaning behind verbal expressions in order to uncover the connection between the latent meaning and its consequences. The method used for this task is a discourse analysis, through which the verbally expressed opinions of the interviewed individuals will be studied. The theoretical perspective of the analysis has its roots in the social constructional view on social reality in which linguistic expressions pay an important part. The theoretical approach is based on studies by Lahdenperä, concerning intercultural studies which touches on aspects like teaching, view on knowledge and pedagogic methods. In addition to Lahdenperä, the empirical material will be analysed in the light of Berger & Luckmann´s sociological theories on knowledge, and also through inspiration from previous studies by Carlson and Franzén. The analyse shows that the views presented by the interviewed individuals, carry latent messages such as ethnocentrism, a balance of power between teacher and student, and different degrees of consciousness amongst the interviewed individuals.

With the starting point in UN peacekeeping operations, this essay investigates the participation of the Swedish armed forces and how the Swedish soldiers perceive their role in those operations. The aim of the study was to explore different perceptions about the Swedish soldiers in international operations. Partly from the Swedish soldiers perspective and how they perceived their own role as soldiers. Partly from the perspective of civilians, like Swedish aid workers, and how they perceive the Swedish soldiers. The third perspective was from a person with mixed experiences from both the military and the civilian work. The aim was also to investigate the discrepancy between the perceptions and its consequences. The method used was interviews with six informants, both soldiers and civilians. The interviews were based on three subjects: soldiers and civilians, men and women as soldiers, and soldiers from Sweden compared to soldiers from other countries. The result showed that there is a discrepancy between different perceptions and that a broader understanding was given from the informant who had the experience from both military and civilian work in international operations. This can lead to the assumption that it is preferable to have more experience from different roles. The abolishment of the compulsory military service may inhibit this broader perspective in the Swedish military.

Hållbar utveckling är ett omdiskuterat begrepp som sedan Brundtlandrapporten 1987 ständigt har florerat inom politik, media, organisationer och företag. Alla tycks veta vad det innebär och vad som krävs för att nå en hållbar utveckling, men idag, trettio år senare lever vi fortfarande inte hållbart. Sedan Agenda 21 introducerades vid FNs Rio-konferens 1992 har Sveriges kommuner delegerats ett större ansvar i arbetet om att nå en hållbar framtid i samarbete med närings- och föreningsliv inom kommunernas gränser. Lokala satsningar har stor påverkan och Sveriges kommuner har således en viktig roll att spela i arbetet med att nå en hållbar utveckling.I den här uppsatsen studeras Sveriges miljömål och hur de appliceras i en kommunorganisation, med fokus på Östra Göinge kommun. Även enkäten sammanställd av tidskriften Aktuell Hållbarhet om ”Sveriges miljöbästa kommun” studeras för att undersöka om enkäten bidrar till att Östra Göinge ställer skarpare miljömål för att kunna ta poäng i rankingen och därmed kunna utmärka sig som en av Sveriges miljöbästa kommuner.Som metod används innehållsanalys där jag använder mig av dokument från Östra Göinge kommun tillsammans med enkätundersökningen för att se om mål och handling korrelerar, vilket i så fall bör visa sig i resultatet av enkätundersökningen. / Sustainable development is a controversial concept, a concept which has since the Brundtland report in 1987 flourished in politics, media, organizations and companies. Everyone seems to know what it means and what it takes to achieve sustainable development, but today, thirty years later, we are still not sustainable. Since the introduction of Agenda 21 at the UN Rio Conference in 1992, Sweden's municipalities have been delegated a greater responsibility in achieving a sustainable future in cooperation with companies and organizations within the boundaries of the municipalities. Local initiatives have great influence and Sweden's municipalities thus have an important role to play in achieving sustainable development.In this essay, Sweden's environmental goals will be studied and how they are applied in a municipal organization, focusing on the municipality of Östra Göinge. The Survey on "Sweden's most environmentally-friendly municipality" conducted by the magazine “Aktuell Hållbarhet” will be studied to investigate whether the survey contributes to Östra Göinge making sharper environmental goals to be able to score in the ranking and thus be able to distinguish itself as one of Sweden's most environmentally-friendly municipalities.Content analysis is used as method, where I use documents from Östra Göinge municipality along with the survey to see if goals and actions correlate, which should be shown in the results of the survey.