Syftet med denna studie är att få en inblick i hur ämnet svenska som andraspråk (SvA) i grundskolans år 7-9 organiseras inom olika skolverksamheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter (lärare) undersöks synsätt, organisation och likvärdighet av ämnet svenska som andraspråk på två kommunala och två friskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten visar ett ojämnt resultat av insatser, synsätt och kunskap i respektive skolor. I enlighet med tidigare studier samt resultat från de kvalitativa intervjuerna påvisas vikten av utökad kompetensutveckling och högre krav på skolorganisationerna för att arbeta mer likvärdigt med ämnet. Slutsatsen för denna studie påpekar vikten att skapa en tydligare syn kring ämnets roll och status, samt behovet av att tillhandahålla lärarna med tillräckliga resurser och stöd för att förbättra undervisningen för andraspråkseleverna. Det betonas också att skolverksamhetens attityd och engagemang är avgörande för att skapa förutsättningar för en effektiv undervisning i svenska som andraspråk.

I denna kvalitativa studie undersöks både hur elever i årskurs 3 förhåller sig till ett lektionsinnehåll med estetiska lärprocesser och hur lärare i årskurs F–3 upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien har tre olika datainsamlingsmetoder med syfte att bidra med en ökad kunskap om estetiska lärprocesser ur ett praktiskt sammanhang med elever, samt en ökad förståelse för hur lärare kan uppleva integreringen av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. För att undersöka hur elever förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska genomfördes en observation och enkätundersökning med 12 elever i årskurs 3 under en lektion i svenska där det förekom arbete med estetiska lärprocesser. Genom observationen ges en bild av hur estetiska lärprocesser praktiskt kan fungera i ett klassrum. Den efterföljande enkätundersökningen kompletterar observationen genom att ge dessa elever möjlighet att dela sin individuella syn på hur de förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska. I denna studie genomfördes även fem intervjuer med verksamma lärare i årskurs F–3 för att få deras syn på hur de upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien genomfördes i två olika kommuner under vårterminen år 2023. En slutsats som kan dras av resultatet är att den aktuella elevgruppen, som deltog under den observerade lektionen och den efterföljande enkäten, förhåller sig till största del positiva till innehållet i lektionen och estetiska inslag i allmänhet. Detta stöds även av de intervjuade lärarna, som framhåller att de upplever att de flesta elever har positiva attityder till estetiska lärprocesser. Vidare kan en slutsats dras från studiens resultat att lärarna upplever arbetet med estetiska lärprocesser som gynnsamma inslag i sin undervisning i ämnet svenska. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är upplevelsen att arbete med olika estetiska uttrycksformer kan bidra till att lärare lär känna sina elever bättre. Däremot upplever lärarna att det finns en del utmaningar med att integrera dessa inslag i sin undervisning i ämnet svenska. En utmaning som lyfts fram i denna studie är att hitta lämpligt material. Det upplevs svårare att hitta material som är anpassat för äldre elever.

Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv och syftet är att undersöka samspelet mellan bild ochskrift i svenska läromedel. För att ta reda på detta ligger fokus på hur semiotiska resurser och modaliteteranvänds samt på vilket sätt bild- och skriftrelationen är meningserbjudande. Studien förhåller sig även tilldet sociokulturella perspektivet som menar att eleven lär sig i samspel med omgivningen.Frågeställningarna besvaras genom en multimodal textanalys av två arbetsböcker. I resultatetframkommer det att semiotiska resurser och modaliteter används på ett varierat och betydelsefullt sätt iarbetsböckerna för att skapa ett meningsfullt lärande. Resultatet visar även att det finns samspel mellanbild och skrift som oftast är meningserbjudande. Ibland är samspelet otydligt på grund av avsaknad avnärliggande skrift, men bilden går då att tyda utifrån helheten. Utifrån resultatet sker det även enkomparativ analys av arbetsböckerna. Analysen visar på de likheter och olikheter som de bådaarbetsböckerna har.

Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om de ukrainska nyanlända elevernas förutsättningar till delaktighet i svenska skolor. För att synliggöra både organisatoriska, psykologiska och pedagogiska aspekter intervjuades sex lärare med erfarenhet av arbete med elever som kommit till Sverige med anledning av kriget i Ukraina. Med en kvalitativt ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer och empirin analyserades med hjälp av delaktighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att det finns ett flertal utmaningar för att de ukrainska nyanlända eleverna ska bli delaktiga. Det framkommer beskrivningar om otydliga handlingsplaner, otillgänglighet i lärmiljön och ett ointresse från de redan etablerade eleverna. Resultatet visar att lärmiljöerna inte anpassas efter individernas förutsättningar, vilket påverkar deras möjligheter till delaktighet. För att de ukrainska nyanlända eleverna ska ha större möjlighet till delaktighet krävs att skolledningen arbetar proaktivt och utarbetar tydliga handlingsplaner och strategier för mottagandet av den aktuella elevgruppen. Detta är en av slutsatserna som kan dras. En annan slutsats som kan dras är att det behövs mer resurser och ett förändrat förhållningssätt gentemot de ukrainska nyanlända eleverna. Genom att belysa lärarnas uppfattningar om de ukrainska nyanlända elevernas förutsättningar för delaktighet kan brister i lärmiljön synliggöras. Detta kan hjälpa skolor att förändra och anpassa skolmiljön för att skapa bättre förutsättningar till delaktighet.

Elever som läser svenska 3 på gymnasial nivå ska lära sig om det svenska språkets historia, språksläktskap och språkförändring enligt ämnesplanen i svenska. Elevernas kunskaper i detta ska sedan omsättas till betyg. Vilket stoff undervisningen ska innehålla står inte i ämnesplanen och blir därmed lärarens ansvar. Till hjälp finns läromedel med kapitel om språkhistoria, språksläktskap och språkförändringar. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka kunskaper som efterfrågas i språkhistoria genom en undersökning av läromedelsuppgifter. Fem läromedel i svenska 3 analyseras kvantitativt med avseende på uppgifterna. Resultatet visar att den kunskapen som efterfrågas mest är rena faktakunskaper följt av kunskaper som krävs för att värdera och ta ställning i olika frågor. Lexikon är det vanligaste sättet att förmedla språkhistoriska skillnader och de språkförändringar som diskuteras har ett starkt framtidfokus. Även textförståelse av äldre och yngre texter har en stor plats i läromedlen.

Bakgrund: Relativ energibrist är ett begrepp som syftar till de fysiologiska såväl som psykologiska konsekvenserna av ett långvarigt otillräckligt intag av energi associerad till träningsmängd. Dessa konsekvenser har bevisats kunna påverka en individs viloomsättning. Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra två prediktionsekvationer som använts för uträkning av viloomsättning med klinisk uppmätt viloomsättning hos svenska elitidrottare med och utan symptom på relativ energibrist. Metod: Studien följde en kvantitativ tvärsnittsstudiedesign och data insamlades med Inbody 770 och Vyntus-CPX systemet från 45 svenska elitidrottare. Resultat: Parade T-test samt Wilcoxon Signed Ranks Test visade både signifikanta skillnader samt icke-signifikanta resultat hos de båda prediktionsekvationerna. Formeln närmst det kliniskt uppmätta värdet för viloomsättning var Cunninghams formel för män och formeln från Owen et al för kvinnor. För de elitidrottare utan symptom på relativ energibrist visade sig formeln från Owen et al vara lämplig och Cunninghams formel kunde användas, dock ej övertygande. För elitidrottare med symptom på relativ energibrist uppvisades delvis icke-signifikanta resultat men formlerna kan inte anses ha god validitet. Slutsats: De båda prediktionsekvationerna visade en anpassningsbarhet och kan tillämpas i viss mån, dock med ett litet urval, begränsad studiepopulation samt påverkningsfaktorer krävs ytterligare forskning för att kunna ge ett slutgiltigt resultat. / Introduction: Relative energy deficiency is a syndrome that refers to the physiological as well as the psychological deleterious consequences that occur as the result of prolonged low energy availability in relation to volume of exercise. Relative energy deficiency has proven to be able to affect resting metabolic rate. Purpose: The aim of this study was to evaluate two commonly used resting metabolic rate prediction equations and compare them with measured resting metabolic rate in Swedish athletes. Methodology: This cross-sectional study gathered data using the InBody 770 and the metabolic cart Vyntus-CPX from 45 Swedish athletes. Results: The paired T-test and the Wilcoxon Signed Ranks Test showed both significant and non-significant results. The predictive equation closest to the actual measurement was Cunninghams for the male athletes and the equation developed by Owen et al for women. For the athletes without relative energy deficiency, the equation from Owen et al provided a suitable result, however the result from Cunninghams equation were not convincing. As for the athletes with relative energy deficiency, the results were both significant and non-significant, therefore they could not be proven to possess a good validity. Conclusion: Both predictive equations showed adaptability and can be applied to a certain degree, unfortunately because of the lack of participants, limited study population and influencing factors this study advocates for additional research in the future to provide sufficient data for a reliable result.

Syftet med studien är att utforska F-3-lärares uppfattningar om de strategier som används i undervisningen av svenska som andraspråk och svenska för att stödja elever med svenska som andraspråk. Dessutom undersöks vilka anpassningar, stödmaterial och resurser grundlärare använder för att uppnå detta stöd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare arbetar mycket med att inkludera användning av pedagogiska modeller, språkanpassning och genomgång med hjälp av synonymer och förenklat språk, samt integration av elevernas kulturella bakgrund. Lärarna anpassar också undervisningen genom att välja nivåanpassade material och läromedel samt använder bildstöd och bildkort. F-3 lärare använder sig också av olika tekniska resurser och digitala verktyg för att stödja elever med svenska som andraspråk. Slutsatsen är att för att effektivt stödja andraspråkselever krävs en integrering av rätt val av material, beprövade språkutvecklande modeller baserade på lärares tidigare erfarenheter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet arbetar med språkriktighet hos eleverna i kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet. För att uppnå studiens syfte intervjuas åtta svensklärare på gymnasiet. Detta är en kvalitativ studie där den intervjumetod som används är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att svensklärare på gymnasiet arbetar mycket med formativ bedömning och feedback på elevtexter för att utveckla elevernas skrivande. Det framkommer även att lärarna ofta låter eleverna arbeta tillsammans med olika typer av språkriktighetsfrågor, som att rätta texter och liknande. Dock upplever lärarna att det är svårt att finna tid till att arbeta med språkriktighet i den mån de egentligen skulle önska. Något annat som ses som en svårighet i språkriktighetsarbetet är att gymnasieelever sällan ligger på rätt nivå språkligt i förhållande till vad gymnasiestudier kräver. Något samtliga lärare slutligen är överens om är att språkriktighetsarbete och språkriktighetskriterier är något som borde finnas med i alla ämnen på gymnasiet, och inte bara i svenskämnet.

Med anledning av ökade klimatförändringar och ungdomars växande oro inför framtiden är syftet med detta arbete att undersöka hur läroplanens miljöperspektiv kan implementeras inom ramen för svenskämnet på gymnasiet. Ekokritik är ett begrepp som fått allt större utrymme inom litteraturvetenskapen och som erbjuder verktyg för att analysera hur litteratur speglar och påverkar vår relation till naturen. Eftersom skönlitteratur är en central del av svenskämnet är det intressant att undersöka möjligheten att med hjälp av ekokritik implementera läroplanens miljöperspektiv i svenskundervisningen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett ekokritiskt perspektiv analyseras Flugornas herre av William Golding och Den gröna cirkeln av Stefan Casta. Därefter görs en didaktisk analys utifrån receptionsteorier och läroplanens skrivelser om miljö och hållbar utveckling. Litteraturanalysen resulterade i tre olika teman: Naturen som ett hot mot människan, Naturen som nödvändig för människan och Naturen som människans ägodel. Dessa teman kan kopplas till en antropocentrisk respektive ekocentrisk natursyn där människan antingen anser sig ha rätt att styra över naturen eller anser sig vara en del av naturen. Den didaktiska analysen synliggör olika möjligheter att använda verken inom ramen för svenskämnet för att implementera miljö- och klimatfrågor.

Semantik är i korta ordalag den vetenskapliga studien av språkliga innebörder, och semantik har på senare år blivit ett större fokus i tekniska analyser av läckta lösenord. Nya semantikmedvetna lösenordsknäckare har även tillkommit, och vissa andra redan existerande knäckningsmetoder har modifierats för att bättre kunna utnyttja människors tendenser att skapa lösenord efter vanliga teman. Uppsatsens mål är tvåfaldigt. Det första målet är att ge en översikt över lösenordssemantik som forskningsområde genom en litteraturstudie vars resultat kan användas till att bilda en övergripande förståelse för de vanliga metoder som idag används inom det växande området. Det andra målet är att undersöka förekomsten av semantiska teman i svenska lösenord genom ett experiment med tre olika tematiska ordboksattacker utförda på ett dataset som innehåller läckta svenska lösenord. Resultatet visade att en ordbok bestående av svenska personnamn kunde knäcka strax över 34,30% av lösenorden i datasetet, den andra ordboken bestående av en lista med städer kunde knäcka över 12% och den tredje som utgörs av olika yrkestitlar på svenska klarade 6,35%. Lösenordspolicys kan ändras och skärpas, men den mänskliga faktorn är alltjämt en riskfaktor som är svår att reducera. I en nutid där mängden användarkonton och lösenord att hålla reda på ökat så är det inte konstigt att lösenord följer förutsägbara teman; det är helt enkelt inte realistiskt att skapa och hålla reda på flera lösenord bestående av slumpmässiga bokstäver och siffror, och att skapa lösenord efter ord med specifika betydelser blir då lättare att komma ihåg. Särskilt när orden betyder något som står användaren nära.