Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

The research aims to examine Svenska Akademien’s external crisis communication 2017–2018, in the crisis induced by an exposition of sexual assaults and harassments by the so called "Kulturprofilen" during #metoo. Since the case is a historical event in Sweden and organizational crises of confidence, the study intends to contribute to the research field by adding knowledge about an uncharted area and case. The study examines the press releases issued from the organization, as well as the specific members' statements in the news media channel Dagens Nyheter. The question formulations include which approaches of crisis management Svenska Akademien practiced, how their communication was structured linguistically and rhetorically and which hierarchies and power structures became visible. The methodological approach to the case study is based on both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis, with an image analysis as a complement to deepen the analysis. The theoretical approach applied includes a rhetorical framework, the Image Repair Theory and Media Logic. The result showed that the organizational communication could not affect the restoration of Svenska Akademien’s reputation because of the organization’s individual members’ medial communication, which appeared fragmentized in a big conflict. Two central characters in the conflict, Sara Danius and Horace Engdahl, created very different kinds of derived ethos by their different communication strategies, which also was affected by media logic. Because of the conflict, the crisis escalated and changed focus from the original problem to the current crisis management.

I grundskolan är svenska som andraspråk ett behovsprövat ämne där rektorn avgör vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk. På gymnasiet skiftar ansvaret från rektorerna till eleverna då det är upp till eleverna själva att välja svenskämne, det vill säga att välja mellan att läsa svenska eller svenska som andraspråk. Vår uppsats har som syfte att lyfta fram vilken information som finns tillgänglig, för berörda elever på gymnasiet, inför detta val. Vi har även som syfte att undersöka hur eleverna upplever valet av svenskämne och hur deras upplevelse samspelar med de rättigheter som tillskrivs eleverna i Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) och i Gymnasieförordningen. Våra resultat visar att en stor andel av de elever som deltagit i vår undersökning har bristande kunskaper gällande valet mellan svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet. Elever uttrycker även att de inte vet vad det är för skillnader mellan svenskämnena, att de inte fått någon information gällande valet av svenskämne och i vissa fall visar våra resultat att berörda elever är ovetande om att de har rätten att välja svenskämne på gymnasiet.

Some would say today’s villas lacks interesting architecture. Little variation and frankly, uninteresting. In this thesis, investigations will be made towards figuring out if this is what the Swedish people want, or if given the possibility, they would pick something different from what is available and also, which qualities they look for in their home. This is what this thesis will look into. In order to answer this question, information needed to be obtained, information which was attained through a survey that was sent out to the Swedish people. And interviews that was sent to architects and house brokers in different parts of Sweden. The response rate was 221 answers from the people, 8 answers from the brokers and 9 answers from the architects. With these answers the result was divided into 5 groups to see if there was a difference according to the participants age. The result showed that the swedes think much alike when it comes to location of their house, but when it comes to their own home, the answers are much diverse even though some specifications are more appreciated than others. / Vissa skulle säga att dagens villor saknar intressant arkitektur. Det är lite variation och uppriktigt sagt är de tråkiga. I denna avhandling kommer undersökningar att göras för att ta reda på om detta är vad människor vill ha eller om de hade valt något helt annat än vad som finns tillgängligt om möjligheten gavs, samt vilka kvalitéer de letar efter i sitt hem.  Detta är vad denna avhandling kommer att undersöka. För att svara på denna fråga behövde information inhämtas, information som erhölls genom en undersökning som skickades ut till det svenska folket, Och intervjuer som skickades till arkitekter och husmäklare i olika delar av Sverige. Svarsfrekvensen var 221 svar från folket, 8 svar från mäklarna och 9 svar från arkitekterna. Med dessa svar delades resultatet upp i 5 grupper för att se om det fanns en skillnad beroende på deltagarnas ålder. Resultatet visade att svenskarna tänker mycket lika när det gäller placeringen av deras hus, men när det gäller deras eget hem är svaren mycket olika även om vissa specifikationer är mer uppskattade än andra.

I studien jämfördes styrdokument och läroböcker för kurserna SVA 1 och SVE 1 på gymnasiet. Syftet var att undersöka om de skillnader som finns mellan SVA 1 och SVE 1 vad gäller det skönlitterära momentet är baserade på aktuell andraspråksforskning. Det som undersöktes var dels syfte, kursinnehåll och kunskapskrav i styrdokumenten, dels innehåll och uppgifter i läroböckerna. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Resultatet visade på likheter men också skillnader som bestod i att skönlitteraturen har ett större utrymme i SVE 1 både vad gäller innehåll och analys medan fokus i SVA 1 ligger mer på att utveckla ett funktionellt språk. Detta gällde både styrdokument och läroböcker. Dessutom visade studien att eleverna i SVE 1 utmanas mer än andraspråkseleverna i såväl styrdokumentens kunskapskrav som i lärobokens texter och uppgifter. Skillnaderna gick inte helt att motivera utifrån forskningsunderlaget. Slutsatsen som drogs var att momentet skönlitteratur skulle kunna vara mer språkutvecklande, problemlösande och kognitivt utmanande för elever i SVA 1.

Idiom hör till det svåraste att lära sig i ett språk. Tidigare forskning visar att andraspråksinlärare har svårare att producera idiom än modersmålstalare. Syftet med studien är att undersöka idiomanvändning i skriftlig produktion hos gymnasieelever som läser skolämnet svenska som andraspråk i jämförelse med elever som läser svenska. Elevgrupperna jämförs utifrån antalet konventionaliserade och modifierade idiom. Samband mellan idiomanvändning och betyg undersöks också och eventuell inverkan av typen av skrivuppgift. Metoden för studien är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet utgörs av 52 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska/svenska som andraspråk B och från 2015 i svenska/svenska som andraspråk 3. Resultatet visar att eleverna verkar anpassa idiomanvändningen efter skrivuppgift och texttyp och betyg verkar baseras på idiomfrekvens hos andraspråkselever och på användning av passande idiom hos svenskelever. Inga större skillnader förekommer dock mellan elevgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare idiomforskning. Resultatet tangerar i stället ett resultat i Sahlées avhandling från 2017 där hon kommer fram till att de språkliga skillnaderna mellan elever i de båda ämnesgrupperna är små. Min tolkning är att mer omfattande studier krävs gällande vilka elever som borde läsa ämnet svenska som andraspråk. Ytterligare en slutsats är att explicit utlärning av idiom borde inkluderas i all undervisning.

No description available.

Att undersöka om en standardisering av urvalsprocessen för elever i behov av svenska som andraspråksundervisning (SVA-undervisning) är önskvärd hos SVA-lärare i förskoleklass till årskurs tre och dess fördelar och nackdelar. Metoden som har använts är en kvantitativ och kvalitativ webbenkätundersökning med sammanlagt 32 deltagande SVA-lärare. Av dessa SVA-lärare anser en majoritet att Skolverket bör standardisera urvalsprocessen av elever i behov av SVA. Mindre än en fjärdedel av SVA-lärarna är osäkra på om en standardisering verkligen behövs. Enstaka SVA-lärare anser att behovet av standardisering inte finns. Slutsatsen av studien är att det finns en önskan om standardisering av urvalsprocessen för SVA-elever hos en stor del av SVA-lärare i förskoleklass–årskurs 3. Detta skulle kunna innebära fördelar som ökad likvärdighet, minskad osäkerhet hos SVA-lärare och mer konsekventa beslut i bedömningen. Nackdelar skulle kunna innebära att elevers olikheter riskerar att förbises, högre krav på SVA-lärare samtidigt som erfarna SVA-lärares kompetens inte tas tillvara.

I den här kvalitativa studien intervjuas fem svensklärare på gymnasiet om deras upplevelser av att arbeta med svenska som andraspråk utan behörighet i ämnet. Utifrån att Skolinspektionen identifierat stöttning från rektor och samverkan med behöriga kollegor som två framgångsfaktorer för obehöriga lärare i svenska som andraspråk undersöks lärarnas upplevelser gällande detta. Resultatet identifierar tre strukturella faktorer som karaktäriserar lärarnas upplevelser samt synliggör vad som påverkar stöttningen och samverkan: organisering, resursfördelning och föreställningar om relationer. Därutöver visar resultatet att stöttning och samverkan förekommer i olika hög utsträckning hos informanterna men sammantaget uttrycker samtliga att de känner sig stöttade eller har möjlighet att få stöttning om de uttryckligen ber om det. Vidare väcker resultatet diskussion om huruvida rektorers förtroende för lärarnas arbete å ena sidan har en stöttande effekt och å andra sidan tycks utgör ett hinder för ökad stöttning och förbättrad samverkan

Svenska kyrkan är en luthersk evangelisk kyrka som vila på den apostoliska traditionen genom Confessio Augustana. Svenska kyrkan har valt att vara en episkopal kyrka där den främsta företrädaren för kyrkan är ärkebiskopen. Övriga biskopar är de främsta företrädarna för sina respektive stift. Svenska kyrkan har valt att vara demokratisk genom kyrkomötet där folkvalda representanter styr Svenska kyrkan. Under de senaste 150 åren har kyrkomötet omformats och därmed biskoparnas roll i det. Biskoparna gick från att vara självskrivna ledamöter till att ingå i en läronämnd med syftet att yttra sig kring olika frågor som uppstått i kyrkomötet med läromässiga implikationer. Det denna uppsats vill undersöka är hur läronämnde utför sitt arbete att yttra sig angående sådana frågor i kyrkomötet. Därför kommer ett antal yttranden att granskas systematiskt för att undersöka om mönster finns i läronämndens sätt att skriva yttranden.