Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av. Resultaten indikerar att de intervjuade lärarna har en överensstämmande förestälningomvilka kvaliteter som lärar-elevrelationen måste innehålla för att relationen ska varagod samt medföra en för eleven positiv skolprestation. Lärarna är eniga om att de centrala kvaliteterna för den goda lärar-elevrelationen ärsynliggörande av varandra, empati, förtroende, ömsesidig respekt, trygghet,rättvisa,humor, lärarens höga förväntningar på elevenoch dialog. Det finns även en delad föreställning om att den goda relationen har en stor påverkan på elevens lärande och är central för en positiv skolprestation.Tidigare forsknings betonande av den goda relationens inverkan på elevens lärande överensstämmer med föreliggande studies resultat.

Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma i bageribranschen. I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att vara yrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall vara anställningsbara. Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som använder sig av det. Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy 11:s mål med anställningsbarhet? För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom restaurang och livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sina åsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ett resultat. Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten, vilket var grundkunskaperna i yrket. / With the introduction of the new curriculum Gy11 VET, vocational education and training changed from being a vocational. Now the focus is to make the students employable after completion of secondary education. Employability is a broad term and the meaning changes depending on who uses it. The question is whether the interpretations are different in the industry and in the schools and that it therefore cannot achieve Gy 11's goal of employability? To investigate whether there is consensus on the concept I interviewed six teachers in the restaurant and food program, and six representatives from the industry. They have all left their opinions on employability through qualitative interviews and these were compiled into a result. The results showed a consensus over what they considered most important for employability, which was the basic skills in the profession.

The basis for this study was my own conception of a weakening of recreational activities in the Swedish secondary school. The aim of the study was to look into five school leaders’ ideas of recreational activities. The school leaders’ who participated came from various municipalities in two different counties, southern Värmland and northern Västra Götaland (former Skaraborg). In order to collect the school leaders’ perceptions of the subject, qualitative interviews were conducted. Theoretical models produced by Pierre Bourdieu and his thoughts of habitus together with Abraham Malsows hierarchy of needs have left their mark on this study. The study showed that the school leaders perceived several positive qualities from recreational activities, such as fellowship, it´s relaxing effect, calmness and the physical aspect that comes from being in nature. Despite this, recreational activities occurred irregularly, which was mainly due to organizational reasons, such as the schedule involving several lessons with different teachers, which makes it hard to practice outdoor life for any great length of time. Costs and lack of equipment are also mentioned as limiting. Several school leaders mentioned the PE teacher’s enthusiasm as an important factor affecting the amount of outdoor life in school.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och ställa samman vad tidigare forskning har visat angående olika bedömningsmetoders olika grader av validitet och reliabilitet. Detta för att bidra med en ökad kunskap för hur man kan använda de olika bedömningsmetoderna för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförmåga, och speciellt sin förmåga när det kommer till läsförståelse. Efter att ha gjort flera sökningar och genomläsning av allt material jag kunde hitta så presenteras i kunskapsöversikten 10 artiklar och studier. Detta materialet har gjort att jag har kunnat bedöma vilka metoder och verktyg som kan användas för att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt vid bedömningen av läsförståelse. En del av reliabiliteten är interbedömarreliabiliteten som är högst aktuellt i dagens skola då det föregår mycket sambedömning samt att det är viktigt att bedömare har en samsyn så att alla bedömning som genomförs blir rättvist utförd. Detta gör att läraren har en avgörande roll när hen utformar bedömningsverktygen. Relevansen av bedömningen av läsförståelse i svenskämnet är hög då det är här som läsförmågan ska utvecklas. Detta kan man tydligt se genom att läsförståelsen nämns inom fyra ämnen i läroplanen (LGR 11). Läsförståelsen nämns i ämnena modersmål, samiska, svenska samt svenska som andraspråk. Detta göra att en vi som svensklärare måste ta läsförståelsen på största allvar och göra vad vi kan för att bedömningen av den blir så reliabel och valid som möjligt för att eleverna ska utvecklas till sin fulla potential.

Förtätning av städer har kommit att bli en trend och ett ideal inom stadsbyggnad. Att bygga tätare innebär inte enbart ett tillgodoseende av en ökad urbanisering på ett hållbart vis utan anses även av stadsplanerare ge upphov till samt möjliggöra en rad stadsmässiga kvaliteter såsom större tillgång till mötesplatser samt livliga och tillgängliga stadsrum. Det är kvaliteter som används för att motivera och argumentera för att förtätningar ska genomföras. Tidigare studier har dock visat att dessa är argument som inte sällan saknar vetenskaplig grund, varav denna studie ifrågasätter hur kommunerna idag säkerställer att utvecklingen av våra städer går i den riktning som avses. Genom fallstudier av förtätningsprojekt i Norra Sorgenfri i Malmö samt Norra Fäladen i Lund söker denna studie svar på vilka stadskvaliteter Malmö Stad samt Lunds kommun eftersträvar att uppnå genom förtätning av byggd miljö. Studien syftar likväl till att finna svar på om dessa eftersträvansvärda kvaliteter faktiskt kan uppstå vid genomförd förtätning av stadsdelarna samt hur det i kommunerna säkerställs att dessa förväntade stadskvaliteter uppfylls. Detta görs genom att med hjälp av intervjuer och dokumentstudier utreda hur och om kommuner bedriver utvärdering samt uppföljning av sina förtätningsprojekt.  Resultatet visar att de kvaliteter Lunds kommun och Malmö Stad vill nå med hjälp av förtätning av de två separata områdena inte skiljer sig åt nämnvärt utan snarare framstår som generiska och saknar platsspecifik anknytning. Därav leder studien till slutsatsen att förtätning riskerar ge upphov till homogena stadsdelar, snarare än unika kvaliteter. Vidare visar studien att även om ett intresse finns för utvärdering och uppföljning hos de studerade kommunerna, är det inget som genomförs på ett formaliserat sätt idag. Dessutom menar vi att avsaknaden av dokumenterat arbetssätt inom utvärdering och uppföljning riskerar att viktig kunskapsöverföring och lärandeprocesser går förlorade vilka vi ser som nödvändiga för att nå eftersträvansvärda stadskvaliteter. / Urban densification has become a trend and an ideal in urban planning. Densification does not only mean that an increased urbanization can be solved in a sustainable way, but is also considered by urban planners to enable a number of qualities such as greater access to meeting places and more lively and accessible urban spaces. These are qualities that are used to motivate and argue for densification to be carried out. Previous studies have, however, shown that these are arguments that often have no scientific basis, which of that reason this study questions how the municipalities today can ensure that the development of our cities is carried out in the intended direction.  Through case studies of densification projects in Norra Sorgenfri in Malmö and Norra Fäladen in Lund, this study seeks answers to which urban qualities Malmö Stad  and Lunds kommun strive to achieve through densification. The study aims to find answers to whether these desirable qualities can actually arise from densification and how it is ensured in the municipalities that these expected urban qualities are met. This is examined by using interviews and document studies as methods to investigate if and how municipalities conduct evaluations and follow-up of their densification projects.  The results show that the qualities which Lunds kommun and Malmö Stad wish to achieve by densifying the two separate urban areas do not differ significantly but rather appear to be generic and lack a site-specific connection. From this, the study leads to the conclusion that using densification as a strategy comes with a risk of producing homogeneous neighborhoods, rather than unique qualities. Furthermore, the study shows that although there is an interest in evaluation and follow-up among the studied municipalities, nothing or the sort is carried out in a formalized way today. In addition, we believe that the lack of documented evaluation and follow-up generates a risk of important knowledge and learning processes being lost, which we see as necessary to achieve desirable urban qualities.

<p>Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. </p><p>Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.

I studien undersöktes hur elever som undervisas i svenska som andraspråk (SVA) på nybörjar­nivå i grundskolans senare del skrev texter med hjälp av Google translate (GT). Frågeställ­ningen var hur GT som hjälpmedel vid skrivuppgifter påverkade texternas olika kvaliteter jäm­fört med en text skriven utan hjälpmedel. Sju elever deltog i studien. Varje elev skrev två texter var: en med hjälp av GT, och en utan. De båda texterna bedömdes kvalitativt och jämfördes med varandra. Resultatet visade att GT hjälpte eleverna att skapa ett säkrare språk avseende språkets form: till exempel meningsbyggnad, grammatik, stavning och interpunktion. GT hjälpte även elever­na till en mer varierad vokabulär, men denna vokabulär saknade ofta precision vilket skapade begriplighetsproblem. Texterna som skrevs utan GT hade ett mindre varierat ordförråd, men vokabulären var mer anpassad till sitt sammanhang, och därmed höll texterna en högre kom­munikativ och innehållslig kvalitet. GT kunde alltså hjälpa eleverna på nybörjarnivå att uttrycka sig genom att bidra med ett formellt korrekt språk och varierad vokabulär. Men resultaten visade samtidigt att eleverna har allt för liten tilltro till sin egen förmåga, och för stor till GT:s översättningar, vilket skapade texter vars innehåll kunde vara svårt att begripa.

<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.