Denna studies syfte har varit att synliggöra den grammatiska färdigheten hos andraspråkselever i kursen SVA 1 i delprov C på det nationella provet. Detta har genomförts genom att undersöka språkutvecklingsnivåer och andraspråksdrag i elevtexter. Slutligen diskuteras om Bygga svenska kan användas som bedömningsstöd för andraspråksutveckling i gymnasieskolan. För att genomföra denna analys har Skolverkets bedömningsstödet Bygga svenska används.I denna studie har 18 elevtexter analyseras och deras uppkomna andraspråksdrag ochnådda språkutvecklingssteg har markerats med X i diverse scheman.Resultatet visade att eleverna i denna studie presterar på varierande språkutvecklingssteggällande olika aspekter men där majoritetens skriftliga språkutveckling låg på steg 4. Ett fåtal elever befann sig på steg 5 och ett fåtal befann sig på steg 3. Analysens undersökta andraspråksdrag har nästintill alla förekommit i samtliga elevtexter. Utifrån detta resultat drogs slutsatsen att för vissa elever kan man använda Bygga svenska som bedömningsstöd i gymnasieskolan. Dessutom gjordes upptäckten att ett undervisningsfokus på att utveckla skolordförrådet behövs för dessa elever.

Denna studies syfte har varit att synliggöra den grammatiska färdigheten hos andraspråkselever i kursen SVA 1 i delprov C på det nationella provet. Detta har genomförts genom att undersöka språkutvecklingsnivåer och andraspråksdrag i elevtexter. Slutligen diskuteras om Bygga svenska kan användas som bedömningsstöd för andraspråksutveckling i gymnasieskolan. För att genomföra denna analys har Skolverkets bedömningsstödet Bygga svenska används. I denna studie har 18 elevtexter analyseras och deras uppkomna andraspråksdrag och nådda språkutvecklingssteg har markerats med X i diverse scheman. Resultatet visade att eleverna i denna studie presterar på varierande språkutvecklingssteg gällande olika aspekter men där majoritetens skriftliga språkutveckling låg på steg 4. Ett fåtal elever befann sig på steg 5 och ett fåtal befann sig på steg 3. Analysens undersökta andraspråksdrag har nästintill alla förekommit i samtliga elevtexter. Utifrån detta resultat drogs slutsatsen att för vissa elever kan man använda Bygga svenska som bedömningsstöd i gymnasieskolan. Dessutom gjordes upptäckten att ett undervisningsfokus på att utveckla skolordförrådet behövs för dessa elever.

Denna uppsats undersöker skillnader i användningen av ordföljdsstrukturer hos inlärare på SFI (svenska för invandrare) och grundläggande utbildning i svenska som andraspråk på Komvux, samt om det sker en utveckling av dessa med utgångspunkt i processbarhetsteorin (PT). Materialet består av tolv skriftliga argumenterade texter, därav sex texter från varje kurs som jämförs med varandra. I analysen ligger fokuset på att undersöka verbplaceringen i påståendesatser enligt inversionsregeln, det vill säga PT-nivå 4 och placering av adverbialet i bisatser enligt BIFF-regeln (PT-nivå 5). Texterna har samlats in från vuxenutbildningen i Södertälje kommun och är skrivna av olika inlärare med olika bakgrund, ålder och modersmål. Resultatet i undersökningen visar att informanterna på den grundläggande kursen på Komvux presterar bättre ordföljd än informanterna på SFI. Resultatet tyder således på att fem av informanterna på den grundläggande kursen befinner sig på PT-nivå 5 medan endast två informanter från SFI uppvisar tydliga tecken på att de klarar PT-nivå 5. Studien innehåller även diskussion och tolkning av vad resultatet kan bidra med till andraspråksundervisningen, samt hur man som lärare i svenska som andraspråk kan dra nytta av denna information.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan.Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva. Samtidigt tycks lärarna till stor del vara påverkade av de traditioner som utgör den gymnasiemiljö som de arbetar i. Även eleverna på programmet tycks vara påverkade av en begränsad bild om vad en framtida yrkeselev har för behov av teoretiska kunskaper, vilket även är av betydelse för hur undervisningen organiseras. Eleverna studerande på det undersökta bygg- och anläggningsprogrammet har, trots ansträngningar av skolan, svårigheter att klara den utmaning som de nationella proven utgör. I undersökningen framträder en bild där det för eleverna har blivit svårare att nå målen i den enda svenskkurs de läser; där lärarna inte heller har utrymme att utmana eleverna i deras predestinerade självbild. Den tiden finns inte längre.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne. Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag. Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.Marlene NilssonNafiseh Zanjani Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack

In 2011, the new upper secondary school curriculum Lgy 11 set out to distinguish thecharacteristics of the two subjects Swedish and Swedish as a second language. This thesis analyzes the consequences, or rather the underlying premises for such a characterization with the contradictory ideologies of the multicultural society as a point of departure. Using theories of cultural and linguistic hegemony, the thesis applies an ideological critique to the comparative text analysis of the two curriculums. The aim is to reveal the underlying assumptions of the two student bases as representatives of the majority society and the minorities. The results show that the characterizations of the two subjects are dominantly made along the line of the multicultural experience versus linguistic and cultural heritage. Swedish as a second language students are seen to be expected to use their own person as a learning tool to relativize cultural and linguistic values from the point of view of the majority society, while Swedish students are expected to follow a pattern of learning fixed values within a western diachronic framework, leaving their experience of being part of a majority society in a multicultural contemporary context unexplored. Discussing the results, the hegemonic aspect of the revealed assumptions is pinned down and the meanings of the seemingly varying ontological traditions within the two curriculums are brought up as a way forward for further research within the second language education discourse.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund detsärskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lärasig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället.Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur deelever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs utoch om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit attundersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid somskolämne.Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och attdet sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat attmålsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet.6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrigundervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuadenämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnetsutveckling. / Swedish as a second language is a fairly recent school subject thatwas established in the mid 1990’s. The idea was to provide pupils witha foreign background the specific support and pedagogy needed to learnSwedish efficiently and to enhance integration into Swedish society.The primary question of this essay has been to examine and discuss howthe students that are to study Swedish as a second language areselected and if the student or guardian have any influence on thematter.The secondary question has been to examine what teachers and schoolleaders think about Swedish as a second language's future as a schoolsubject.This paper has shown that there is arbitrariness in the selectionprocess. In the schools and municipalities included in the study notonly the process varies but also the selection criteria used. Theguardian and the student had varying degrees of influence over theselection process. Concerning the future of Swedish as a secondlanguage, as a schools subject, show that 6 out of 10 respondentsthought that teaching would become integrated with the school subjectSwedish. The most interesting finding, of this essay, was that almostall intervieweesmentioned the separation of students with a foreign background as adilemma regardless of their views on the school subject as such.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om talare med svenska som första- respektive andraspråk skiljer sig i uppfattningen av vokalljud och vilka orsaker och förutsättningar som påverkar inlärningen av dessa.  Fokus i studien var på svenskans främre rundade vokaler /ʉ̟/, /ø/, och /y/ som ofta vållar problem för andraspråksinlärare på grund av deras sällsynta förekomst i ett globalt språkperspektiv. För att skapa en bättre inblick tittade studien även på huruvida bakgrundsfaktorerna inlärningsålder och exponeringslängd påverkar andraspråkstalarnas framgång i identifieringen av avvikelserna. För att besvara studiens syfte och frågeställningar fick deltagarna delta i ett experiment där de fick lyssna på meningar innehållande manipulerat och icke-manipulerat uttal av de aktuella vokalljuden. Deltagarna fick markera om de uppfattade uttalet som avvikande eller inte. Deltagarna fyllde även i ett frågeformulär om deras språkbakgrund. Resultatet visade att deltagarna med svenska som förstaspråk presterade bättre i experimentet. Förstaspråkstalarnas prestation påverkades mycket beroende på vilken vokal som testades medan andraspråkstalarnas prestation i stället påverkades beroende på om vokalen var manipulerad eller inte. Gällande bakgrundsfaktorer visade sig exponeringslängd inte påverka prestationen signifikant hos andraspråkstalarna. Inlärningsålder hade en marginell signifikans endast i identifieringen av manipulerade vokaler som avvikande, där en tidig inlärningsålder korrelerade med fler korrekta svar.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

I denna studie har en analys av svensk tidningsmedias representation av klimatfrågan genomförts. Genom en kritisk diskursanalys har tidningsartiklar, från tre olika tidningar, studerats för att undersöka hur tidningarna representerat klimatfrågan och varför det är viktigt hur tidningarna representerar klimatfrågan. Studien har även undersökt om antalet artiklar ökar i samband med COP21(Conference of Parties) i Paris under slutet av 2015, vilket även är studiens hypotes. I studien har en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts, utifrån dessa har olika diskurser identifierats i materialet. I studien identifierades tre större diskurser som dominerar studiens område, “Global uppvärmning som problem”, “Klimatet kräver förändrat beteende och livsstil” samt “Klimatet som kostnadsfråga”. I materialet kunde även några artiklar identifieras som faller in under en diskurs som identifierades av Anshelm (2012) “Den industriella fatalismen”. I studien kunde även en framtida diskurs identifieras, “Klimatflyktingar”, som anses vara på uppgång. Detta antas då antalet klimatflyktingar bara kommer att öka med åren som följd till klimatförändringarna. Utifrån studien kan man konstatera att medias representation av klimatfrågan är viktig för att allmänheten ska få en bra bild över omvärlden och pågående klimatförändringar. Man kan även se att media beskriver klimatfrågan främst som ett globalt miljöproblem och sambandet med COP21 påverkar antalet artiklar. / In this study, an analysis of the Swedish newspaper media's representation of the climate issue have been done. Through a critical discourse analysis, newspaper articles, from three different newspapers, have been studied to examine how newspapers represented the climate issue and why it is important how the newspapers represent the climate issue. The newspapers that have been studied are Svenska Dagbladet, Expressen and Norrköping´s Tidningar. These papers provide a broad picture of the Swedish newspaper media and represent different levels, a daily newspaper, a tabloid and a local newspaper. The study also investigated whether the number of articles increases during COP21 (Conference of Parties) in Paris in November/December 2015. The study's hypothesis is that the number of newspapers that represent the climate issue is increasing in the context of a climate event, where the selected climatic event for this study is the COP21. The critical discourse analysis leans against Faircloughs three-dimensional model as a tool to be able to make a critical discourse analysis. In the study a qualitative and quantitative analysis has been carried out. Based on these analysis, different discourses were identified in the material. The material consisted of 90 articles, 71 from Svenska Dagbladet, 13 from Expressen and 6 from Norrköping's Tidningar. The quantitative analysis examined the recurring concepts and how often the concepts reappeared in these articles and the qualitative analysis studied including the voices highlighted in the articles. This study identified three major discourses that dominate the study area, "Global warming as a problem," "The climate requires changes in behaviour and lifestyle," and "The climate as a cost issue." In the material, some items could also be identified which fall into a discourse identified by Anshelm (2012) "The industrial fatalism". In the study, a future discourse could also be identified, "Climate Refugees", which is considered to be on the rise. This is assumed as the number of climate refugees will only increase over the years as a result of climate change. From the study it can be concluded that the media's representation of the climate issue is important for the public to get a good picture of the outside world and ongoing climate change. One can see that the media mainly produces climate change as a global environmental problem, but also as an economic and social problems. Two aspects of the social problem are that we both need to change our behaviour, but also that women and the poor are most vulnerable and most affected by climate change. One can also see that a climate event, like COP21 affect the media's coverage of climate issues, providing an increased number of articles during the period of the event.