<p>Studera hur flickan konstrueras i de</p><p>båda barnböckerna för att sedan se hur</p><p>dessa speglar sig i 1970-talet respektive</p><p>2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap.</p><p>I analysen använder vi</p><p>Nikolajevas och Edströms metoder</p><p>om barnbokens struktur, dessa är</p><p>studiens analysverktyg. Med dessa</p><p>metoder tittar vi på flickans</p><p>konstruktion i de båda barnböckerna.</p><p>Flickans konstruktion i barnböckerna</p><p>återspeglas i hur samhällets syn är på</p><p>barn då boken är skriven.</p><p>Dessutom är det tydligt att flickans</p><p>konstruktion har förändrats från</p><p>1970-talet ti1l idag.</p>

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag.

I detta arbetet har jag analyserat tio bilderböcker som är utgivna på 1950-talet och tio böcker som är utgivna i början på 2000-talet. Jag har i min analys använt mig av en metod som bygger på att jag använt mig av ett abstrakt schema. Detta schema delar upp könsstereotypa drag beroende på om det ses som maskulint eller feminint. Jag har också läst forskning som bedrivits inom några närliggande områden, läseböcker, reklam, feministiska sagor och bilderböcker. Jag har studerat på hur kön konstrueras i bilderböcker från 1950-talet respektive 2000-talet. Könsrollerna i böckerna från 1950-talet är oftast tydligare än i böckerna från 2000-talet. Det jag kommit fram till är att bilderböckerna ofta avspeglar det samhälle som existerar då de är skrivna. Detta gäller särskilt de böcker som är utgivna under 1950-talet. De böcker som är skrivna under 2000-talet fjärmar sig ofta lite mer från verkligheten, för att istället visa upp en fantasivärld i högre utsträckning. Men även synen på barn lyser igenom. Barnböcker av idag är något mer könsneutrala än för ca.50 år sedan. Dock gestaltas många karaktärer i böckerna med könsstereotypa drag, även om dessa inte är lika framträdande som i bilderböckerna från 1950-talet. Det som jag också har uppmärksammat när jag har bedrivit denna undersökning är att könsstereotyper är något som förändras. Vi har alltså inte samma könsstereotyper som på 1950-talet, men det betyder inte att de inte existerar.

Kampen i havet, förhållandet till hästar och reflexioner kring makt – om att leva poesi och hur en referensbank uppstår för vad man tycker är begärligt.

The aim of this master´s thesis is to study how some Swedish public libraries work with mediating poetry. I did a field study at Poesibazaren, which has been active since 2010, located at Stadsbiblioteket in Stockholm. I also did a minor study about the work with mediating poetry at Stadsbiblioteket in Uppsala. My research questions included: Which mediating strategies are used in Poesibazaren? Which mediating roles are used by the librarians? How does taste in literature affect the mediation? Which factors are important to be able to mediate poetry in a public library?            I used Jofrid Karner Smidts doctor´s thesis Mellom elite og publikum: litterär smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek as a theoretical outset. Karner Smidt uses theoretical concepts of Pierre Bourdieu, such as literary field, habitus and literary taste to analyze her results. I used Bourdieus theories as interpreted by Karner Smidt, because she has adapted them to the context of the public library and the librarians view on literature. The method used was qualitative interviews and an observation at a poetry program in Poesibazaren. I interviewed four persons, one is a poet, one is a librarian and an author, and two of them are librarians. The result of the study shows that the librarians have a literary taste that lean against the high, avant-garde literature, which was a different result from Karner Smidts study, where the librarians had a taste in the middle, between the low and the high literature. My result also showed that the librarians in Poesibazaren adapt the form of the poetry programs so that they can fit people who are curious about poetry but not have poetry-reading as a habit, which has to do with the library’s democratic mission. Important factors for mediating poetry is support from leaders, co-working with collegues and an interest in poetry. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The purpose of this essay is to investigate two leading voices in the religion and secularizationdebate in Sweden during the 21st century, with a special focus on how the term secularisation isused. The investigation will be conducted using hermeneutics, and the method that will be usedis the hermeneutics of suspicion. The primary focus of this investigation is the source materialwritten by David Thurfjell and Christer Sturmark. The investigation has revealed thatThurfjell’s and Sturmark’s description of secularisation and religion in Sweden differs and thiscan be linked to their different backgrounds and starting points. The difference in theirdescriptions shows that the use of the concept of secularisation is not self-evident, it can varydepending on when during history it is used, but also who uses the term. The investigationrevealed the complexity of the concept of secularisation, a result that gives support to previousresearchers results within the field.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen. Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel. Det säkerhetsfrämjande samarbetet har uppnått positiva resultat i Baltikum, Sverige och Försvarsmakten. De drivkrafter som funnits utifrån Allisons teorier är; säkerhet i Östersjön, ett Baltikum närmare Europa, integration i EU och Nato samt välvilja och resultat. De två perspektiven har tillsammans bra förklaringskraft.

This essay will try to examine the breakthrough of symphonic game music by following my hypothesis of the actual breakthrough in late 90s through early 2000s. The method of the essay is a hermeneutic approach which will find different interpretations that in the later part of the essay will lead to an analysis and discussion. This approach is a way for later scholars to examine the subject further. A central part of the essay is to define the term symphonic game music which never before in broader terms have been defined, though the terms dynamic music and orchestral music has been used by scholars such as Collins. Central figures i write about are Nobuo Uematsu and Winifred Phillips, whose contributions to the field of game music are extraordinary, and they also bring forth their own theories. I write more about theories, among others Karen Collins and Koji Kondo, to broaden the discussions. The delimitations in this essay are very important to narrow the types of games studied, and they are for the most part video games and computer games. In the actual examination i refer to among others the scholars Donnelly, Phillips and Collins to map the time of breakthrough and how it actually happened. The games I examine in more detail are Final Fantasy and The Elder Scrolls because I argue in my hypothesis that these two game series are important for the actual breakthrough. Tables and notes from Final Fantasy are used to clarify the subject studied. In the end of the essay I conclude with different perspectives and evaluation of the subject.

I denna kandidatuppsats gör jag en närläsning av några utvalda psalmer ur Den svenskapsalmboken och Psalmer i 2000-talet. I min närläsning vill jag se hur bildspråket i psalmernaförmedlar det kristna eskatologiska hoppet om bildspråket och symbolerna har förändrats ochi så fall på vilket sätt? Textanalysen utgår från forskningsfrågorna: Vilka bilder och symbolermålar upp det kristna eskatologiska hoppet i psalmerna 190, 249, 297, 904, 905 och 906?Har beskrivningarna av det kristna eskatologiska hoppet förändrats och i så fall på vilketsätt? Tolkningsramar till min närläsning och till analysen kommer från Jürgen Moltmann, entysk teolog som skrivit den omtalade teorin om hoppet. Som teologisk samtalspartner har jag valt Antje Jackelén , Sveriges Ärkebiskop mellan 2014 till 2022. Närläsningen av de utvalda psalmerna har resulterat i följande slutsatser. Jag fann trettioenord i sex psalmer som på något sätt förmedlade det kristna eskatologiska hoppet. Vissa ordvar återkommande i psalmerna men det fanns även symbolord som var enstaka. En avpsalmerna utmärkte sig i att det inte fanns symbolord som tillhör det “kristna” språket utanegentligen var vilka symbolord som helst. Bildspråket om det kristna eskatologiska hoppethar i fem av sex fall fortfarande ett traditionellt kristet symbolspråk för att beskriva detkristna eskatologiska hoppet.

<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>