<p>De svenska sjöoperativa helikoptersystemen såg sitt ljus för första gången på 1950-talet. Sedan denna pionjärålder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken påverkan har de i realiteten haft på denna krigföring och hur har den svenska taktiken påverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats är att är utröna detta genom att belysa tre årtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.</p><p>För att lättare påvisa vilken effekt dessa system har haft på den svenska marina krigföringen så utgår denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekämpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstår då flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnå en synergieffekt på slagfältet. Vinsten med denna synergieffekt är att befälhavaren lättare kan behålla initiativet och har fler valmöjligheter vid bekämpandet av en fiende. De egna sidans styrka skall i största möjliga mån ställas mot fiendens svagheter. </p><p> Uppsatsen visar på att under de specifika årtiondena har de sjöoperativa helikoptersystemen haft en stor betydelse för den svenska marina krigföringen och då framförallt inom området ubåtsjakt. Resultatet av studien visar vidare på att den påverkan som dessa system har haft på krigföringen varierar mellan de olika årtiondena med 1980-talet som de årtionde där påverkan har varit som störst. Tongivande för uppsatsen har varit den ubåtsjakt som bedrivits under de specifika årtiondena men den studie som genomförts i uppsatsen har även belyst andra områden som de sjöoperativa helikoptrarna har påverkat såsom transport, havsövervakning och ytmålspaning. Dock har påverkan här visat sig vara mindre än inom området ubåtsjakt.</p> / <p>The purpose of this study is to examine to what extent the Royal Swedish Navy Fleet Air Arm (RSNFAA), and more specifically the helicopters assigned to this weapons branch, has effected Swedish naval warfare tactics during three separate decades: namely the 1960´s 1980´s and 2000´s.  </p><p>The study takes its starting point in the theories that war science referrers to as combined arms.</p><p>The characteristics of the combined arms theory are to combine different weapon systems and weapon branches to conquer the enemy by attacking his weak spots. By combining weapon systems the commander in question will minimize his own weaknesses on the battlefield and therefore gain the upper hand on the enemy. </p><p>This theory gives a good theoretical view when analyzing which impact the Sea based operations- helicopters (SBO) have had during the specific decades that are being examined due to its ability to be applied on both land and naval forces.</p><p>Literature on the combined arms theory as well as historical documents over these three decades constitutes the main sources which have been used to carry out the study.</p><p>The result of the study shows that the implementing SBO-helicopters in the Swedish naval warfare tactics have had a major effect and more specifically in the AntiSubmarine Warfare (ASuW) area.</p>

De svenska sjöoperativa helikoptersystemen såg sitt ljus för första gången på 1950-talet. Sedan denna pionjärålder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken påverkan har de i realiteten haft på denna krigföring och hur har den svenska taktiken påverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats är att är utröna detta genom att belysa tre årtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet. För att lättare påvisa vilken effekt dessa system har haft på den svenska marina krigföringen så utgår denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekämpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstår då flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnå en synergieffekt på slagfältet. Vinsten med denna synergieffekt är att befälhavaren lättare kan behålla initiativet och har fler valmöjligheter vid bekämpandet av en fiende. De egna sidans styrka skall i största möjliga mån ställas mot fiendens svagheter.   Uppsatsen visar på att under de specifika årtiondena har de sjöoperativa helikoptersystemen haft en stor betydelse för den svenska marina krigföringen och då framförallt inom området ubåtsjakt. Resultatet av studien visar vidare på att den påverkan som dessa system har haft på krigföringen varierar mellan de olika årtiondena med 1980-talet som de årtionde där påverkan har varit som störst. Tongivande för uppsatsen har varit den ubåtsjakt som bedrivits under de specifika årtiondena men den studie som genomförts i uppsatsen har även belyst andra områden som de sjöoperativa helikoptrarna har påverkat såsom transport, havsövervakning och ytmålspaning. Dock har påverkan här visat sig vara mindre än inom området ubåtsjakt. / The purpose of this study is to examine to what extent the Royal Swedish Navy Fleet Air Arm (RSNFAA), and more specifically the helicopters assigned to this weapons branch, has effected Swedish naval warfare tactics during three separate decades: namely the 1960´s 1980´s and 2000´s.   The study takes its starting point in the theories that war science referrers to as combined arms. The characteristics of the combined arms theory are to combine different weapon systems and weapon branches to conquer the enemy by attacking his weak spots. By combining weapon systems the commander in question will minimize his own weaknesses on the battlefield and therefore gain the upper hand on the enemy.  This theory gives a good theoretical view when analyzing which impact the Sea based operations- helicopters (SBO) have had during the specific decades that are being examined due to its ability to be applied on both land and naval forces. Literature on the combined arms theory as well as historical documents over these three decades constitutes the main sources which have been used to carry out the study. The result of the study shows that the implementing SBO-helicopters in the Swedish naval warfare tactics have had a major effect and more specifically in the AntiSubmarine Warfare (ASuW) area.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Under 2000-talet har det producerats och spridits mängder av betydande forskning som publicerats via databaser. En betydelsefull länk i kunskapsspridningen utgörs av akademin som i dag står för den största andelen av vetenskapliga publikationer. I denna historiografiskt inriktade undersökning kartläggs och undersöks en del av svensk historieforskning och historieskrivning som ägt rum under 2000-talet. Den vetenskapliga disciplin som undersöks inom det humanistiska fältet är historievetenskapen, avgränsat till de resultat av forskning som studenter gjort runtom på de svenska universiteten och högskolorna, i ämnet historia. Källmaterialet består av studentuppsatser som publicerats i databasen Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA vilket i dag ses som det nationellt mest använda systemet för publikationsdata, med över 400 tusen publicerade fulltexter varav antal nedladdade uppgår över 53 miljoner gånger. Genom empiriska och teoretiska studier och bruket av både kvantitativa och kvalitativa metoder analyseras metadata, för att ge svar och resultat över frågan om vad studenter i det svenska utbildningssystemet, på universitet och högskolor skriver historia om under 2000-talet. För att få fram svar fungerade bibliometri som kunskapsområde och frågan om vilka nyckelord som dominerar och var de mest frekvent använda i taggningen (definitionerna) av forskningsresultaten ställdes. Delfrågan om hur bruket av nyckelord ser ut över tid användes för att få fram och se trend över resultat. Teoretiskt ramverk i undersökningen och läsning av de kvantitativa resultaten utgick från Kuhns teori om paradigm. Resultat visar att Genus, Historiebruk, Arkeologi, Historiemedvetande, Historiedidaktik, Identitet, Osteologi, Andra världskriget, Diskursanalys, Kalla kriget, Samer, Laborativ arkeologi och Utbildningshistoria utgör några ledande sakområden som studenterna skrivit historia om under 2000-talet. Resultat visar också att det nationella paradigmet är ledande för studenternas historieforskning, även om USA, Sovjetunionen, Jugoslavien, Japan, Finland, Sápmi och Israel förekommer frekvent. Avslutningsvis visade föreliggande undersökning att metadata kan användas som resurs i historieforskning samtidigt som det historiska perspektivet vidgas. / During the 2000s, numerous significant researches have been produced and disseminated through databases. An important link in the dissemination of knowledge consists of the academy, which today accounts for the largest proportion of scientific publications. In this historiographically oriented study, a part of Swedish history research and history writing that took place during the 2000s is mapped and examined. The scientific discipline that is investigated in the humanities field is the science of history, limited to the results of research that students have done around the Swedish universities and colleges, in the subject of history. The source material consists of student essays published in the database Digital Scientific Archive, DiVA, which today is seen as the nationally most used system for publication data, with over 400 thousand published full texts, of which the number downloaded is over 53 million times.  Through empirical and theoretical studies and the use of both quantitative and qualitative methods, metadata is analyzed, to provide answers and results on the question of what students in the Swedish education system, at universities and colleges write history about during the 2000s. To obtain answers, bibliometrics functioned as an area of ​​knowledge and the question of which keywords dominated and were the most frequently used in the tagging (definitions) of the research results was asked. The sub-question about how the use of keywords looks over time was used to bring out and see the trend over results. Theoretical framework in the study and reading of the quantitative results was based on Kuhn's theory of paradigm.  Results indicate that Gender, History Use, Archeology, History Consciousness, History Didactics, Identity, Osteology, World War II, Discourse Analysis, the Cold War, Sami, Laboratory Archeology and Educational History are some leading subject areas that students wrote history about during the 2000s. Results also point out that the national paradigm is leading for students' history research, although the United States, the Soviet Union, Yugoslavia, Japan, Finland, Sápmi and Israel occur frequently. In conclusion, the present study showed that metadata can be used as a resource in history research while broadening the historical perspective.