Vi har i denna studie undersökt två lärares arbete med barnböcker för konflikthantering. En bokanalys av de barnböcker de intervjuade lärarna arbetar med har också gjorts för att undersöka hur mellanmänskliga konflikter framställs och hur innehållet i barnböcker kan användas för konflikthantering. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt barnböcker kan användas i grundskolans utbildning för att behandla mellanmänskliga konflikter samt att skapa förståelse för barnboken som verktyg för konflikthantering. Studien utgick från en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ textanalys där det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Materialet som utgjort grunden för denna motivstudie och empiriska undersökning bestod av barnböcker och intervjuer. Resultatet har visat att boken spelar en avgörande roll i lärarnas konflikthantering. Vidare visade resultatet att boken kan skapa möjligheter för elever att utvecklas i förståelse för sig själv och för andra. Resultatet har också visat att boken kan öppna upp för lärtillfällen och utvecklande samtal. Studien visade, utifrån de två lärarnas intervjuer och bokanalysen, att barnboken kan skapa möjligheter och användas som ett verktyg för konflikthantering.

Sammanfattning Inom svenska kyrkan finns inga särskilda restriktioner att ta hänsyn till vid vård i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemål om att fira nattvard, ha enskilt samtal med präst samt önska att förbön hålls i hemförsamlingen. Romernas traditioner kring vård i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men även kring rädslan att påverkas av gajé. Man tar själv hand om sina släktingar och de som är så sjuka att sjukhusvistelse krävs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att så kallade sanningar skall undanhållas den som ligger för döden, man får inte ta hoppet från patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den. Romer vill ha en präst vid dödsbädden som kan be för dem och inom vissa grupperingar delar även prästen ut nattvard. Svenska kyrkan har inga specifika traditioner eller regler kring omhändertagandet efter döden. Det är de rådande bestämmelserna på den institution patienten spenderat sin sista tid, som avgör hur proceduren går till. Sker dödsfallet i hemmet kontaktas begravningsbyrå. Det vanligast förkommande, vad gäller tvagning och klädnad, är att det sköts av någon utomstående framför familjen. Traditionerna efter döden är även de starkt påverkade av renhetssystemet hos romerna. Man utbrister i högljudd klagan när någon dött, vilket följs av att den döde placeras på ”lit de parade” i ett till tre dygn. Döden är extremt oren och därmed gör romer sig av med allt som tillhört den döde och kläderna bränns eller kastas i vatten. Sker dödsfallet i hemmet bor man inte gärna kvar där, utan flyttar. Förutom svenska romer, finns ofta önskemål om att själva tvätta och klä den avlidne och man klär denne i nya kläder, smycken och skor, vilka klacken avlägsnas på. Ett tecken på att den döde inte skall gå igen. Vad gäller obduktion och transplantation finns det inom svenska kyrkan inga restriktioner kring detta. Vad romerna anbelangar är transplantation och obduktion något man vänder sig emot, vilket beror på att dessa ingrepp anses bidra till att den döde får svårt att vila. Hos svenska romer ser man dock undantagsfall när det kan vara berättigat med obduktion och transplantation. Inom svenska kyrkan föregås begravningen av pastorala kontakter där de efterlevande får möjlighet att själva vara med att utforma gudstjänsten, samt kunna ge uttryck för sin sorg och saknad. Både kremering och jordbegravning utförs och gudstjänsten brukar följas av en minnesstund, där önskemål om prästens närvarande brukar finnas. Hos romerna är det av stor vikt att begravningen sker så snabbt som möjligt och det brukar inte ta mer än tre dygn efter dödsfallet. Alla skall jordbegravas, dock krävs att man ovanpå kistan ställer antingen en tom kista till, alternativt en stor låda, vilket skall underlätta för den döde att andas. Efter begravningen hålls gemensam måltid, där den döde hedras genom en tom plats, vilken ingen får sitta bredvid.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan betyg och språklig behärskning och skriftspråklig nivå för gymnasieelevers nationella prov i svenska som andraspråk 3. Analysen genomfördes genom att studera de utvalda texternas korrekthet, komplexitet och idiomatiskhet, där korrekthet definierades genom processbarhetsteorins nivå 4 och 5, komplexitet genom fundamentslängd och nominaliseringar och slutligen idiomatiskhet genom flerordsuttryck och partikelverb. Studien genomfördes med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ analysmetod genom att analysera de tre ovan nämnda dimensionerna i totalt 18 elevtexter fördelade jämnt mellan betygen A, C och E. Resultaten visar att eleverna på alla betygsnivåer i stort behärskar processbarhetsteorins nivå 4 och 5, men att texter med betyg E har en lägre grad av korrekthet. När det gäller fundamentslängd och nominaliseringar har texter med betyg A i genomsnitt både längre fundamentslängd och fler nominaliseringar än de övriga betygsnivåerna. Vad avser flerordsuttryck och partikelverb visar studien på ett något splittrat resultat. Det finns få förekomster av flerordsuttryck, totalt sex stycken, men de återfinns inom samtliga betyg. Helt korrekta förekomster återfinns dock bara i texter med betyg A och C. Förekomsten av korrekt använda partikelverb är, i motsats till förväntat resultat, högre både i absoluta tal och relativt sett för texter med betyg E än övriga betygsnivåer. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det finns ytterligare faktorer än de undersökta fenomenen som har en inverkan på betygen.

Läroplanen är ett viktigt styrmedel för att tydliggöra skolans uppdrag. Styrdokumenten har därför betydelse för hur undervisningen bedrivs i skolan. I uppsatsen analyseras olika synsätt på läsförståelse i de svenska kursplanerna för åk 4–6 i Lgr11 och Lgr22. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika synsätt på läsförståelse kan påverka undervisningen i ämnet svenska. De metoder som använts i studien är kvalitativa metoder som exempelvis, innehållsanalys och konstant komparativ metod. Analysen visar bland annat att det finns både likheter och skillnader mellan Lgr11 och Lgr22. I Lgr22 konkretiseras kunskapskraven i läsförståelse i högre grad och i Lgr11 uttrycks lässtrategier mer frekvent. Analysen visar även att lärarna hade mångfacetterade åsikter om kursplanen och att de arbetade med olika lässtrategier i undervisningen, varav vissa strategier återkom i högre grad än andra. Den utmaning som lärarna upplevde i läsförståelse var bristen på motivation hos eleverna. Utifrån resultatet ses att detta är ett viktigt område för vidare forskning.

Denna studies syfte var att ta reda på vilka metoder lärare använder sig av när de lär ut grunderna i läsinlärning i årskurs 1 samt i svenska som andraspråk. Studien utgår från ett lärarperspektiv där fokus ligger på läsinlärning men även på hur undervisningen byggs upp för andraspråkselever över lag. Genom kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger kunde detta lärarperspektiv synliggöras. Studiens resultat visade på att lärare inte använder sig av någon särskild metod i läsinlärningen. Det som var det viktiga i undervisningen var snarare att se den enskilda eleven och använda den metod som gynnande elevens individuella utveckling bäst.

Införandet av EU:s Gröna Giv har medfört det lagstiftningspaket som innefattar gränsjusteringsmekanismen CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) vars syfte är att minska det globala koldioxidläckaget och bidra till EU:s gröna omställning. CBAM-förordningen kan komma att bli effektiv förutsatt att den implementeras korrekt på nationell nivå. Denna studie syftar till att studera befintliga och framtida utmaningar och möjligheter med implementering av CBAM i Sverige. Semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre myndigheter samt ett företag genomfördes för att undersöka de nationella administrativa och politiska strukturella förutsättningarna. Respondenternas erfarenheter och uppfattningar undersöks för att sedan jämföras mot studies teoretiska ramverk baserat på tidigare forskning. Studien belyser Sveriges nationella förutsättningar och de befintliga och framtida utmaningar och möjligheter vid implementering av CBAM. Studien visar därmed vikten av ett centralt samordnande organ vid flernivåstyrning, upprätthållandet av de decentraliserade myndigheternas autonoma ställning, samt behovet att tillgängliggöra primärdata för importörer. / The introduction of the EU Green Deal has led to the legislative package that includes the Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), which aims to reduce global carbon leakage and contribute to the EU's green transition. The CBAM regulation can be effective provided it is properly implemented at a national level. This study aims to study the existing and future challenges and opportunities of implementing CBAM in Sweden. Semi-structured interviews with five respondents from three authorities and one company were conducted to investigate the national administrative and political structural conditions. The respondents' experiences and perceptions are examined and then compared to the study's theoretical framework based on previous research. The study highlights Sweden's national conditions and the existing and future challenges and opportunities when implementing CBAM. The study thus shows the importance of a central coordinating body in multi-level governance, the maintenance of the autonomous position of the decentralized authorities, and the need to make primary data available to importers.

The public sector has a key role in the implementation of the 2030 Agenda, but Swedish municipalities' engagement and sustainability reporting varies and is often insufficient. Sustainability reporting is not mandatory for municipalities under Swedish law, they can also adopt and prioritize work on the SDGs voluntarily under the provisions of the provisions of the government formula. There is limited research on why municipalities engage with the 2030 Agenda and how they implement the SDGs, making it an important area to study. The purpose of the study is thus to contribute to increased knowledge and understanding of the implementation of the 2030 Agenda in Swedish municipalities, from a stakeholder, legitimacy, and institutional perspective. As a result of the purpose, three research questions were formulated that investigate what motivates municipalities to work and report on the 2030 Agenda, and what factors affect the design of the sustainability report.The study's frame of reference presents relevant concepts, standards, and guidelines to gain a basic understanding of the topic, as well as previous research that provides the opportunity to analyze the study's purpose and questions. The chapter concludes with a synthesis that summarizes the study's frame of reference and explains how the three selected theories can be used and combined with each other to analyze the empirical results. To achieve the purpose of the study, the collection of empirical data was based on a qualitative method. 15 respondents participated via interviews, the respondents are municipal employees and possess knowledge of the work with the 2030 Agenda. The empirical data shows that there are six motives why municipalities choose to work with the 2030 Agenda, three motives why they choose to prepare sustainability reports, and three factors that affect the design of their sustainability reports. The motives and factors can be linked to the study's three theories, which are analyzed in the study's analysis chapter. The conclusion shows that all three theories can help explain the implementation of the 2030 Agenda. The study therefore contributes to increased knowledge and understanding of the motives and factors that affect the implementation of the global goals in Swedish municipalities.

Denna uppsats undersöker hur lärare i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammet och inom SVA-grund för vuxna integrerar genusperspektivet i sin undervisning. Genom en kvalitativ studie baserad på fyra semistrukturerade intervjuer undersöks följande forskningsfrågor: Hur integrerar SVA-lärare genusperspektivet i sin undervisning och vilka pedagogiska metoder samt material prioriteras? Hur uppfattar SVA-lärare integreringen av genusperspektivet och vilken inverkan anser de att det har på elevernas lärande och utveckling? Finns det skillnader i hur lärare inom SVA-grund för vuxna och språkintroduktion integrerar genusperspektivet för att skapa ett inkluderande klassrum och uppmuntra eleverna att reflektera över genusfrågor ur ett bredare samhällsperspektiv? Undersökningen visar att lärare använder varierande material, såsom skönlitteratur, sakprosa och filmer, för att skapa inkluderande klassrum där genusfrågor ur ett queerperspektiv kan diskuteras och reflekteras över. Resultaten visar att genusperspektivet genomsyrar undervisningen i båda undervisningsformerna, men med olika materialangrepp. I språkintroduktion används ett brett spektrum av medier och samarbeten med externa organisationer vilket möjliggör en djupare behandling av genusfrågor. Inom SVA-grund för vuxna är undervisningen mer bunden till läroboken och sakprosatexter, och de kortare kurserna begränsar möjligheterna till fördjupade diskussioner. Trots dessa skillnader anpassar lärarna sina metoder för att skapa en lärmiljö som främjar reflektion och kritiskt tänkande kring genusfrågor.

No description available.

Collaboration is increasingly recognized as essential for addressing complex societal challenges, prompting interest in understanding its relationship with various outcomes. This paper investigates how collaboration networks and their characteristics influence sustainability efforts in Swedish municipalities. Through two comparative case studies, the research examines the existence and characteristics of networks in four Swedish municipalities. The aim is twofold: to explore if the characteristics of these networks can explain why some municipalities are more successful in their environmental sustainability performance, and to determine if these characteristics are more influential than the quantity of networks in which a municipality is engaged. While previous studies primarily focus on individual networks and their ability to generate efficient results, this study adopts a different approach by examining the context in which municipalities engage in multiple networks. The study relies on official and available online material to identify the networks and answer the empirical questions. An aggregated assessment of all networks and their characteristics has been conducted for each municipality, facilitating a comprehensive evaluation of each municipality's overall network structure and creating possibilities for useful comparisons between cases. Findings suggest that municipalities with smaller collaboration networks tend to achieve more efficient sustainability outcomes, highlighting challenges in coordination within larger networks.