I vår inledande studie, Läsfrämjande undervisning i gymnasieskolan (2023), genomförde vi en systematisk litteraturstudie om läsfrämjande undervisning och fann att högläsning för gymnasieåldern inte är lika vanligt förekommande som andra läsmetoder. Denna observation väckte vår nyfikenhet och ledde oss till beslutet att med en kvalitativ ansats undersöka hur svensklärare ser på högläsning i sin undervisning på gymnasiet och hur de relaterar sin syn till sina undervisningsmetoder. Vi valde att genomföra individuella semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lärare inom gymnasieskolan. Utifrån nio frågor om högläsning och läsning träffade vi lärarna individuellt under cirka 30 minuter. Efter intervjuerna har vi transkriberat och analyserat inspelningarna. Vi kategoriserade och sammanställde sedan intervjuerna för att bättre förstå lärarnas synpunkter och tillvägagångssätt. Alla de intervjuade lärarna säger sig använda högläsning som en metod i sina klasser. Lärarna anser att högläsning främjar läsförståelsen, men också att det är en metod som lugnar klassen, och skapar en gemenskap. Högläsning ses som en social aktivitet som stärker lärandet och det framkom att svenskämnet också kan ses som ett hantverksämne vilket lärs ut bäst genom att praktisera det tillsammans genom högläsning.

No description available.

Under år 2022 och år 2023 har det skett ett flertal koranbränningar i Sverige vilket har riktat omvärldens blickar mot landet. Händelserna har dels påverkat Sveriges ansökan om NATO-medlemskap, resulterat i ett förhöjt nationellt säkerhetsläge och aktualiserat debatten om koranbränningar som ett utövande av yttrandefrihet eller om det tangerar gränsen till hets mot folkgrupp. Det har under dessa två år dessutom publicerats strax över 17 000 artiklar på ämnet och den utbredda rapporteringen kring koranbränningarna väcker frågan, hur och på vilket sätt de svenska medierna gestaltat dessa händelser. För att undersöka detta har en kvalitativ textanalys                                                              genomförts på artiklar publicerade på Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Sveriges Television. Resultatet fastställde en tydlig och konsekvent exkludering av muslimska röster från Sverige. Det gick även att utläsa att frånvaron av detta perspektivockså resulterade i en genomgående avsaknad av en djupare kontext i relation till koranbränningarna och dess konsekvenser. Samtidigt observerades det att mediehusen valde att inkludera minoriteter när deras motsättningar till koran aktionerna var som mest sensationella.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur andraspråkselever uppfattar lärarens syn på elevernas modersmål utifrån ett elevperspektiv. Studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med sex andraspråkselever på gymnasienivå. Resultatet visar att läraren upplevs ha en god inställning till elevernas modersmål och att läraren har en positiv inställning till att eleverna använder sina språkkunskaper i sitt modersmål i skolan. Resultatet visar också att andraspråkselever upplever att läraren använder elevernas språkkunskaper i modersmålet på flera olika sätt för att främja språkutveckling. Resultatet visar dock att några elever med mycket goda språkkunskaper i svenska inte upplever att lärarens syn på modersmålet påverkar deras språkutveckling. Studiens slutsats är att lärarna enligt eleverna har en positiv inställning till elevernas modersmål och att elevernas uppfattningar om huruvida lärarens inställning påverkar deras andraspråksutveckling är påverkad av elevernas språkkunskaper.

Bakgrund: I den svenska läroplanen Lgr 22 förekommer inte termen "grammatik" explicit (Skolverket, 2023). Däremot förekommer andra terminologier som tydligt beskriver grammatiska principer och strukturer såsom språklig struktur, normer och ordföljd. Läroplanen fungerar som en handledning för lärare inom specifika ämnen och fastställer både lärandemål för eleverna och kriterierna för bedömning. Det som fortfarande är oklart är vad för slags metod lärare i svenska som andraspråk använder för att undervisa eleverna i grammatik. Syftet: Syftet med vår studie med lärares strategier i grammatikundervisning i svenska som andraspråk är att ta reda på lärares uppfattningar om sin egen grammatikundervisning och deras tillvägagångssätt. Metod: Studien tillämpas genom en kvalitativ enkätmetod genom öppna frågor där informanterna motiverar sina svar. Informanterna är svenska som andraspråkslärare. Studien sammankopplas med den fenomenografiska metoden, där vi kategoriserar informanternas svar i olika kategorier. Resultat: Studiens resultat är att lärarnas strategier i grammatikundervisningen baseras främst på faktorer såsom klassens eventuellt gruppens behov. Dessutom arbetar majoriteten av lärarna med grammatik implicit där lärarna väver in grammatiken i olika moment av undervisningen snarare än explicit.

I dagens skolor växer flerspråkigheten sig allt större och i samma takt blir frågan om inkluderande undervisning allt viktigare. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och sammanställa forskning för att ta reda på vad som skapar och påverkar en gynnsam flerspråkig undervisningspraktik. För att ta reda på detta har svensk forskning använts till största del och till viss del internationell. Genom att tillämpa en tematisk analys har frågeställningen besvarats utifrån samverkan, språksyn samt undervisningspraktiker.  Resultatet visar att lärarens inställning och språksyn spelar en viktig roll för tillämpningen av flerspråkig undervisning. Det framgår att det finns en påtaglig skillnad i hur lärare uppfattar vad som betraktas som inkluderande och exkluderande i undervisningen. Dessutom är det tydligt att samverkan mellan olika parter är direkt avgörande för att lyckas, däremot tidskrävande och ibland svårt att få till. Lärarutbildningens avsaknad av kulturell och språklig mångfald diskuteras. Det presenteras ett antal undervisningspraktiker som forskarna anser vara gynnsamma. En diskussion förs även om hur den enspråkiga normen fortfarande lever kvar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning där man skulle kunna undersöka ett antal kursplaner i syfte att få djupare förståelse för hur lärarutbildningen förbereder lärare att undervisa i flerspråkiga klassrum.

Den strategiska betydelsen för industriföretag att investera hållbart har ökat de senaste åren. Samtidigt är landskapet kring hållbarhet komplext med ständigt tillkommande regleringar och ökade hållbarhetskrav från intressenter. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur investeringsrutiner ser ut i praktiken hos svenska industriföretag. Fokuset är på miljöinvesteringar och huruvida hanteringen av dessa skiljer gentemot hanteringen av traditionella investeringar. Utifrån litteraturgenomgången har en analysmodell konstruerats som delar upp investeringsprocessen i tre faser: initiering, bedömning och beslut. Denna kommer att ligga till grund för analysen. För att besvara forskningsfrågan genomförs semistrukturerade intervjuer med fyra svenska industriföretag som återfinns på OMXS30, där frågorna är utformade utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar i enlighet med analysmodellen att miljöinvesteringarna kan kopplas till investeringsprocessens tre faser. Det konstateras även att externa faktorer har en betydande effekt på industriföretagens incitament till att satsa på miljöinvesteringar. Slutsatsen är att miljöinvesteringar generellt sett följer samma processer och rutiner som traditionella investeringar. Däremot skiljer sig företagens incitament till att investera hållbart i viss mån, jämfört med de incitament som ligger till grund för traditionella investeringar.

The aim of this study was to contribute knowledge about the aspects of the change process Swedish soldiers experienced in the services of foreign armies during the 20th century. The research questions focused on how the soldiers described the change before, during and after combat. The theoretical framework used was Samuel Hyne‟s personal narrative theory that is presented in his work The Soldier’s Tale. The study used a qualitative method where the data consisted of five published books by swedes that have experienced combat firsthand and later publish works regarding that matter. The results showed that the soldiers first experience with death, either that of friend or foe has had an impact on their lives. Another finding based on Hynes‟ work has been how the technical advances of weaponry such as machine guns and artillery during the First World War have gone on to impact other later conflicts during the 20th century.

Svenska kyrkans undervisning och dopundervisning beskrivs vara centrala i hela kyrkans väsen. Denna studie har syftat till att undersöka ideologisk grund för den religiösa praktiken att undervisa. Studien har belyst Svenska kyrkans praktik med teoretiska perspektiv utifrån ett antal officiella dokument. Det som kommer fram är vilken syn som finns på kunskap, kyrkan, lärande och undervisning. Svenska kyrkan står mitt i utmaningen att möta människor i olika åldrar med både fördomar, oförståelse och ibland inga erfarenheter alls av kyrkans språk. Därtill är Svenska kyrkans uppdrag, enligt lagen om Svenska kyrkan, att undervisa som evangelisk-lutersk folkkyrka i ett postsekulärt samhälle. Kan Svenska kyrkan genom att se på sig själv som kunskapsinstitution vara till stöd i ett mångreligiöst samhälle. En kyrka med bred kompetens kring lärande och undervisning och förståelsen för religiöst språk som bidrar till minskad polarisering och motverkar fördomar.

Målet med denna studie var att ta reda på hur lärare anpassar engelskundervisningen genom att undersöka och hur det speglar sig i engelskundervisningen för årskurs 1–3 i den svenska grundskolan. Tidigare forskning belyser hur svårdefinierat begreppet differentiering är både internationellt och i Sverige. Differentiering kan tolkas som en del av anpassning samtidigt som något bredare begrepp som en pedagogisk filosofi. Genom en fenomenologisk forskningsmetod och enkätundersökning har studien sökt en förklaring från de lärarna i årskurs 1–3 i den svenska grundskolan kring begreppet. Vidare har studien undersökt hur lärares arbete med differentiering ser ut och vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom ämnet. Det finns många sätt att möta elevernas olika kunskapsnivåer, men många lärare lyfter främst fördelarna med muntlig undervisning och digitala verktyg.