Syftet med denna studie är att undersöka de attityder som finns till engelskans närvaro i svenska språket, det vill säga hur människor upplever engelska språket samt hur dessa attityder skiljer sig mellan åldersgrupper. De frågor som ställs är: hur upplevs konkreta exempel på engelskans närvaro i svenskan? Vilka attityder kan identifieras gentemot engelskans närvaro i svenskan? Upplevs engelskans närvaro i Sverige som ett hot mot svenskan? Samt går det att identifiera några skillnader mellan olika åldersgrupper för fråga 1–3? Om så är fallet, vilka är dessa skillnader? Den metod som används är panelsamtal med tre grupper à tre personer som diskuterar ämnet i relation till en uppsättning stimuli. Uppsatsen visar på attityder som tenderar att undvika engelska i svenska men där vissa undantag kan observeras, t.ex. om engelskan kan ”svedifieras”, dvs. ”försvenskas”. Deltagargrupperna ser samtidigt ett värde i att låta svenskan utvecklas med samhället, även om det innebär lite mer närvaro av engelskan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärare på högstadiet som aldrig har varit styrda av skolkanon arbetar med litteratur samt att ta reda på hur de tror att deras arbete kommer att förändras av en skolkanon. Bakgrunden utgörs av hur ämnet svenska ser ut i skolan idag samt kanonbegreppet och en rörlig kanon. Arbetets teoretiska ansats utgörs av Husserls fenomenologi. Empiri har samlats in via en kvalitativ enkätundersökning där fyra yrkesverksamma svensklärare deltog. Empirin har analyserats med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden och fann att det lärarna ansåg vara viktigast med litteraturundervisning var att kunna anpassa materialet efter elevgruppen. Respondenterna uttryckte även sina åsikter om en skolkanon som något som kan komma att inskränka deras professionella frihet samt sänka läraryrkets status.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka klass- och SVA-lärares syn och erfarenhet på fenomenetintegrerad undervisning av ämnena svenska och svenska som andraspråk i det ordinarieklassrummet, samt SVA-elevernas möjligheter och svårigheter. Studien är en kvalitativundersökning där datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med ettdeltagarantal innefattande fem aktiva lärare på totalt tre olika skolor och kommuner i norraSverige. Datainsamlingen har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatetvisar att majoriteten av deltagarna uppvisar en positiv inställning till integration mellan svenskaoch svenska som andraspråk, medan minoriteten anser att elever som läser svenska somandraspråk behöver undervisas i förberedelseklass tills elevernas ordförråd är uppmätt bredare. De deltagande lärarna upplever att integrerad undervisning av svenska och svenska somandraspråk genererar. / The aim of this study is to investigate the opinion and experience of class teachers and teachersof swedish as second language on the phenomenon of integrated teaching of the subjectsswedish and swedish as a second language in the regular classroom, as well as the secondlanguage students' opportunities and difficulties. The study is a qualitative study where the datacollection has been conducted with semi-structured interviews with five participant teachersfrom three different schools and municipalities in northern Sweden. The data collection hasbeen analysed from a phenomenological perspective. The results show that majority of theparticipants present a positive attitude towards integration between Swedish and Swedish as asecond language, while the minority believe that students who study Swedish as a secondlanguage need to be taught in a preparatory class until the students' vocabulary is measuredmore broadly. The participating teachers experience that integrated teaching of Swedish andSwedish as a second language generates inclusion and exclusion, which gives students bothpositive and negative experiences.

Abstrakt Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskaper om vilket arbetssätt lärare använder föratt utveckla elevers läs- och skrivförmåga med ändamålet att eleverna ska uppleva motivation ochdärmed finna skolundervisningen givande. För att besvara mina frågeställningar planerade jag ochgenomförde ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i årskurs 1, som sedananalyserades. Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår från är det sociokulturellaperspektivet. Lärarna har redogjort viktiga aspekter för att utveckla elevernas läs- ochskrivförmåga, hur de arbetar med elevernas läs- och skrivutveckling samt hur de upplevelserelevernas motivation. Resultatet visar att lärarna inte arbetar efter en specifik läs- och skrivmetod men där de klart ändåkan vilket arbetssätt och arbetsform de använder sig av. Resultatet visar också att de flesta aveleverna känner sig motiverade men att det kan variera. I studien framkommer exempel på hurlärare arbetar med läs- och skrivutveckling och i vilka sammanhang som eleverna visar sig likamotiverade. Vidare visar resultaten att lärare är överens om att arbeta för att stimulera eleversmotivation är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga.Resultatet påvisar också via observationerna att en viktig framgångsfaktor också är att elevernaarbetar i lärpar, som ett verktyg för lärandet under lektionerna. Interaktionen mellan eleverna skerinte spontant, utan sker när läraren ber eleverna att diskutera med sitt lärpar. Ena läraren ställerintressanta frågor till eleverna som bidrar till reflektion och gör eleverna delaktiga under lektionen.Det framkommer även att miljön i klassrummen inte stimulerar i någon vidare utsträckning tillläsning. En lärare uppger att läsningen inte är lika prioriterad som den borde vara. Nyckelord: Läsmetoder, läs- och skrivutveckling, svenska, undervisning, motivation.

Abstract  Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar för att integrera barn med annat modersmål i förskolan när de inte har kunskap i det svenska språket. Studien har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv med tillhörande begreppen. I studien har en kvalitativ metod använts. Fem förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor som kopplas till följande frågeställningar. Hur går pedagoger tillväga för att få barn med har ett annat modersmål än svenska att delta i verksamheten? Vilka resurser som finns och hur de används i arbetet? Vilka utmaningar som de mött och hur de gick tillväga för att lösa dessa? Analysen av intervjumaterialet delades upp i tre teman. Första temat handlar om förskollärarnas varierade arbetssätt med integrationsarbetet. Andra temat berör arbetet med tillgängliga resurser och redskap. Slutligen handlar tema tre om utmaningar och lösningar som uppstår i förskollärarnas integrationsarbete. Det övergripande resultatet i studien är att trygghet, samarbete med hemmet, utveckling av både modersmålet och det svenska språket är nyckeln till att integrera barn som har ett annat modersmål än svenska. Det är viktigt att skapa trygghet för barn med hjälp av föräldrarna som stöd för att barnen ska kunna inkluderas i verksamheten. Dessutom är språkutveckling i både hemspråket och det svenska språket avgörande för att åstadkomma lärande och utveckling för barnen.

I kursplanen för svenska står att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Syftet med min empiriska studie är att undersöka hur lärare med hjälp av en skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers förmåga att läsa och förstå skönlitteratur. Den metod som jag har använt i denna studie är kvalitativ metod. Jag har använt semistrukturerade intervjuer och intervjuat undervisande lärare samt fyra elever. Jag har gjort tre lektionsobservationer för att uppnå syftet med min studie. Resultatet visar att när läraren väljer en skönlitterär text till sin undervisning använder hon sin erfarenhet som lärare i svenska och gör didaktiska val samt tar hänsyn till sin elevgrupps förutsättningar och erfarenheter. Vid litteratursamtalen i undervisningen hörs både elevernas och lärarens röst. Eleverna kan diskutera och resonera kring texten samt göra tolkningar utifrån sin förmåga. Studien visar att lärare med hjälp av en utmanade och krävande skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers utveckling av sin förmåga att läsa och förstå skönlitteratur.

Bakgrund: Enligt Friedmans (1970) klassiska teori ska ett företags primära mål vara att maximera aktieägarvärdet. Däremot rör vi oss nu mot hållbara finansiella marknader, vilket ställer krav på att företag inte enbart har aktieägare som huvudfokus, utan engagerar sig för alla intressenter. Detta väcker frågan om huruvida investerare värdesätter hållbara investeringar bortom faktorer som risk och avkastning, och om de är villiga att betala mer för en investering som gör nytta för samhället. Tidigare forskning har visat varierande resultat och denna studie upplever att det finns en brist på kunskap angående eventuell greenium på svenska obligationsmarknaden under verkliga marknadsförhållanden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och analysera om det existerade någon premie på gröna obligationer, även kallat greenium, gentemot konventionella obligationer. Studien undersökte vidare sambandet mellan spread och variablerna löptid, GII, kupongränta och YTM, samt deras påverkan på premien för gröna obligationer i Sverige. Metod: För att besvara studiens frågeställningar använde studien sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studiens syfte uppfylldes genom en multipel linjär regression och en hypotesprövning på obligationer emitterade under perioden 2018-01-01 till 2023- 06-27. Resultat: Resultatet i studien visade att löptid, kupongränta och YTM hade en signifikant positiv effekt på spreaden, vilket innebär att dessa variabler påverkar prissättningen av obligationer. Däremot hade inte GII någon signifikant påverkan på spreaden, vilket innebär att om en obligation är grön eller konventionell inte verkade spela en avgörande roll i prissättningen. Vidare visade studien att det inte fanns tillräckligt med bevis för en statistiskt signifikant skillnad i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer, vilket implicerade att greenium inte existerade.

This study focuses on the image of God in the common worship liturgy book that was taken into use by the church of Sweden in the year of 2018 and compare it with the image of God in the previous common worship book which was released in 1986. The end result shows that the big difference between these two liturgy books is that the liturgy book released in 1986 presents an image of God that focuses on the gender of God. Compared to the 2017 liturgy book that instead of focusing of the gender of God presents an image of God that presents how God acts, not who God is. End result has been viewed from two perspectives, a feminist theology point of view and an apophatic point of view. These perspectives combined with the end result from the comparative study has shown that of these two theologies the feminist theology fits best into the 2017 common worship liturgy book, compared to the apophatic theology. Although the study has shown that these two theological perspectives share more than just a few things. One of the most central similarities is that the language plays a big part in the centralities in both teological perspectives. In the apophatic theology the language is considered to be limited and that our human language lacks the potential to fully understand God. The feminist theology focuses on the fight against structures like gender, sex and power. When using especially these three parts it is possible to use language to find the patriarchal symbolic language that has an influence on us and effects us.

Studiens syfte att är analysera den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck i Engelbrektskyrkans kyrkobyggnad, kyrkorum och materialitet, sådan den var när den byggdes. Utgångspunkten är att kyrkobyggnaden, -rummet och kyrkans materialitet bär på ecklesiologisk information, som genom att synliggöras ger en bild av den syn på vad kyrkan är och bör vara som var rådande vid tiden för kyrkans byggande. Genom en begränsad fältstudie, litteraturstudie och en semi-strukturerad intervju avtäcks och analyseras den implicita ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är ett synliggörande av en ecklesiologi där kyrkan är den plats som möjliggör mötet mellan Gud och människa. I Engelbrektskyrkan möter människan bilden av en undervisande, segrande och kärleksfull Kristus som har famnen öppen för sina barn. Både den bild av Kristus och den bild av kyrkan som framträder är bilden av det starka, vackra som inte är sårbart. Genom analysen av de konkreta uttrycken för kyrkan framträder också en ecklesiologi där ett statskyrkoideal bryter mot ett folkkyrkoideal.