Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man på två olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och på en kommunal förskola arbetar med värdegrundsfrågorna allas lika värde, samarbete, rätt och fel, självkänsla och självförtroende. Med hjälp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade är alla förskollärare och arbetar på förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man på de undersökta förskolorna arbetar på liknande sätt och att värdegrundsfrågorna lyfts fram ungefär lika mycket. Nyckelord: Förskola, Svenska kyrkan, värdegrund, värdegrundsfrågor

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt.Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien. En pedagog från varje klass intervjuades. Resultatet visar att det finns både numeriska och signifikanta skillnader mellan förståelsen för de begrepp som fanns med, när jag jämför svenska barn med barn till invandrade föräldrar. När det gäller flickor och pojkar är skillnaden också markant. Svåra begrepp fanns i alla områden, men främst i områdena tid/lägesord och taluppfattning.Genom intervjuerna har jag till min stora glädje förstått att begreppsförståelsen får en allt större plats i undervisningen idag, än vad som visat sig i mina tidigare undersökningar. Nyckelord: Begreppsförståelse, matematik, svenska som andra språk (SvA)

AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Tomten kommer inte till oss för vi är araber” Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider.Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna var socialisationsprocessen, strukturalism och kommunikationen då de handlar om individer och deras samspel med omvärlden. Resultatet pekar på att de familjer som har varit i Sverige en längre tid har kommit i kontakt med svenska högtidsfirandet på ett naturligt sätt genom förskolan. Ett generellt svar vi fick från familjerna, oavsett deras vistelsetid i Sverige, var att skolan inte tillvaratar deras olika kulturer och traditioner. Slutsatsen i arbetet är att många pedagoger i skolan varken tillvaratar eller är tillräckligt nyfikna på, och ofta visar brist på intresse för, de muslimska barnens kulturer och deras olika traditioner. Det muslimska och svenska högtidsfirandet är i grunden lika, oavsett inriktning, det som är mest olikt är att högtiderna infaller på olika tider på året jämfört med de svenska högtiderna. / AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Santa Claus does not come to us because we are Muslims”Six Muslim families’ stories about Christian and Arabic religious traditions.The study is about how six Arabic speaking families think about their way of celebrating the Swedish holidays and how the school implements their own Muslim holiday. The study came out of these questions: What do Muslim parents and children think of their own religious traditions in comparison to the Swedish traditions? What do six Muslim families think of their own culture within the Swedish school? What are the resemblances in the different families’ way of celebrating their holiday? The methods we used in the study were written interview questions to the parents and interviews with the children. All information and communication between us and the parents was in Swedish and Arabic to really get a feeling of the families’ experiences. The theoretical points were socialization, structuralism and communication because they reflect on the interaction between individuals and the world around. The results point to the families’ varying time spent in Sweden, because the families’ who have been here long have been exposed to the Swedish traditions in a natural way through preschool and school. One general answer we got was that the teachers are not interested in the Muslim culture and the families’ own traditions. The conclusion in the study was that a lot of the teachers in school are not curious enough and they show a lack of interest for the cultures and traditions the Muslim children carry. The celebrations of Muslim and Swedish culture traditions are similar. The main difference is that the Muslim holidays are celebrated on different times of the year compared to the Swedish holidays.

SammanfattningBakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi. Detta kan i sin tur kopplas till Lev Vygotskijs och Michail Bachtins tankar om dialogens betydelse för inlärning, samt om scaffolding (stöttor), den nära utvecklingszonen och olika genrers betydelse. Metoden består i att systematiskt gå igenom respektive läromedel utifrån de olika kursmålen för att se i vilken mån materialen kan ge en kursdeltagare på sfi möjligheter att utveckla de förmågor som krävs för att nå målen för sfi, samt i vilken mån respektive läromedel kan kopplas till Vygotskijs och Bachtins idéer. Resultatet visar att Svenska till max i hög grad kan ge sina användare goda möjligheter att uppnå målen för sfi, medan så inte är fallet när det gäller SOMM. Svenska till max verkar författad med kursplan och Vygotskij och Bachtin för ögonen. SOMM däremot verkar ha tillkommit för att vara användbar i den verklighet som ofta råder för undervisningen på sfi, med kontinuerlig intagning av elever utan möjligheter att hålla ihop en grupp under en längre tid. För att Svenska till max ska kunna användas optimalt krävs nämligen att en grupp kursdeltagare arbetar tillsammans under lärares ledning. Hur läromedel används i undervisningen ligger emellertid utanför det här arbetets analys, utan den frågan är något för framtida forskning.

Den här studien bygger på intervjuer med sju förskollärare från två olika förskolor som ligger i en kommun i Skåne. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur förskollärarna arbetar med språkutveckling i en mångkulturell förskola där så gott som samtliga barn har ett annat modersmål än svenska och en förskola där hälften av barnen har annat modersmål än svenska. Vårt syfte var att se likheter och skillnader i arbetssätt med språkutveckling mellan de båda förskolorna.Resultatet visar att båda förskolorna arbetar mycket med språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har dock svårt att kommunicera och ha ett bra samarbete med föräldrarna vilket leder till att språkutvecklingen blir lidande. Den andra förskolans starka sidor är att barnen som inte kan språket lär sig svenska snabbare då barnet blir omgivet av svenska språket både av personal och av barnen på förskolan.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterär kanon i skolan. Den föreslog upprättandet av en lista på böcker som alla elever i svenska skolor skall läsa. De idag gällande styrdokumenten för skolan överlåter bokvalet på lärarna. Vi intervjuade tre svensklärare i grundskolans senare år för att få veta hur de förhöll sig till kanon och på vilka premisser de väljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi fann att lärarna sa sig välja litteratur som ligger nära eleverna innehållsmässigt och språkligt, och undvek litteratur som eleverna inte kan identifiera sig med. Detta var ett viktigt argument till varför de var negativa till en nationell skolkanon. Deras elever har inte tillräckliga redskap för att ha behållning av många av de stora klassikerna. Lärarna vill själva välja litteratur, och menar att en eventuell skolkanon skulle få negativa konsekvenser för litteraturläsningen i skolan.

Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställande och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två första filtren kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.

Sammanfattning Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andraspråk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmål. Som grund för våra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssätt vi har i fokus. Vi genomförde även observationer för att få se hur undervisningen kan utformas. Vårt empiriska material ställde vi därefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra problemställningar har varit:•Hur kan integrerad svenska som andraspråksundervisning utformas i grundskolan?•Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andraspråksundervisning?•Utifrån vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andraspråksundervisning?Våra resultat visar bland annat på vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket ämne de undervisar i, har ansvar för andraspråkselevers språkutveckling och att pedagogerna därför bör ha utbildning i svenska som andraspråk. Skolledningens roll och ansvar har också framkommit som betydelsefull, men även den enskilde pedagogens sätt att utforma sin undervisning har visat sig vara av betydelse. Termerna interkulturalitet och interkulturellt perspektiv har under vår process med detta arbete mognat fram som de begrepp vilka kan sägas beskriva det integrerade arbetssätt vi har haft i fokus. Även pedagogernas grundtankar kring undervisning av elever med svenska som andraspråk kan härröras till dessa termer.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka lärares och elevers attityder gentemot läxor i ämnet svenska på gymnasiet, samt huruvida det finns en samstämmighet eller motsättning mellan dessa båda grupper. Undersökningen är uppdelad i två delar, lärare och elever, och består av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningarna genomfördes först och de har sedan legat till grund för djupintervjuerna som sedermera legat i centrum för studien. I lärarundersökningens enkätdel ingick 10 yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenska, och tre av dessa lärare ställde därefter även upp på att bli intervjuade. I elevundersökningen är underlaget däremot 48 elever som fyllde i enkäter och tre som blev intervjuade. Resultatet av lärarundersökningen visar att samtliga undersökta lärare använder sig av läxor kontinuerligt, och trots att den teoretiska grunden inte är särskilt fast så har de en mängd tankar kring ämnet ifråga. Eleverna har också många tankar och funderingar kring läxor, men ser dem mer som ett nödvändigt ont som hör till. Det råder sammanfattningsvis en relativt stor samsyn mellan de båda grupperna vad gäller attityden gentemot läxor, och då främst vad gäller läxans huvudsakliga syfte, vilket är av befästande och bedömande art. Slutsatsen av denna undersökning är att de lärare som ingick i undersökningen skulle kunna behöva en starkare teoretisk grund att stå på vad gäller forskning kring läxor, medan de elever som ingick innehade ett stort förtroende för sina lärares arbetsmetoder.

Uppsatsens syfte är att undersöka några grundskoleelevers syn på ämnet svenska som andraspråk utifrån dess bakgrund som ett stödämne. När ämnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket går att utläsa i ämnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida ämnet ska vara självständigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. Frågan omdebatterades flitigt under 90-talet och påverkade implementeringen av ämnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke på ämnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att närmare studera dagens kursplan som återfinns i Lgr 11. Uppsatsens teoretiska del utgörs av forskning som rör andraspråksinlärning samt teorier om såväl ämnet svenska som ämnet svenska som andraspråk. Detta eftersom ämnenas kursplaner i Lgr 11 är nästintill identiska samt eftersom svenska och svenska som andraspråk har en tradition av att vara ett redskap för övrig undervisning. Mot denna bakgrund strävar uppsatsförfattarna mot att komma åt huruvida eleverna ser på ämnet svenska som andraspråk som ett stödämne eller inte. För att kunna uppnå syftet undersöks hur kursplanen syns i deltagarnas berättelser om undervisningen. Vilka svenskämneskonceptioner som går att utläsa i berättelserna kommer också att undersökas. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre elever i grundskolans senare år. Deltagarna går på samma skola men två av dem i årskurs åtta och en i årskurs sju. Deras berättelser visar att de har olika uppfattningar om vad de arbetar med i svenska som andraspråk men uppsatsförfattarna har kunnat se ett fokus på de två delarna litteratur och språk. Synen på vad denna undervisning syftar till är också delvis skiftande. Alla deltagare ges extra undervisning i svenska som andraspråk då de läser ämnet på språkvalet istället för att läsa moderna språk. En av eleverna uppger att de kan bli klara med denna undervisning och då ges möjlighet att läsa ett främmande språk. Uppsatsen påvisar att den undervisning deltagarna får i svenska som andraspråk under språkvalet syftar till att vara ett stödämne. I berättelserna finner uppsatsförfattarna inget som tyder på att den ordinarie undervisningen i ämnet skulle vara ett stödämne.