Aroonwan Kårefalk (2014) Thailändska elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second languageOpportunities and obstacles). Malmö Högskola: Utländska lärares vidareutbildning ULV-projektet.Syfte med studien är att undersöka hur thailändska elever i åk 6-9 upplever svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka möjligheter och hinder för thailändska elever att lära sig svenska som andraspråk.Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk? Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska? Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre svenska? Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailändska elever?Resultatet visar att thailändska eleverna tycker att svenska som andraspråk är svårt för dem. Eleverna har också uttryckt vad som är svårt och lätt för deras inlärning. Dessutom har de fått säga vad de behöver för sin utveckling av språket. Resultatet har analyserat utifrån olika teorier inom språkinlärning och sociala aspekter av andraspråksinlärning.Ämnesord: Språkinlärning, Svenska som andraspråk, Thailändska elever

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna använda och förstå ämnesspecifika ord och begrepp, vilket poängteras i Lgr11. I mitt arbete som lärare i bild, slöjd och engelska på en skola i Sverige träffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, både nyanlända och de som har levt i Sverige ett par år. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlärare kan arbeta språkinriktat i ämnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska påverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pågick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera består av tre lektioner om fyrtio minuter. Genrepedagogikens metod, som ligger till grund för mitt arbete med svenskan i bildgruppen, har kopplingar till Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Bildarbetet grundar sig också på Vygotskys teorier om fantasi och kreativitet samt vikten av stöttning i kombination med Hetland, Winner, Veenema & Sheridan’s bildpedagogik. Det insamlade och tolkade materialet visar att i synnerhet två av uppgifterna, där eleverna fick arbeta med både svenska och bild, gynnade både bildarbetet och språkutvecklingen i svenska. Undersökningen ledde dessutom till nya tankar om att utveckla bilduppgifterna på ett sätt som gör att eleverna arbetar med svenska, bild och olika sätt att tänka, till exempel problemlösande, i en och samma uppgift.

Under min VFU märkte jag att det fanns det brister i läsförståelse hos många elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Det avgjorde syftet för undersökningen, som är att undersöka hur gymnasielärare i svenska som andraspråk ser på sin undervisning i läsförståelse, samt på användningen av lässtrategier i undervisningen.Reichenberg menar att förståelse av texter kräver en aktiv läsning, vilket bl.a. innebär att kunna göra inferenser och använda sina förkunskaper. Användning av lässtrategier bidrar till att man förstår texter på ett bättre sätt enligt Lundberg. Metakognitivt tänkande är en förutsättning för effektiv användning av lässtrategier, anser Arfwedsson. Även Baker och Mason understryker vikten av metakognitivt tänkande.Kvalitativa intervjuer gjordes med lärare och en specialpedagog. En person anställd på Pedagogisk Inspiration i Malmö intervjuades för att få ett annat perspektiv på utveckling av läsförståelse och användning av lässtrategier. Lärarintervjuerna visar att mer tid önskas för läsning, diskussion och reflektion. Kommentarer från Pedagogisk Inspiration visar att meningsfulla samtal om texter, och strategianvändning, är avgörande.Undersökningens slutsatser motiverar en reflektion över vad vi vill uppnå med undervisningen i läsförståelse, och att utveckla undervisningen så att målet uppnås. För att det ska bli möjligt bör man arbeta språkutvecklande, vilket kortfattat är att ge eleverna redskap så att de kan bli självständiga i sitt lärande.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska.

Vi ämnar undersöka hur attityder gentemot queerteorier har förändrats och påverkat några prästers yrkesutövande. Målsättningen är att synliggöra utifall queerteorier på Bibeln används på ett aktivt praktiskt sätt eller enbart på ett akademiskt plan. Vi har använt oss av queerteorier utformade av Judith Butler och Gayle Rubin. Genom en intervjustudie utförda med kvalitativ analys, har vi kommit fram till att queerteorier tycks sträcka sig enbart till den akademiska sfären. I diskussion ställer vi oss frågan: vad queerteoriernas funktion är och varför de inte appliceras i större utsträckning?Nyckelord: Queer, Bibeln, Svenska kyrkan, Heteronormativitet

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde.I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande.Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt. Arbetssätten vi sett skiljer sig främst utifrån två aspekter; lärarnas syn på kommunikationens roll i språkundervisningen samt om de väljer att fokusera på texternas språk eller innehåll. Ytterligare en faktor vi fann intressant var hur olika lärarnas syn på språklexikonet var.

För tjugo år sedan lades fartygstillverkningen ned vid Kockums varv i Malmö. Det blev inledningen för en strukturomvandling på Malmös arbetsmarknad som än idag inte återhämtat sig. Under dessa 20 år har Malmö förändrats i många avseende, och den här studien är inriktad på de senaste 13 åren.För ungefär 13 år sedan upplöstes även det som i samhällsekonomiska kretsar kallas den svenska modellen och som bland annat gick ut på att staten skulle ta ett ansvar för att arbetskraftens kompetens motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan. I inledningen av 2007 bantade Komvux Kronborg kraftigt sin verksamhet som en följd av bland annat minskat stadsbidrag. Syftet med undersökningen är att se vem som läser på komvux Kronborg ur ett individperspektiv och varför de gör de ur ett samhällsperspektiv. Studien är gjord utifrån den svenska modellen, en vidareutveckling av Keynes samhällsekonomiska teorier om samhällets ansvar för en långsiktig ekonomisk tillväxt. Undersökningen är gjord med utgångspunkt både i kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av enkäter och intervjuer. Resultatet från enkäter och intervjuer är kopplade till statistik för Malmö.Utifrån ett individperspektiv kan det konstateras att elevgruppen de senaste 13 åren blivit markant yngre samtidigt som den har en längre utbildningsbakgrund. Ungefär två tredjedelar av eleverna har som mål med sina studier att gå vidare till högskolan. Andelen studenter som har arbetslöshet som alternativ till sina studier har under samma period minskat. Utifrån ett samhällsperspektiv visar studien att komvux Kronborg haft betydelse för den ökade utbildningsnivån i Malmö genom att studien påvisar ett samband mellan komvuxstudier och högskolestudier.

No description available.

Den här uppsatsen behandlar hur en lokal skola arbetar med en matematiksatsning i ett mångkulturellt skolsamhälle.

Trots att svenska inte är ett världsspråk bedrivs eftergymnasial undervisning i svenska runtom i Frankrike. I denna uppsats undersöks vilken av två typer av motivation som bäst förklarar varför studenter i Frankrike lär sig svenska. Den instrumentella motivationen kan beskrivas som viljan att studera i syftet att få användning av språket i framtiden (t.ex. för högre utbildning eller på arbetsmarknaden), medan den integrativa motivationen beskrivs som viljan hos studenterna att identifiera sig med den eller de kulturer där språket talas. I ett frågeformulär ombads studenterna ta ställning, på en femgradig Likert-skala, till vad som motiverar dem att studera svenska. Inom ramen för frågeformuläret fanns även möjlighet att lämna frisvar och beskriva den främsta anledningen till deras val av just inlärning av svenska språket. Totalt besvarades frågeformuläret av 253 studenter vid 8 av landets universitet. Resultaten tyder på att studenterna drivs både av en integrativ och instrumentell motivation, men att den integrativa förefaller vara något högre. Man studerar för att lära sig att kommunicera, kunna resa i svensktalande länder samt lära sig mer om den svensktalande världens historia).