I den här uppsatsen undersöks pedagogiskt drama som del av Språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Målet med undersökningen är att bidra till mer empirisk kunskap om användandet av drama i andraspråksundervisning. Studien har en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer samt intervjuer med elever. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt och multimodalt perspektiv (Cope & Kalantzis, 2009) på andraspråksinlärning. Vidare appliceras transformativ multilitteracitetspedagogik (Cummins 2009) med fokus på begreppet identitetstext vilket rör möjligheter för elever att använda sina egna erfarenheter i undervisning (Cummins 2006; 2009). Slutligen anläggs ett rumsligt perspektiv (Sheehy & Leander, 2004), och teatern, där dramaundervisningen sker, ses utifrån rumslig teori som ett materiellt, socialt och symboliskt rum. Resultaten visar att det finns elever som upplever en ökad möjlighet till kommunikation under dramaundervisningen, att eleverna kan stötta varandra och att stora möjligheter till situerat och multimodalt lärande finns på teatern. Dessa elever upplever också större möjligheter till att kunna uttrycka sig själva, bli lyssnade på och slappna av. Vissa elever upplever dock dramaundervisningen som för lekfull och oseriös samt ser tiden på teatern som slöseri med tid. De upplever att tiden bättre hade kunnat användas till klassrumsundervisning. Det framkommer genom intervjuerna att teatern materiellt och socialt utgör ett friare rum för eleverna, men att eleverna attribuerar olika symboliska värden till denna frihet och teatern, vilket kan kopplas till hur de upplever dramaundervisningen.

Svenska som andraspråk har varit en del av den svenska skolan i flera årtionden. Under denna tid har det ständigt debatterats och nyligen även granskats i en översyn på uppdrag av regeringen. Frågan om vilka faktorer som lärare och elever anser gör undervisningen i svenska som andraspråk bra är emellertid mindre dryftad. Studien ska undersöka vilka former av undervisning som lärare och elever uppfattar som mest gynnsamma för flerspråkiga elever och varför. De centrala undervisningssituationerna som jämförs är svenska och svenska som andraspråk. Metoden som används är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Materialet för studien utgörs av åtta elevintervjuer samt två lärarintervjuer. Analysen som används i studien är Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, i vilken forskaren får utrymme att tolka svaren för att ta fram tematiska drag som förekommer i deltagarnas svar. Resultatet visade liknande svar hos alla deltagarna som inte till fullo överensstämmer med tidigare forskning om svenska som andraspråksgrupper. Slutsatsen är att svenska som andraspråk är ett viktigt ämne för språkinlärningen hos flerspråkiga elever i grundskolan.

Abstract: Denna studie har som syfte att undersöka hur förskollärare förhåller sig och arbetar med inkludering av barn med svenska som andraspråk och om det går att förbättra deras inkluderande arbetssätt.Undersökningen använder en kvalitativ forskningsmetod där individuella intervjuer analyseras med etablerade teorier i språkinlärning och inkludering av flerspråkiga barn som inte pratar svenska. Resultatet visar att pedagogerna som intervjuas i inkluderingsämnet påstår att det ingår i förskolans uppdrag att jobba inkluderande och deras förhållningssätt är i linje med styrdokumentet Lpfö (2018). Barn oavsett etniskt ursprung, kultur, språknivå, behov till stöd, olikheter, får ett bra bemötande av pedagogerna och på så sätt känner sig barnen trygga i detta nya sociala sammanhang. I sitt arbetssätt för inkludering använder förskollärare leksaker, sånger, sagor samt digitala redskap som polyglott eller TAKK kommunikationssätt.Pedagogernas uppfattning om inkludering av barn med svenska som andraspråk reflekterar begreppets (inkludering) målsättning. Studiens pedagoger anger att det nås ett bra resultat, grundat på sina egna observationer, om barns delaktighet i verksamhet. Studiens resultat visar tydligt att styrdokumentet är regel i inkluderingsprocessen av barn med svenska som andraspråk men vissa förbättringar skulle kunna öka kvaliteten ytterligare. Att kunna jobba med mindre barngrupp för att nå barnen på individnivå, att ha mer tid med barnen i förhållande till de administrativa uppdragen, att det finns flerspråkiga pedagoger är några förslag som de intervjuade förskollärarna påpekar som fördel till inkluderingsprocessen.Slutsats av denna studie är att barn med svenska som andraspråk får den språkundervisningen som behövs i de intervjuade pedagogernas förskolor, något som stödjer barnen i de första stegen mot det svenska samhället.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för språkutveckling samt om det finns en medveten progression i högläsningsarbetet mellan förskoleklass till årskurs 3. Studien bygger på fem lärares arbete och uppfattningar gällande högläsning som språkutvecklande arbetssätt. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande där språk och interaktion har en central roll. En kvalitativ forskningsmetod användes där materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Den analysmetod somanvändes för att bearbeta den insamlade empirin var tematisk analys. Resultatet visar att lärarens medvetenhet om högläsningens samtliga aspekter påverkar dess möjlighet till språkutveckling. Arbetet med högläsning kan se väldigt olika ut men ändå vara framgångsrik ur ett språkutvecklande perspektiv.

Denna kvalitativa studie undersöker hur läromedlet ZickZack årskurs 2 förhåller sig till cirkelmodellen och sociokulturella begrepp samt hur läromedlet bearbetar och förhåller sig till det centrala innehållet för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur läromedlet är uppbyggt utifrån cirkelmodellen och hur det kan bidra till en stöttande och språkutvecklande skrivundervisning för elever med svenska som andraspråk. Utifrån studiens ramverk, den sociokulturella lärandeteorin och cirkelmodellen, analyseras läromedlet ZickZack årskurs 2 genom innehållsanalys med ett hermeneutiskt perspektiv i syfte att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att läromedlet följer den undervisningsstruktur som cirkelmodellen förespråkar och att den sociokulturella lärandeteorin används i hög utsträckning då undervisningen sker i sociala sammanhang genom språkliga handlingar som medierande verktyg samt att hög grad av stöttning på olika sätt används. Studien visar även att läromedlet ZickZack för årskurs 2 bearbetar och förhåller sig väl till läroplanens centrala innehåll för årskurs 1–3 i ämnet svenska som andra språk och därmed menar vi att läromedlet med fördel kan användas för att skapa en skrivutvecklande undervisning för andraspråkselever.

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka svenska kyrkans roll i dagens samhälle samt vilken roll kyrkan kan tänkas fylla i framtiden. Dessutom syftar uppsatsen till att fördjupa kunskapen om kulturen i samhället och hur den påverkar synen på svenska kyrkan. Frågeställningarna är: “Vilken roll anser intervjupersonerna att den svenska kyrkan har i samhället?”, samt “Vilken roll anser intervjupersonerna att svenska kyrkan bör ha i samhället?”. För att svara på frågeställningarna har kvalitativa öppna intervjuer använts. I intervjuerna användes fyra frågeområden: partipolitik, relationen till svenska kyrkan, svenska kyrkans position i samhället och medlemskapet i svenska kyrkan. Intervjuresultatet har analyserats med hjälp av Clifford Geertz teori: “Religion as a cultural system”. Resultatet av undersökningen visar att de sociala och kulturella aspekterna av svenska kyrkan har en symbolisk betydelse för intervjupersonerna. De ansåg även att svenska kyrkan bör spela en social och kulturell roll i samhället.

Syftet med uppsatsen är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka sortimentet av plåster och förband samt informationsgrafiken på förpackningarna hos en av Sveriges största plåstertillverkare. Detta på grund av den kritik Cederroth svarade på 2015 gällande bristen på mångfald i deras sortiment. Uppsatsen avser bidra till kunskap om representation av mångfald inom grafisk design. Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval. Materialet är taget från Cederroths hemsida. Totalt kodades 200 bilder med hjälp av tolkningsregler för kodprinciper som räknades och sammanställdes för att sedan presenteras i tårtdiagram. Resultatet visade en stor brist på representation av mångfald på de plåster, förband och den informationsgrafik som analyserades utifrån ett universellt utformningsperspektiv.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Då en av vår tids stora frågor är hur vi ska lösa den rådande klimatkrisen har den föreliggande studien utforskat hur svensklärare kan arbeta med hållbar utveckling i litteraturundervisningen. Studien syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i romanen Oryx och Crake (2003) av Margaret Atwood i förhållande till hur den kan användas som en utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i svenskundervisningen på gymnasiet. Romanen analyserades utifrån ett ekokritiskt perspektiv, och i analysen argumenteras det för hur ekokritiken kan användas som en språngbräda för att arbeta med hållbar utveckling i svenskämnet. En tematisk analys har tillämpats vid analysen av romanen, där två teman har identifierats: antropocentrism och framställningen av djur. Vidare analyserades också skönlitteraturens möjligheter utifrån Louise Rosenblatts teori och tankar. Den didaktiska analysen av romanen fokuserade på dess didaktiska potential i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan och hållbar utveckling. Analysen visade att romanen innehar en didaktisk potential i förhållande till arbete med hållbar utveckling i litteraturundervisningen, då temana som utkristalliserades i litteraturanalysen kan fungera som ingångspunkter till arbete om hållbar utveckling. Den didaktiska analysen visade även hur romanen kan användas för att uppfylla de mål som uttrycks i läroplanen som är kopplade till hållbar utveckling.

Studien undersökte hur lärare arbetar språkutvecklande för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Enligt skollagen klassificeras förskoleklasselever som är nyanlända inte som nyanlända elever och har därför de inte samma rättigheter och tillgång till stöd som nyanlända elever. Studien omfattade fem intervjuer med lärare inom samma kommun och tre frågeställningar utformade de teman som undersöktes. Frågeställningarna berörde vilka praktiska arbeten som användes för språkutveckling hos förskoleklasselever som är nya i det svenska språket, hur kartläggning användes för de eleverna och hur lärare upplevde det språkutvecklande arbetet. Ramfaktorteorin användes för att undersöka de faktorer som påverkar den språkutvecklande undervisningen och dess innehåll.    Studiens resultat visade på att praktiska arbeten i hög grad fokuserade på att konkretisera information och förstärka budskap, vilket kunde ske med användning av bildstöd, konkret material och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Bornholmsmodellen var ytterligare ett vanligt förkommande arbetssätt hos intervjupersonerna i syfte att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Språkbad förekom även som ett praktiskt arbetssätt för elever som är nya i det svenska språket, som i denna kontext handlade om att utsätta eleverna för språket och utvidga deras svenska ordförråd. Samtliga intervjupersoner kartlade eleverna med Hitta språket och Hitta matematiken, i enlighet med att det är ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklassen. Utöver den obligatoriska kartläggningen, kartlades inte elever som är nya i det svenska språket på sätt som avvek från resterande elever i klassen. Samtliga intervjupersoner upplevde att det fanns olika faktorer som påverkade deras arbete för språkutveckling för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Sådana faktorer var bland annat obligatoriska kartläggningsmaterial, tid, tillgång till personal och resurser, gruppsammansättning och placering av eleverna i klassrummet. Studiens resultat visar på att de praktiska arbetssätt som intervjupersonerna i studien använde för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket inte speglar det ledande forskningen inom språkutveckling. Det kan ifrågasättas om förskoleklasselever som är nya i det svenska språket får det stöd som de är i behov av, vilket kan bero på att de exkluderas från definitionen av nyanlända elever.