Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie.Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap. Vad det gäller den dominerande läroplansmodellen har kunskapsuppdraget nedtonats, vilket medför en viss otydlighet för lärarna i undervisningsinnehållet. En otydlighet som direkt vidarbefodras till eleverna. / Standardized national test in Swedish language (B-level) at upper secondary school - A pilot study.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. Frågeställningarna är: •Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? •Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö.

AbstractSyftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter. Den slutsats som jag drar av resultatet är att informantens ordförråd bör arbetas upp inom samtliga ämnesområden, genom undervisning som baseras på språkutveckling. Nyckelord: Förförståelse, ordinlärning, språkmedvetenhet, svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras erfarenheter.Metoden jag använt för att ta reda på svaren till frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att lärare är relativt kunniga om vad stress är, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen på stress hos sina elever. Lärarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlätta för stressade elever, och många av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fått en del nya idéer om hur man just i svenskämnet kan förebygga stress. Slutligen är det viktigt att identifiera stress på ett tidigt stadium så att man på så sätt kan sätta in stressförebyggande åtgärder och eliminera stressfaktorerna så vi inte utsätter eleverna för mer stress än nödvändigt. / The purpose of this study is to examine what knowledge teachers with students in the age 12 to 15 have regarding student stress and what they do and are prepared to do to relive stressed pupils, and what I in my future profession as Swedish Instructor can take with me of their experiences.The metod I have used to determine the answers to the questions was qualitative interviews.The result shows that Teatchers are relatively knowledgable about stress, but they could use more knowledge about recognizing the symptoms in thier students. The teatchers have a lot of concrete ways to prevent stress make it easier for stressed students, many of them find solice in literature on the subject. I have obtained some new ideas about how you can prevent stress in the swedish subject.Finaly its important to identify stress at an early stage so that stress realiving metods can be aplied and the stress factors eliminated so that we don't put the pupils through unnecesary stress.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, utifrån vilket lärande sker i ett samspel, analyseras interaktionen mellan lärare och elever. I särskilt fokus står de samtalssekvenser där elever aktivt deltar i dialogen. I dessa sekvenser analyseras särskilt lärares frågor och uppföljningsdrag. Frågor som ställs är om lärares uppföljningsdrag kan utgöra en stödstruktur och huruvida samtalet förs inom den närmaste utvecklingszonen.Ett grundläggande resultat är att svårighetsgraden av diskussionsämne påverkar hur mycket elever deltar i dialogen. Oavsett ämnets svårighetsgrad är lärares uppföljningsdrag emellertid avgörande för om elever ska komma till uttryck i dialogen och om de ska göra sig förstådda. Lärares uppföljningsdrag utgör stödstrukturer för eleverna på så sätt att eleverna får möjlighet att utveckla sina svar och får stöd genom att läraren ger begrepp och ställer följdfrågor. Undersökningsmaterialet visar emellertid även på exempel då elever inte lyckas göra sig förstådda. I dessa fall behöver eleverna mer tid för att formulera sig och i vissa fall fler följdfrågor för att förklara sin mening.Helklassdiskussioner i svenska som andraspråk kan bereda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling om läraren väljer ämnen som leder till att eleverna befinner sig i den närmaste utvecklingszonen. Vidare måste läraren då bygga stödstrukturer genom att följa upp elevernas svar så att de får hjälp att uttrycka sig och göra sig förstådda.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur skönlitteratur kan användas som ett pedagogiskt redskap i ämnet historia på gymnasiet. Jag har utgått från svenskämnet för att sedan applicera deras metoder och teorier på historia. Genom det har jag kunnat lyfta fram väsentliga och användbara pedagogiska redskap. Därefter har jag använt mig av dessa redskap på två skönlitterära böcker för att för att mer konkret visa hur en lärare i historia kan använda sig av skönlitteratur i sin undervisning. Huvuddelen av min litteratur har handlat om olika didaktiska metoder hur lärare kan använda sig av skönlitteratur i svenska. Kursplanerna har också utgjort ett viktigt underlag för min uppsats. Dessutom har jag intervjuat Eva Queckfeldt, docent i historia vid Lunds universitet som är stark förespråkare av skönlitteratur i undervisningen. Jag har i min undersökning kommit fram till att ett etablerat samarbete mellan historie- och svensklärare är av stor vikt. De senare kan ge tips och dela med sig av sina erfarenheter. Samtidigt är skönlitteratur ett bra komplement till läroboken om eleven vill utnyttja det genealogiska perspektivet, vilket innebär att eleven utgår ifrån sig själv och letar sig tillbaka i tiden för att få svar på egna frågor rörande sin samtid. Det är också viktigt att som lärare hela tiden vara medveten om var eleverna befinner sig i sin läsning. Genom enkla redskap som läsloggen kan lärarna följa eleverna och få en inblick hur de resonerar. Ett bra sätt att arbeta med skönlitteratur är genom diskussioner. Eleverna får möjligheter att ventilera sina åsikter, samtidigt som de lär sig av varandra. En annan slutsats är att användningen av skönlitteratur i historieundervisningen beror också mycket på tid, intresse och ekonomi.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka på vilket sätt man anpassar organisation och undervisning i svenskämnet utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Som grund för vår undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer på två skolor i Malmö. Vårt insamlade material diskuterade vi sedan utifrån den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra forskningsfrågor var:•Hur är svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmål än svenska?•Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? •Hur förhåller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andraspråksforskning?Vårt resultat har visat att lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska är behjälpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andraspråksutveckling. En tydlig organisering av ämnet svenska som andraspråk, där diskussioner förs och där skolans vision är enhetlig skapar goda förutsättningar för elever med annat modersmål än svenska.

Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid inlärningen av det tyska språket.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer. Undersökningen gav oss fyra intressanta och givande textsamtal. Vi fann samtidigt att Keene/Zimmerman-modellen med sina metakognitiva strategier var svår att applicera och arbeta med under den begrän-sade tidsperiod som omfattningen av arbetet motsvarade. Däremot visade det sig att Chambers-modellen väldigt smidigt kunde appliceras på våra elevgrupper. Resultatet från samtliga samtal gav oss ett brett uppslag till analys och en fortsatt diskussion kring samtal om texter i relation till kommunikation, litteraturläsning och språkutveckling.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola. Definitionen kring ett lyckat språkutvecklande lärande är utifrån informanterna när lärandet sker på ett glatt, spontant, lekfullt och roligt sätt. Undersökningen visar att kommunikation bör faå ta en stor plats i en språkutvecklande undervisning och där eleverna får en chans att arbeta i mindre grupper. De uttrycker gemensamt att undervisningen behöver bestå av en rad olika moment. Engagemang och stöd från föräldrar aär något som informanterna efterlyser för motivationen ska infinna sig för inlärningen. Slutsatser jag kan dra av undersökningen är att pedagogerna menar att en god lärandesituation skapas genom förförståelse för vad eleverna kan och utifrån elevernas kapacitet och intresse.