This paper seeks to investigate how teachers within the course Swedish for immigrants approach translanguaging as a method for language and knowledge development and to what extent translanguaging strategies are used in the classroom. The study was conducted through semi-structured interviews with four in-service teachers. The result shows that the teachers in the study to some extent use multilingual practices to create meaning in conversations and texts and to create a connection between students' linguistic identities. They are also to some extent positive towards translanguaging but expresses that Swedish should be the main language of instruction.

Studiens övergripande syfte är att lyfta fram och uppmärksamma en viktig del av SFI-undervisningen – samsynen kring grammatikens betydelse i undervisningen. Krashens olika teorier gällande grammatikens inlärning har delvis utgjort grunden för undersökningen. Den övergripande specifika frågeställningen som besvaras i studien är om det finns någon samsyn mellan SFI-lärare kring grammatikens betydelse i SFI-undervisningen. Studien utgår från tre viktiga aspekter inom grammatikundervisningen. Den första aspekten är SFI-lärarnas uppfattning om grammatikens status och roll i SFI-undervisningen. Den andra aspekten är SFI-lärarnas upplevelse, att utifrån uppfattningen om grammatikens betydelse i SFI-undervisningen, lära ut så eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Den tredje aspekten är SFI-lärarnas omfattning av grammatik i SFI-undervisningen utifrån påverkan av Skolverkets formulering i kursplanen gällande grammatiska strukturer. Semistrukturerade djupintervjuer används som metod och genomförs med totalt fyra kvinnliga och två manliga SFI-lärare inom Vuxenutbildningen, på tre olika arbetsplatser i tre olika kommuner. Av respondenterna har alla lärarexamen med minst 30 högskolepoäng i ämnet svenska som andraspråk och är i åldrarna 42 till 56 år samt undervisar i SFI-kurs C respektive D. Resultatet visar att det finns en samsyn. SFI-lärarnas uppfattning är att grammatikens status och roll i undervisningen anses vara hög och viktig. Lärarnas förhållning till samsynen varierar i SFI-undervisningen utifrån förmågan att hantera det som privatperson eller i sin yrkesroll. SFI-lärarna upplever att den egna uppfattningen om grammatikens betydelse i undervisningen påverkar hur de lär ut grammatik och indirekt i vilken grad eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Det finnas en viss delad uppfattning utifrån olika påverkansfaktorer som exempelvis förutsättning och vilja hos eleven. SFI-lärarna är eniga om att Skolverkets formulering i kursplanen för SFI gällande grammatiska strukturer i mycket låg grad påverkar deras omfattning av grammatik i SFIundervisningen. En anledning är att grammatiken inte kan vara fristående från övriga språkliga delar i undervisningen. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna är slutsatsen att lärarna har en samsyn utifrån status och roll, möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav och att omfattningen av grammatik i SFI-undervisningen inte påverkas av formuleringen i gällande styrdokument.

Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typer av lättläst litteratur. Det finns både förespråkare och kritiker av de lättlästa texterna där förespråkarna ser de avskalade texterna som bra komplement för svaga läsare medan kritikerna ofta ser dem som torftiga och platta. Bildspråk bottnar i retoriken och kan beskrivas som ”olika typer av uttryck som ersätter de normala eller naturliga”. Två exempel på bildspråk är metaforer och liknelser. Forskning har visat att bildspråk har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen men har trots detta lite utrymme i undervisningen. Bildspråk är ofta en del som är kraftigt avskalad i den lättlästa litteraturen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka sedan har transkriberats och analyserats. Resultatet har visat att alla informanter någon gång använt den lättlästa litteraturen men med blandade åsikter om dess positiva och negativa inverkan på andraspråkselever. Alla förutom en kunde däremot se det positiva i att använda den lättlästa litteraturen för de svagaste läsarna. Samtliga var positivt inställda till användningen av bildspråk i undervisningen men alla var trots detta tidsmässigt sparsamma i användningen. Många informanter har varit eniga i vissa frågor men i slutändan har deras skillnader varit övervägande vilket har givit en intressant diskussion i studien.

Studiens syfte är att undersöka huruvida elever som läser svenska som andraspråk förbereds likvärdigt jämfört med elever som läser svenska inför eftergymnasiala studier. För att komma fram till om eleverna förbereds undersöker studien hur svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig åt i kursinnehållet samt om texterna som ingår i nationella provet för årskurs 3 har ett läsbarhetsindex som motsvarar läsbarheten i texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 jämfördes även med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visade att texterna som används i nationella provet ligger på ungefär samma läsbarhetsindex som högskoletexter. Vad gäller kursinnehållet för svenska som andraspråk 3 ligger kursens fokus på samtal snarare än textproduktion som svenska 3 lägger fokus på. Eventuella effekter av styrdokumentens olikheter diskuteras även med hjälp av Bourdieus teori om kunskap som kulturellt kapital. Slutsatserna som dras i studien är att texterna som behandlas i nationella provet motsvarar svårigheten hos de texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig däremot åt till den grad att elever som läser svenska som andraspråk inte får med sig samma kunskaper som elever som läser svenska.

Varför gör vi saker och ting i skolan? Vad har vi för nytta av det vi lär oss? Didaktikensgrundfrågor är: vad, hur och varför. Vilket syfte har den här lektionen? Så har vi lärt oss atttänka som lärare. Den här studien handlar om hur lärare arbetar med språkhistoria och vad desjälva tycker är viktigt att eleverna lär sig, samt vad är egentligen själva nyttan medspråkhistorisk kunskap? Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv ta reda på defyra intervjuade lärarnas uppfattningar om innehållsmomentet språkhistoria i kursen Svenska3 på gymnasiet. Resultatet visar att det övergripande målet med språkhistoria enligt lärarna äratt man får en känsla för hur det svenska språket utvecklats till vad det är idag samt hursamhället och andra språk påverkat språkutvecklingen. Nyttan med språkhistoria enligtlärarna är att man får en ökad förståelse för andra språk och kulturer och att det är eninkörsport till andra språk.

Jag har i denna uppsats gjort en jämförande undersökning av kyrkohandböckerna från 1942, 1986 och 2017 kring instruktioner om förbönsmomentet. Genom en innehållsanalys av instruktioner och av de färdigformulerande bönerna har jag sökt efter likheter och skillnader under några teman jag valt: Gud, människan, kyrkan.  Resultatet av analysen visar att det skett förskjutningar när man tittar på förbönerna genom de tre valda temana. Gud har gått från att vara en mäktig härskare som styr sin värld fjärran ifrån till att framställas som stark och kärleksfull och sedan i den senaste av kyrkohandböckerna har Gud flyttat in i människan. Människan har i sin tur gått från att vara någon som behöver bli helgad och förbättras av Gud, det är Gud som är aktiv och människan passiv. I de senare kyrkohandböckerna är människan en Guds medarbetare som aktivt ska ta ansvar för världen, medmänniskan och sig själv. Bilden av kyrkan skiljer sig också mellan de tre kyrkohandböckerna. Det är intressant att det i HB86 visar sig två olika bilder. I HB42 har bilden av kyrkan stark betoning på ämbete och det nationella, det är en Guds kyrka. I HB86 är den ena bilden en Guds kyrka som är stark, med tydliga drag av att vara överhet, kyrkan är världsvid i en universell betydelse. Den andra har betoning på en världsvid kyrka som omfattar alla kristna på jorden. Hon kommer underifrån och församlingen är tydlig. HB17 visar en bild av en världsvid kyrka som syns i det lokala. Hon relaterar både personligt till individer och till en kollektiv gemenskap. I tolkningen av resultatet diskuterar jag kring hur man kan förstå dessa skillnader med hjälp av främst Karin Oljelund, Avery Dulles och Ninna Edgardh. Där Oljelunds analysmotiv i paren: närhet och distans, individ och gemenskap, inklusivitet och exklusivitet fått bidra med förståelser kring mina teman. Dulles Models of The Church bidrar med hur man kan se på kyrka med hjälp av olika bilder. Ninna Edgardh bidrar med förståelser kring gudstjänst i nutiden, och hur förskjutning som synliggjorts kan förstås. Då kyrkohandböckerna har sin plats i gudstjänstlivet inom Svenska kyrkan är det i gudstjänsten som min diskussion också landar.  Jag menar att man kan göra en tolkning av kyrkohandböckernas tydliga förskjutning genom det titthål som gäller förbönen. Där gudstjänsten går att förstås i HB42 som Guds kontrollbehov, i HB86 som mellanhanden mellan Gud och människan och i HB17 som frihet i Kristus.

The purpose of this study was to examine how Swedish media portrayed victims of the tsunami disaster and the tropes and themes that was presented in interviews with victims. Two major Swedish newspapers were used in the study. The newspapers in question were Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and their digital archive has been investigated to achieve this purpose.   To achieve results, a qualitative text analysis was used to read through the papers in search for interviews that would help achieve the studies purpose. The results were analysed with the help of earlier studies done on surrounding subjects as well as a postcolonial theory to establish if there were any postcolonial tendencies in Swedish medias portrayal of the victims. The articles used in this paper were divided into three time periods, December 2004, January 2005 and 1, 5 and 10 years after the calamity to see if the victim narrative changed over the course of time.     Different time periods were used to get a broader perspective of the victim narrative, however one result stood out and that was a theme regarding the usage of children to depict loss and suffering.

Följande uppsats syftar till att undersöka varför människor utför en pilgrimsvandring i Svenska kyrkans regi och Svenska kyrkans perspektiv på pilgrimsvandringar. För att undersöka detta har sju kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter som är pilgrimsguider i Svenska kyrkans regi. Materialet har sedan analyserats utifrån Paul Heelas och Linda Woodheads teori om sekularisering och Johannessons teori om kyrkans inre sekularisering. Uppsatsen visar att det finns olika förklaringar till vad en pilgrimsvandring är, hur pilgrimsvandringen marknadsförs och om den anses vara en sekulär eller kyrklig praktik. Resultatet visar även att det finns olika förväntningar på pilgrimsvandringen hos pilgrimen som exempel gemenskap, lugn och ro och naturupplevelse. Resultatet beskriver även Svenska kyrkans syfte med pilgrimsvandringar som kan vara mission och gemenskap.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt svenska som andraspråkselever har till ämnet svenska som andraspråk och vilka faktorer som påverkar attityderna. Studien undersöker även om attityden påverkar studiemotivationen till ämnet. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att det finns varierande attityder till ämnet svenska som andraspråk. Resultatet visar även att det råder en negativ attityd till ämnet bland omgivningen men detta verkar inte ha samma inverkan på alla elever. Vad gäller studiemotivationen tyder resultatet på att denna inte låter sig påverkas av de negativa attityder som vissa elever har. Slutsatsen som dras är att det finns både positiva och negativa förhållningssätt till ämnet svenska som andraspråk. Elevernas egna attityder har dock inte alltid en direkt inverkan på studiemotivationen. Studien har även kommit fram till att samhällets attityder bidrar till de negativa attityderna men de elever som har en förståelse för ämnets syfte verkar inte påverkas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med igenkänning och identitetsskapande inom skönlitteratur på gymnasiet och introduktionsprogrammen. För att undersöka lärarnas arbete med skönlitteraturen skapade vi en webbenkät, för att sedan ta ut fyra respondenter som vi intervjuade för att få en djupare insyn i deras val av skönlitteratur. Studiens resultat visar att lärare reflekterar över sina skönlitterära val i undervisningen, och väljer litteratur som studenterna kan relatera till. Lärarna ser att eleverna blir mer motiverade och att kvalitén i diskussionerna blir högre när eleverna kan känna igen sig i litteraturen.   Deltagarna i studien anser att stereotypa teman som flykt, rasism och diskriminering inte är nödvändiga att använda i skönlitteraturen. Andra teman som kärlek och vänskap kan ibland vara bättre alternativ. Vår slutsats är att lärare arbetar gentemot Skolverket och läroplanen för gymnasiet när det kommer till elevernas behov av igenkänning och identitetsskapande i skönlitteraturen. Lärarna skapar igenkänning för eleverna med hjälp av valet av skönlitteratur, diskussioner och möjligheten att koppla litteraturen till det egna livet och erfarenheter. På detta sätt bekräftar de elevens identitet och inspirerar eleven i processen mot den hen vill bli.