Den här intervjustudien har en fenomenografisk ansats som syftar till att utreda förskollärares uppfattningar om svenska som andraspråk. Intervjufrågorna belyser förskollärarnas syn på de didaktiska valen som görs och anledningen till att vissa flerspråkiga barn inte utvecklar svenskan i samma takt jämfört med andra flerspråkiga barn.Resultatet visar på ett problematiskt förhållande till modersmålet, både från förskollärarna och vårdnadshavarna. Samtidigt som modersmålet uppmärksammas som betydelsefullt för barnens simultana språkutveckling visar denna studie på hur förskollärarna ofta översätter barnens modersmål till svenska. Fokuseringen på svenskan för med sig att barnen till övervägande del pratar svenska inom ramen för förskolan även om det inte är deras starkaste språk. Resultatet visar också på att engelskan ses som en anledning till att barnen inte utvecklar svenska. Hemmavid spelar barnet spel eller ser på barnfilmer på engelska med hjälp av digitala hjälpmedel. Det för med sig att barn utvecklar engelskan men kan sparsamt med svenska. Det här tillsammans med förskollärarnas fokusering på svenskan kan medföra att barnet inte utvecklar något fullvärdigt språk. Varken på modersmålet, svenskan eller engelskan.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur utomhuspedagogik kan främja elevers lärande i ämnet svenska. Det traditionella sättet att undervisa på i svenska skolor har varit och är fortfarande inne i klassrummet, så även i ämnet svenska. För att besvara syftet undersöker vi därför hur lärare som arbetar med utomhusundervisning i årskurserna F-3 resonerar kring utomhuspedagogik som undervisningsform med speciellt fokus på ämnet svenska. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med lärare användes som metod. Den insamlade datan analyserades sedan i enlighet med grundad teori. De teoretiska perspektiv som används som ramverk för studien är både det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. I resultatet av studien synliggörs flera positiva aspekter som kan främja elevers lärande i svenska genom utomhuspedagogik. Det mest framträdande var den språkliga utvecklingen som sker naturligt genom att befinna sig utanför klassrummet där elever på ett utforskande sätt upptäcker, samtalar och resonerar över det som de tillsammans upplever. Elevernas språkutveckling gynnas av att undervisas i utomhusmiljö där ord och begrepp tränas automatiskt och mer spontant. En annan framträdande upptäckt i resultatet var att intresset för utomhuspedagogik hos de deltagande lärarna i studien var en avgörande del i att de använde sig av utomhuspedagogik som undervisningsform med sina egna elever. I resultatet av studien har även en del eventuella svårigheter med utomhuspedagogik kommit fram. Dessa svårigheter berörde bland annat elevers koncentration, elevers säkerhet och väderförhållanden.

AbstraktStudiens syfte är att beskriva, analysera och visa utfallet av en yrkesverksam grundläraresmetod att systematiskt undervisa i rättstavning i årskurs 1–3, med särskilt fokus på årskurs 3. Den bidrar med kunskaper om en undervisningsmetods resultat för kunskaper i stavning på lågstadiet, vilket görs genom att besvara studiens forskningsfrågor om vilket betydelse en lärares undervisningsmetod i rättstavning har för elevers kunskaper i rättstavning? Även genom att studera begränsningar som kan urskiljas i lärares metoder för undervisning i rättstavning?Syftet uppnås genom att titta på vilken grund som finns i läroplanen och kursplanen i svenska att bedriva systematisk undervisning i rättstavning, samt att studera vad forskning visar och lärares erfarenheter om resultat av systematisk undervisning och elevers kunskaper, förmågor och lärande?Genom att studera en lärares val av undervisningsmetod vid rättstavning och titta på sambandetmellan elevers förvärvade kunskaper inom rättstavningen och den aktuella metoden kundeelevers kunskapsresultat urskiljas. Med ugångspunkt i en fallstudie med en yrkesverksam lärare, ett rättstavningstest och en webbenkätundersökning har studien bidragit med kunskaper om olika metoders funktioner. Studiens metoder hjälpte till att visa samband mellan lärares metodval och elevers kunskaper i rättstavning.Intervjun gjordes för att visa en lärares undervisningsmetod för rättstavning på ett mer ingående sätt och enkätundersökningen för att få en mer nyanserad bild av metodval som lärare i årskurserna 1–3 gör. Studien skulle ge en bild av en undervisningsmetod som en lärare i årskurs 3 använder sig av och denna metod skulle sedan analyseras utifrån den behavioristiska lärandeteorin samt läs- och skrivinlärningsteorier. Studien skulle visa resultat av lärarens metod genom att utvärdera resultatet som lärarens klass fått på ett rättstavningstest för att synliggöra resultatet av undervisningsmetoden. I och med att en undervisningsmetod skulle beskrivas synliggjordes brister och begränsningar inom området. Studien visar även vad forskning och Läroplanen säger om rättstavningsundervisning och vilken betydelse lärares metodval har.Resultatet visar att den Intervjuade lärarens undervisningsmetod inom ämnet rättstavning gav goda resultat. Studien visar även att tidigare forskning och resultatet av lärarens metod stämde överens. Resultatet visar att en blandad metod av både en analytisk och syntetisk metod gav goda resultat. Den visade även att flera av lärarens aktiviteter har tydliga inslag av behaviorism vilket även den tidigare forskningen visar sig ge goda resultat. Resultatet visar att det finns metoder som inte fungerar tillfredsställande samt att det finns bristande kunskaper både hos eleverna och i metoderna när det gäller rättstavning. Detta är något som yrkesverksamma lärare borde analysera och utvärdera för att kunna utvecklas och nå ett optimalt lärande.

This study examines the attitudes among officials towards trade unions and the support they seek from trade unions. Using a quantitative method in the form of a survey, we have collected data from various officials in the Swedish labor market.The result shows that officials in general still demand trade unions and their support, but that adjustments are required in relation to how the labor market has changed in the form of increased flexibility and individualisation. This study is based on theories about flexibility and individualization, with support from previous research in the study's research area. The study also sheds light on the Swedish model's significance in the Swedish labor market and how the role of trade unions plays a role in this. The study shows that there is still a need for collective collaboration in the labor market. The results also tells us that the main support that is requested from the officials surveyed is support that has to do primarily with security aspects, which is about, among other things, labor law support and advice about one's work situation.

No description available.

Med allt färre läsande ungdomar, och läsfrämjande insatser från regeringen till följd av detta, är det relevant att undersöka vad som kan öka elevernas engagemang i läsning inom svenskämnet. Tidigare forskning har visat att elever vill kunna identifiera sig med karaktärer och att verken ska vara personligt relevanta för att öka läsmotivationen. Samtidigt visar den att skolläsningen varken är motiverande eller utvecklande, till skillnad från fritidsläsningen. Syftet med undersökningen är att nå kunskap om en utvald grupp gymnasieelevers identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur inom svenskämnet. Studien synliggör mönster som gynnar elevers engagemang i läsning av, och arbete med, skönlitteratur. Studien analyserar en enkätundersökning bland 57 elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Den använder teoretiska utgångspunkter i form av identifikation och läsengagemang. Studiens resultat visar att de viktigaste faktorerna för elevernas identifikation med karaktärer inom skönlitteratur i skolan är att de har samma kön och egenskaper som eleverna. Det visar även att eleverna upplever engagemang i skönlitteratur om de får tid till läsning under lektionstid samt själva får välja böcker. Elever som läser mer sällan än en gång i månaden prioriterar att få välja böcker i högre utsträckning än de som läser oftare. Slutsatsen är att det förutsätter att läraren ger möjlighet för eleverna att välja böcker i stället för att läraren gör det, samt att lektionerna kan läggas på läsning. I de fall där eleverna inte väljer böcker själva behöver läraren utifrån sin kännedom om eleverna välja böcker som matchar elevernas kön och egenskaper.

No description available.

Formativ bedömning och respons har länge ansetts vara främjande för elevers lärande och utveckling. Samtidigt som respons anses vara kärnan och en central del i den formativa bedömningen är det ett komplex och mångfacetterat begrepp. Respons är känslig för när den ges, vad den fokuserar på och hur den ges. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasieelever som läser kursen Svenska som andraspråk 2 och 3 upplever den respons de får från sina lärare. De frågor studien utgår ifrån är hur eleverna upplever den respons de får samt om de kan överföra den respons de får till nästa moment av lärande. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna tycker att respons är bra men att den behöver vara tydlig så att eleverna förstår responsen de får samt kan hantera den respons de får till kommande moment av lärande. Eleverna anser att en bättre och mer frekvent dialog mellan lärare och elev skulle hjälpa dem i sitt arbete att nå målen i kursen.

Förskolan fick sin första läroplan samma år som förskolan övergick från att tillhöra socialdepartementet och i stället tillhöra utbildningsdepartementet. Efter den första läroplanen har den senare reviderats och skrivits om vid ett antal tillfällen. Detta arbete kommer att behandla skillnaden mellan den första till den nu aktuella läroplanen vad gäller dess användning av begrepp såsom undervisning och omsorg.   För att sätta dessa begrepp i perspektiv till dess framskrivning kommer tidigare forskning som tar upp definitioner gällande dessa att presenteras. Även i den tidigare forskningen som presenteras visar det på en splittring gällande begreppen och hur dessa tas emot i förskolan av personalen. I den tidigare forskningen tas även upp en studie utförd i Korea på den gällande läroplan där och jämförs med den svenska i det avslutande kapitlet.   Det slutgiltiga resultatet av detta arbete visar på att undervisningsbegreppet får ungefär lika stor plats i den senaste versionen av läroplanen som omsorg får i den första versionen. Det kan utifrån detta resultat tänkas att det är den markanta skillnaden som undervisningsbegreppet får i läroplanen som är resultatet av en förskola som anses vara en del av skolväsendet snarare än att omsorgen inte får samma plats.

Studiens syfte är att öka förståelse för hur kvinnor gestaltas i reality-tv utifrån genus, maktperspektiv och könsstereotyper via en multimodal kritisk diskursanalys. Reality-programmet som den här studien kommer analysera är Svenska Powerkvinnor. Det är ett reality-program som handlar om fem framgångsrika kvinnor i deras vardag och yrkesliv. Kvinnorna har nått framgång i sin karriär och byggt upp ett eget entreprenörskap. Det teoretiska ramverket som studien inriktar sig på är genus, kön, stereotyper och makt. Metoden multimodal kritisk diskursanalys med analysverktygen lexikala val, visuella uttryck och kroppsliga uttryck bidrar till analysen. Utöver analysverktygen används denotation och konnotation som är två användbara begrepp i en visuell analys.  Resultatet av analysen bidrog till att vi kunde identifiera könsstereotyper, genus- och maktstrukturer i programmet. Kvinnorna i programmet visade både feminina, kvinnliga och maskulina könsstereotyper. De både följde och bröt mot genusstrukturerna och uppvisade makt på flera olika sätt. Studien bidrog till en ökad förståelse att kvinnors position i medier fortfarande är i underläge gentemot männen. Studien visar också att positiv utveckling sker och att programmet Svenska Powerkvinnor bidrar genom att gestalta kvinnor med makt. / The purpose of this study is to increase the understanding of how women are portrayed in reality television based on gender, power and gender stereotypes via a multimodal critical discourse analysis. The reality program that this study will analyse is Svenska Powerkvinnor. It is a reality show about five successful entrepreneurs in their everyday and professional lives. The theoretical framework that this study focuses on is gender, gender stereotypes and power. The method multimodal critical discourse analysis with the analysis tools lexical choices, visual semiotic choices and bodily expressions contributes to the analysis. In addition to the analysis tools, denotation and connotation are used, which are two useful concepts in a visual analysis. The results of the analysis helped us to identify gender stereotypes, gender and power structures in the program. The women in the program both followed and broke the gender structures and displayed power by showing both feminine and masculine gender stereotypes. They both followed and broke with the gender structures and displayed power in several different ways. This study contributes to an increased understanding that women's position within media is still at a disadvantage compared to men. The study also shows that positive development is taking place and that the Svenska Powerkvinnor contributes by portraying women in power.