Tidsplanering är en viktig del i styrningen av byggprojekt. Olika typer av tidplaner kan användas i projekt, beroende på storlek och vilken fas det befinner sig i. Studien granskar tidplanerna från tre tidigare flerbostadshusprojekt som Skanska har byggt. Utifrån detta analyseras och jämförs planerna med hur projekten lyckats med avseende på tidshållning. Syftet med studien är att ge Skanska möjlighet att utveckla tidplaneringsarbetet. Studien avslutas med rekommendationer kring viktiga byggstenar i tidplanerna och vilka planer som är viktiga att använda. Analysen omfattar även användandet av programmet ”Asta Powerproject” som används för upprättande av tidplanerna.

Construction production always contains different disciplines whose priorities andinterests can be very diverse. Good communication and coordination are essential tominimize misunderstandings and achieve good quality in the end result. This makesplanning a central part of the production management. In a world where conditionscan change as often as daily, being well prepared increases the opportunities to stayflexible and decrease negative effects of the changes.This study has been done in association with Skanska Foundations district North inStockholm in order to investigate how visual planning can be used in the productionmanagement to optimize the coordination and the quality.The history of Lean started at Toyota, but the concept are now spread over theworld and are used wide outside of the car industry nowadays. What’s challengingabout Lean in foundation projects is to embrace a long-term perspective and invest insolutions that are profitable in the longer term, instead of solve problems by onlytreating the symptoms.A holistic perspective is crucial in order to truly understand Lean. To study individualmethods and tools are against the core principals of Lean. However, due to thelimited time frame, this study has focused on the Lean concepts visual planning andgemba.Regardless of what kind of working methods the district chooses to use, it have tomake sure that every single employee understands the purpose and the benefitscoming with using that particular method. No change will work in the long termwithout a clear purpose. / Byggproduktion omfattar en mängd olika aktörer vars prioriteringar ochintressen kan vara vitt skilda. Detta ställer höga krav på en fungerandekommunikation och samordning för att minimera antalet missförståndoch uppnå god kvalitet i slutresultatet.Förberedelser är en viktig komponent och därför blirtidplanering central i produktionsstyrningen. Detta trots attförutsättningarna och därmed även tidplaneneringen i ettgrundläggningsprojekt kan förändras så ofta som dagligen. Genom attvara förberedd ökar möjligheterna till flexibilitet och därmed kan denegativa effekterna som förändrade förutsättningar tenderar att haminskas.Studien har utförts i samarbete med Skanska regionGrundläggning distrikt Nord i Stockholm i syfte att utreda hur visuellplanering kan användas i produktionsstyrningen för att optimerasamordning och kvalitet. För att kartlägga nuläget och identifieraförbättringsmöjligheter har intervjuer genomförts med tjänstemän ochyrkesarbetare som arbetar i produktionen.Lean härstammar från bilindustrin och Toyota men är numeravida spritt över branschgränserna. Utmaningen med Lean i falletgrundläggning, där projekten ofta är korta och saknar godframförhållning, är att anamma det långsiktiga perspektivet ochinvestera i lösningar som är lönsamma på sikt, istället för att lösaproblem genom att endast behandla symptomen.Ett helhetsperspektiv är väsentligt för den som vill förstå Lean,istället för att isolerat studera enskilda verktyg eller metoder, eftersomdetta går emot grundtankarna inom Lean. Studiens ringa omfattningkräver dock sina avgränsningar och behandlar därför främst begreppenvisuell planering och gemba.Oavsett vilka metoder och arbetssätt Skanska GrundläggningNord väljer att arbeta med krävs att alla medarbetare har förståelse försyftet och vinsterna det medför att arbeta på det fastslagna sättet. Ingenvaraktig förändring kommer till stånd utan förståelse för avsikten. Enannan viktig slutsats är att det inte nödvändigtvis saknas rutiner idistriktet för hur arbetet ska bedrivas, men att det samtidigt inte innebäratt dessa används i praktiken.

Syfte: Genom att ersätta en del av cementen med tillsatsmaterial såsom flygaska eller mald granulerad masugnsslagg (MGMS) kan en betong med minskat utsläpp av koldioxid (CO2) uppnås. Dessa tillsatsmaterial reagerar långsammare en rent cement vilket leder till en försämrad hållfasthet de första dygnen. Enligt en studie från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) sker uttorkningen annorlunda jämfört med traditionell betong. Då hållfasthetstillväxt och uttorkning kan påverka planeringen är därför målet med studien att utreda hur tid- och resursplaneringen för företag förändras vid övergången från gjutning med traditionell betong till slaggbetong för att underlätta framtida planering. Metod: Rapporten är en kvalitativ studie som grundar sig i tidigare forskning inom ämnet. De valda undersökningsmetoderna är litteraturstudie, fallstudie, dokumentanalys och intervjuer. Den huvudsakliga datainsamlingstekniken har varit semistrukturerade intervjuer. Resultat: Studien konstaterar att metoden och arbetsgången för tid- och resursplanering av gjutning med slaggbetong inte förändras jämfört med traditionell betong. Slaggbetong har en lägre hållfasthetstillväxt de första dygnen men planeras detta för i tidigt skede påverkas ej produktionen. Någon form av kortare utbildning för produktionschefer kan behövas för att underlätta övergången till att gjuta med slaggbetong. Konsekvenser: Arbetet belyser vikten i att planera i ett tidigt skede. En god kommunikation med kund, betongleverantör och fuktsakkunniga skapar förutsättningar för ett lyckat projekt med slaggbetong. Organisationer som ska börja använda sig av slaggbetong bör hålla någon form av utbildning och ha ett system för erfarenhetsåterföring. Att skapa ett engagemang från medarbetare är viktigt för att snabbare implementera nya material. Begränsningar: Studien är avgränsad till att endast undersöka en organisation hur de hanterar skillnader i tid- och resursplanering vid gjutning med slaggbetong. Intervjuerna berör endast tjänstemän och på grund av begränsad tid och arbetets omfattning berörs inte tekniska egenskaper, ekonomiska faktorer eller miljöanalyser. Resultaten från studien kan inte appliceras på alla organisationer då olika företag hanterar frågan om nya material och hållbarhet på olika sätt.

Trots att byggorganisationerna dagligen arbetar mot att uppnå byggprojektens uppsatta kostnads- och tidsmål når projekten många gånger inte dessa mål. Byggsektorn har dessutom lagt stora resurser på utveckling och implementering av digitala hjälpmedel för att stödja arbetet med bland annat kalkylering och tidsplanering. Dock är den digitala kompetensen inom byggsektorn låg, vilket innebär att funktionerna hos de digitala verktygen inte används på rätt sätt eller i den utsträckning som branschen kräver. Denna studie har utförts i syfte att skapa en förståelse för hur det kontinuerliga arbetet med planering och uppföljning av kalkyl och tidplan kan fungera för att upprätthålla kontrollen över byggprojektet genom entreprenörens produktionsprocess. Målet var att ta fram ett arbetssätt som bidrar till en kontinuerlig ekonomisk och tidsmässig styrning under entreprenörens produktionsprocess, med stöd i digitala lösningar. Studien är utförd som en kvalitativ studie uppdelad i tre huvuddelar. Den första huvuddelen är en litteraturstudie där traditionella och alternativa planerings- och avstämningsmetoder jämförts. Den andra huvuddelen består av en behovsanalys på ett fallföretag i syfte att identifiera nuvarande arbetssätt samt tankar kring möjligheter för ett förbättrat arbetssätt. Detta genom granskning av företagets interna riktlinjer samt fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika yrkesroller på fallföretaget. Den tredje huvuddelen är en undersökning av Elecosofts programvaror, Bidcon och Powerproject. Detta i syfte att identifiera befintliga tekniska funktioner samt dess hinder och möjligheter för byggföretagen. Slutsatserna som drogs utifrån studien var bland annat att skapa ett definierad, gemensamt arbetssätt i organisationens samtliga projekt. Detta i syfte att minska variationer och därigenom skapa ett mer optimalt produktionsflöde. Genom att involvera yrkesarbetarna i planeringsarbetet samt skapa tillit och trygghet på arbetsplatsen kan också skapa ett effektivare flöde i produktionen. De traditionella respektive alternativa metoderna som undersöktes har alla för- och nackdelar som lämpar sig för olika tidplaner i projekten. Genom att prioritera analys av tidigare produktionsplanering kan man identifiera de mest kritiska orsakerna till hinder i produktionsflödet och utifrån detta ta välgrundade beslut om åtgärder, men också dra lärdomar för vidare planering i projektet. För att bibehålla en kontinuerligt verklighetstrogen ekonomisk bild över projektet krävs det också ett kontinuerligt arbete med kontoavstämningar. Vid val av stöd från digitala verktyg behöver organisationen ta hänsyn till den rådande IT-kunskapen samt resurserna på arbetsplatsen. Eftersom införandet av de digitala verktygen direkt förändrar medarbetarnas sätt att arbeta på kommer den digitala utvecklingen också förändra dagens arbetsroller, vilket i sin tur kommer ställa krav på en förändring av organisationens struktur. Hur den exakta arbetsprocessen för kostnadssatta tidplaner bör se ut och vilka tekniska funktioner som ska användas i bland annat Bidcon och Powerproject på fallföretaget är under utveckling. Denna undersökning har presenterat potentiella delar för ett förbättrat arbetssätt med planering och uppföljning av tid och ekonomi i byggprojekt samt vilka tekniska funktioner som kan användas för kalkyler och tidplaner i Bidcon och Powerproject.

The building sector is in need of enhanced efficiency. The methodology behind Building Information Modeling, BIM, which is being used increasingly in extent, has shown to improve the efficiency of the flow of information in projects. The concept of 4D is based on the working method and methodology of integration between BIM and a time schedule. This can under certain circumstances further improve the efficiency of the planning phase of building- and civil engineering projects. Today there are not many companies that have begun to use this method and methodology, even though it has been shown to be effective for some conditions. This report addresses this dilemma, why and how companies can implement the work and process of 4D.

Syfte: Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM.   Frågeställningar: Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta? Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser? Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM? Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder?   Metod: Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom  en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag.   Slutsatser: De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM.   Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM.   Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sig från dagens tidplan på så sätt att det är informationsleveranserna som kommer styra hur de olika aktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapas idag. Samma metoder och program som används idag kan användas för tidplanering av ett BIM-projekt. Behovet av att bryta ner projektet i mindre delar för att studera relationen mellan de olika aktiviteterna och på så sätt skapa en fungerade tidplan kvarstår. / Purpose: Explore the possibilities to optimize the scheduling in the design phase to obtain greater benefits from working with BIM.   Problems: What is the planned and actual work flow, possibly including the information flow, in some of WSP Management’s conducted BIM-projects? What are the opinions about this, from the different roles in the projects? Which problem areas are the managers of the design phase experiencing in the design phase of a BIM-project? Are there signs of bottlenecks in some of the stages? What are the thoughts in the industry regarding the possibility to improve the time scheduling of the design phase in order obtain greater benefits from working with BIM. Is it possible to use already established methods for the time scheduling of BIM-projects?   Methods: The collection of data for this thesis has been done through an inductive literature review and qualitative interviews.   Conclusions: The results from this thesis indicate that optimizing of scheduling leads to greater benefits from working with BIM.   Several of the problems and bottle necks that are mentioned in the interviews shows that they could be prevented with better time scheduling. Above all it's the initial work, where the BIM goals and Uses are identified, that are mentioned as important. Other conditions mentioned are higher commitment from the design manager, that this person should come in at an early stage in the project and collaborate with someone who has extensive knowledge and experience of BIM.   The schedule for the design phase in a BIM-project will be distinguished from today’s schedule in the way that the information delivery will control how the various activities are planned, instead of documents. The same  methods and programs that are used today can be used for the scheduling of a BIM-project. The need for a break-down structure in order to study the relationship between the various activities still exists in order to make a functioning time schedule.

Enligt undersökningar som har gjorts konstateras att digitala verktyg används mindre inom byggsektorn i jämförelse med andra branscher. Den digitala utvecklingen är viktig för hur byggbranschen kommer att se ut i framtiden. I nuläget finns ett intresse för att öka användningen av digitala verktyg från byggföretaget Skanska. En mobil version av tidplaneringsprogrammet Asta Powerproject finns på marknaden, nämligen Site Progress. Site Progress används för att stämma av projektets aktiviteter via mobila enheter.   Syftet med studien är att undersöka hur en digital avstämning av tidplan går till genom att använda Site Progress. Vidare analyseras applikationens användarvänlighet och målet är att komma fram till om Site Progress skulle kunna implementeras i kommande projekt.   I studien genomförs en undersökning på projekt Kvarteret Trollhättan 31, som är en om- och tillbyggnation av kontor. I början av undersökningen observerades hur avstämningen går till i nuläget på projektet. Därefter genomfördes samma avstämning med det digitala verktyget Site Progress. Undersökningen avslutades med kvalitativa intervjuer i syfte att ta del av produktionsledarnas tankar om det nuvarande arbetssättet samt deras inställning till införande av Site Progress.   Studien resulterar i att Site Progress medför att avstämning sker direkt på plats och att all dokumentation hamnar på en enhet. I nuläget går det ej att tilldela fler personer på en och samma summa i Site Progress Manager, detta kan försvåra arbetet med avstämning. För att Site Progress ska implementeras i arbetet med avstämning av tidplan krävs justeringar för att åtgärda verktygets brister.

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt är en fördjupning inom byggstyrning med fokus på hur planeringsarbetet kan förbättras. Rapporten baseras på Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger på kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en närmare inblick i hur arbetet med tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner får samtliga befattningar på byggarbetsplatsen att kommunicera bättre med varandra och uppmärksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas därför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsätta mer tid för projektering innan produktionen påbörjar. Detta gör att de minskar risken för förseningar i sina projekt. Tillämpning av 4D‐odeller förenklar förståelsen för hur projektet utvecklas under arbetets gång i jämförelse med det planerade arbetet. Därför kan Skanska med fördel använda sig utav 4D-modellering inom framtida projekt. Skanska rekommenderas att ta fram arbetsmallar för 4D-modelleringen och till stöd för framställandet av 3-veckorstidplaner, där det framgår hur de använder vissa funktioner i planeringsprogrammen samt riktlinjer för hur tidplaner ska utformas. Vi rekommenderar att planerare ges möjligheten att hålla återkommande möten för erfarenhetsutbyte. Även om faserna skiljer sig åt, kan planerare använda sig av varandras erfarenheter i framtida projekt och det är ett bra sätt att bibehålla kunskapen inom Skanska. / This thesis is an in-depth study of building management focusing solely on time planning of a large-scale building project. The report is based on planning within New Karolinska Solna, a project by Skanska. The study was conducted through qualitative interviews on site as well as acquiring necessary documents in relation to the thesis subject. The material that was gathered gave insight into how the time plans are produced  and communicated. This brought about the conclusion that Last planner, a communications method, should be implemented in future Skanska projects as it is a holistic approach to communicating time plans by involving all involved in the project.  The design team should be given more time to finish all necessary drawings before construction work begins. This will result in a decrease of delays caused by lack of drawings. Applying the use of 4D-models clarifies, in a generally understandable way, the development of the construction work in comparison to what was initially planned. Therefor, the usage of such models is an advantage for use in future projects. Develop working templates for 4D-models, and as support for producing 3-week look-ahead time plans, with  clear guidelines for the layout of time plans as well as how certain functions are used within planning programs. We recommend that the planners be given the opportunity to hold regular meetings to exchange ideas and individual experience, even though phases may differ from each other. This would be a positive step in maintaining knowledge within Skanska.

Building Information Modeling (BIM) är en relativt ny arbetsmetod i byggbranschen som allt fler företag anammar i sina olika projekt. Med hjälp av BIM kan projektets arbete effektiviseras redan i ett tidigt stadie. Då man till exempel kan utföra kollisions kontroller i skapade 3D modeller de olika aktörerna i mellan redan i projekteringsfasen och på så vis undvika problem när byggarbetet väl har startat. BIM processen består av tre delar. De kallas 3D, 4D och 5D vilket omfattar 3Dmodulering, tidplanering och kostnadskalkylering. I denna rapport riktas fokus på tidplaneringsfasen för att ge en bild av hur arbetet skulle kunna bli bättre om BIM användes för att tidplanera och dess hinder i utvecklingen i användningen av BIM. För att få en uppfattning av hur det var att planera utfördes en jämförelse av Gantt planering och Flowline planering. Där en Flowline planering upprättades från en befintlig Gantt planering för att se hur de olika metoderna skiljer sig åt. / Building Information Modeling (BIM) is a relatively new method of working in the construction industry that more and more companies embrace in various projects. With the help of BIM project work efficiency can be increased at an early stage. For example, I can perform collision checks in the created 3D models of the various players already in the planning phase, this can help avoiding problems when the construction work has started. BIM process consists of three parts. They are called 3D, 4D and 5D and include 3D visualization, scheduling and costing. In this report the focus is mostly on time planning phase to provide a picture of how the work could be better if the BIM was used to planning and its obstacles in the development of the use of BIM. To get an idea of how the planning was carried out as a comparison of the Gantt planning and Flowline planning was made. Where a Flowline plan was established from an existing Gantt planning , then to see how the methods are different from each other.

I en rapport från 2005 framtagen av FoU-Väst i samverkan med Centrum för management i byggsektorn (CMB) konstateras att en betydande del av allt slöseri i byggsektorn är kopplat till fel och konsekvenserna av dessa, med andra ord felkostnader. Studien visar att felkostnader står för cirka 10 % av ett projekts produktionskostnad.   Byggsektorn står nu, år 2012, inför förändringar i sitt arbetssätt för att minska antalet fel, öka kvaliteten och effektiviteten. BIM – Building Information Modeling, möjliggör ett smartare sätt att skapa, använda och förvalta information genom hela bygg- och förvaltningsprocessen. BIM ger möjligheten att anpassa informationen i varje delprocess och därigenom effektivisera arbetet. Det nya arbetssättet innebär ett livscykeltänk där information används på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt i en objektbaserad 3D-modell.  Studiens syfte är att fastställa vilka arbetssätt som behöver förändras för att implementera BIM i ett av Skanskas distrikt i regionen Hus Stockholm Ombyggnad samt fastställa vilka kostnadsbesparingar beställare gör tack vare implementeringen. BIM består av mer än en datamodell. För att uppnå de nyttor BIM kan ge krävs förändrade processer och gemensamma begreppsmodeller. Processerna, organisationen och modelleringen av produkten måste planeras noggrant. Detta medför att mer resurser läggs i ett tidigt skede i projekteringen vilket krävs för att kravspecifikationen ska uppfyllas i ett BIM-projekt. Flera respondenter i studien ger uttryck för att fler och/eller utförligare informationsleveranser i systemskedet skulle höja kvaliteten på bygghandlingarna. Studien konstaterar att BIM-projektering kräver ett nära och öppet samarbete mellan, de för BIM-användingen aktuella aktörerna. / In a 2005 report written by FoU-Väst in collaboration with Centrum för management i byggsektorn (CMB) it is determined that a significant proportion of wastage in the construction sector is linked to defects and their impact, in other words costs of errors. The study shows that these costs are accounting for about 10 % of a project´s production costs.  Construction sector now, in 2012, face changes in their ways of working to reduce errors, increase quality and efficiency. BIM - Building Information Modeling, provides a smarter way to create, use and manage information throughout the construction and management process. BIM provides the ability to customize the information in each sub- process and thereby improve efficiency. The new ways of working involves a life- cycle thinking in which information is used in a systematic and quality assured manner in an object-based 3D model.  The study aims to determine the ways of working that needs to change to implement BIM in one of Skanska's district in the region Stockholm Hus Ombyggnad and identify cost savings clients make through the implementation. BIM consists of more than one data model. To achieve the benefits that BIM can provide, changes in processes and common conceptual models are required. Processes, the organization and modeling of the product must be carefully planned. This means that more resources are added in the early stages of the design process which is necessary to meet the specification of requirements in a BIM project. A number of respondents in the study reflect on the fact that additional and / or more detailed information deliveries during the schematic design phase would increase the quality of construction documents. The study finds that a BIM design process require near and open cooperation between the, to the BIM-use relevant participants.