I och med coronapandemin tvingades många svenska skolor att övergå från fysisk klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Denna kvalitativa studie undersöker hur fem lärare i svenska som andraspråk för vuxna upplevde att vara lärare i ett digitalt klassrum, jämfört med ett fysiskt. Syftet är att förstå dessa lärares upplevelser och härmed nå ett vidare perspektiv på den digitala omställningens påverkan på lärarna och lärarrollen. Materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med de fem lärarna. Tre centrala teman framträdde: lärarrollen, kontakten med eleverna samt elevernas progression. Utifrån dessa teman framkommer att lärarna i olika utsträckning upplever att förmågan att till exempel uppfatta subtila signaler i kroppsspråk och ansiktsuttryck försämras då de undervisar på distans. Flera lärare menar även att kontakten med eleverna påverkats, samt att det finns en risk för att svagare elever påverkas negativt av undervisning på distans.

No description available.

This licentiate thesis aims to explore how teachers comprehend, transform and teach media and information literacy in the courses Swedish 1, 2 and 3 in Swedish upper secondary school. The empirical data is based on semi-structured interviews with eight teachers in Swedish upper secondary school. The interviews were held in 2019 and were conducted for the most part in the teachers’ own place of work, except for one interview, which was held via Skype. The respondents in the study were all teachers who were – or had been – especially assigned to develop teaching and pedagogy in some form in their different schools.   The study rests on the theoretical framework of Young and Muller’s theory of powerful knowledge (2010), and Shulman’s model of pedagogical content knowledge (1987). Hudson’s theory of high and low epistemic quality in teaching (2018) and Ball’s theory of policy enactment (2012) are also used.   Albeit a small study, the findings highlight that the teachers have diverse views on what media and information literacy entails. All respondents interpreted the concept in different ways. The study also shows that there is a great need for a definition of the term when it comes to media and information literacy. There is no shared base of knowledge among teachers when it comes to this topic. In addition, time is a crucial factor when it comes to planning and preparing lessons, and time was something that the teachers felt that they lacked – both to prepare and to execute the lessons in media and information literacy. Furthermore, the teachers reported that school policies stipulate that they have to use specific learning management platforms in teaching. / Dagens medielandskap är i konstant förändring. Behovet av att kunna tolka och förstå medier har ökat, liksom förmågan att delta i debatter och samtal på olika plattformar. Idag är elever inte enbart läsare och konsumenter, utan även producenter av information. Lärare ställs därför inför utmaningar i sin undervisning när det gäller medie- och informationskunnighet. Denna licentiatuppsats utforskar hur lärare förstår, transformerar och undervisar i medie- och informationskunnighet i kurserna Svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i svenska. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av ett gemensamt metaspråk runt begrepp som rör medie- och informationskunnighet. Det saknas en ämnesdisciplinär samsyn och en gemensam kunskapsbas – särskilt när det gäller det splittrade begreppet källkritik.  Lärarnas berättelser visar att olika digitala lärplattformar och provprogram har skapat en digitaliseringsparadox. Policydokument som förordar dessa plattformar och program fungerar ibland som hinder för lärarna när det gäller att låta elever söka information, publicera sig digitalt och revidera och analysera sitt eget skrivande.   Studien visar också att det finns få incitament för lärare att ge elever möjlighet att sovra och söka i ett större källmaterial och svårfångade värden som informationssökning och upphovsrätt läggs ibland åt sidan i undervisningen.

Syftet med examensarbetet Väst är väst och möter gärna sig självt är att granska innehållet i tre läroböcker avsedda för gymnasiekursen Svenska 2, för att synliggöra de diskurser kring internationella författarskap som skapas däri. Läroplanen stipulerar att kursen Svenska 2 ska lyfta både svenska och ”internationella författarskap” och därtill avhandla relationen ”mellan skönlitteratur och samhällsutveckling”. Samtidigt ska den svenska skolan utveckla elevernas ”förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”, med anledning av det ”svenska samhällets international-isering och den växande rörligheten över nationsgränserna”. Detta examensarbete undersöker hur läroböckerna förhåller sig till värdegrunden i relation till sitt urval av internationella författarskap. Studien nyttjar Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och lutar sig mot postkoloni-alistiska och interkulturella teorier. Studien konstaterar att läroböckerna på marknaden konstituerar en kulturell kanon, som reproducerar den västerländska litteraturhistorien samtidigt som den reducerar utomeuro-peiska författarskap till fotnoter eller trivia i sammanhanget.

Åland är ett svenskspråkigt, självstyrt örike med fler och fler elever med annat modersmål än svenska. Elever med annat modersmål läser stödundervisning i svenska i grundskolan, för att tillgodogöra sig svenskan. Uppsatsen handlar om stödundervisning i svenska på Åland, som undervisas i grundskolorna och saknar styrdokument.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stödundervisning i svenska utformas, då det är ett ämne som officiellt inte finns i skollagstiftningen, samt analysera det utifrån en ramteoretisk ansats. Syftet är även att undersöka vilka de största utmaningarna är, med att bedriva och utforma undervisningen, i ett ämne som officiellt inte finns. Frågeställningarnabesvaras genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i fem grundskolor, som undervisar i stödundervisning i svenska. På intervjuerna har en innehållsanalys gjorts utifrån ramfaktorer. De ramfaktorer som har framkommit är styrdokument, tid, gruppstorlek, modersmål, organisation av undervisningen och lärare. (Se tabell 3).Resultaten av undersökningen visar att lärarna använder sig av styrdokument från Finland och Sverige i andra ämnen, för att skapa sitt eget pedagogiska ramsystem i stödundervisning i svenska. Vidare visar resultatet att alla skolor i undersökningen har olika namn på stödundervisning i svenska. Resultatet visar även att undervisningen i skolorna i undersökningen organiseras genom differentiering enligt elevernas behov, samt att få elever gör att interaktiviteten blir lidande i undervisningen. Modersmålsundervisning är inte tillåtet på Åland, men lärarna använder sig ändå av elevernas modersmål i undervisningen, för att underlätta inlärningen. Slutsatsen av undersökning är att alla lärare måste utforma sitt egetämne stödundervisning i svenska, när det inte finns ett pedagogiskt ramsystem. Slutsatsen är även att de största utmaningarna med att skapa ett ämne som officiellt inte finns är att göra undervisningen likvärdig, utifrån dessa premisser.

No description available.

No description available.

Förmågorna som eleverna ska utveckla på grundskolan inom de naturvetenskapliga ämnena bygger till en stor del på deras språkliga förmågor. Detta kan vara en enorm utmaning speciellt för elever med utländsk bakgrund som utgör 26% av alla elever i dagsläget. Mycket forskning har bedrivits beträffande hur andraspråksinlärning fungerar och främjas. Däremot är studier som undersöker såväl utfallet som effekten av ett språkutvecklande arbetssätt för andraspråksinlärare oftast inte tillgängliga. Detta utvecklingsarbete undersöker hur språkutvecklande NO-undervisning, inom biologi och fysik, kan utformas utan att ämnesinnehållet förenklas eller förminskas. Studien genomfördes på två skolor där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Eleverna svarade på enkätfrågor om hur de upplevt sitt lärande under lektionerna. Lektionerna hämtade mycket inspiration och metoder från Pauline Gibbons böcker om språkutvecklande arbete i skola. Även om studiens omfång är begränsat visar enkätens utvärdering tillsammans med våra observationer att eleverna har upplevt metoderna som gynnsamma för deras språk- och ämneskunskaper.

This study aims to explore high school level Swedish as a second language teachers’ approach to their multilingual students’ mother tongues, how and if these teachers use their students’ mother tongues for educational purposes and what general knowledge the teachers possess on first languages’ relevance to learning a second language. This study is conducted through a qualitative interview method with (5) five teachers participating. The results of this study show that the majority of teachers have a positive approach to the students’ mother tongue, with the exception of two teachers who set some reservations for what intention the usage of mother tongue in class has. All five teachers include students’ mother tongues for educational purposes in their classrooms. Only two out of five teachers could say that their previous academic studies provided them with education concerning the effect that a first language has on learning a second language, but all teachers expressed the same idea of how having a first language provides relatable structures to the second language.

Språk är det främsta redskapet vi har för att kommunicera, ett utvecklat språk skapar förutsättningar att utveckla identitet och förstå andra människor. Svenska som andraspråk ger elever som inte har svenska som modersmål chansen att lära sig att kommunicera med ett nytt språk och ger möjlighet till personlig utveckling. Forskningsöversikten ämnar beskriva vad som kännetecknar forskningen kring lärandet inom svenska som andraspråk, hur problematiken inom ämnet formuleras samt vilka faktorer som kan gynna lärandet av ett andraspråk. För att uppfylla syftet har två frågeställningar använts: Hur formuleras problematiken inom ämnet svenska som andraspråk? Samt vilka framgångsfaktorer påvisas i forskningen av ämnet svenska som andraspråk? Utifrån valt ämne har fyra avhandlingar tagits fram som sedan kartlagts för att skapa en tydlig bild av dess innehåll. Inom forskningsområdet kan flera framgångsfaktorer för att uppnå lärande påvisas. Även det faktum att det finns en tydlig bild av den problematik som finns i ämnet svenska som andraspråk upptäcktes i kartläggningen. Av den sammanlagda forskningen kan fortsatt forskning behövas men det kan även behövas en förändring av undervisningen i svenska som andraspråk. I forskningsöversikten lyfts även eventuella styrkor och svagheter inom forskningsområdet fram, behov av framtida forskning samt vilka aspekter som kan tas med som framtida lärare.