Denna uppsats syfte är att undersöka hur sex verksamma gymnasielärare, med svenska som undervisningsämne, arbetar med värdegrunds- och kunskapsuppdraget genom litteraturarbete. Detta ska belysa skönlitteraturens potential i värdegrundsarbetet som lärarna bedriver. Undersökningen har fokuserat på de metoder och resultat som framgått under undersökningen. Intervju valdes som metod vid denna studie för att få ett nyanserat och fördjupat resultat. Sex verksamma gymnasielärare intervjuades och ligger till grund för studiens resultat. Dessa resultat analyserades genom läroplans- och värdegrundsteorin för att ge undersökningen en tydlig utgångspunkt utifrån informanternas olika perspektiv och därmed ge ett skildrat resultat. Vad som gick att utläsa från studiens resultat var att dessa gymnasielärare alla såg potential med skönlitteratur som arbetsmetod att använda sig utav vid värdegrundsarbete. Det framgick även att det fanns en problematik som uppstod i samband med ”det dubbla uppdraget” som informanterna framhävde. / This study investigates how six active upper secondary school teachers, with Swedish as an educational subject, work with the knowledge requirements and basic principle through literature. The knowledge requirements and the basic principle is based on the Swedish National Agency for Educations curriculum for upper secondary school. The purpose is to highlight what potential literature has concerning the basic principle, a mission presented by the Swedish National Agency, undertaken by the teachers. The survey has focused on the methods employed by the different teachers and the results of such methods as perceived by the teachers have been identified during the analysis. To get a multifaceted result interview was chosen as a method. Six active upper secondary school teachers were interviewed and were also the basis for the study results. The results, provided by the informants’ interviews, were analyzed through two theories, concerning curriculum requirements and basic principle. This study shows that all the high school teachers saw potential in literature as a tool to use in value-based teaching. It was also found that the informants saw the "double assignment", curriculum requirements and basic principle assignments as two separate missions, as a challenge and possible obstacle in their teaching.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral? Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011). Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats. Genomgående beskrivs även de altruistiska motiven som indirekt nyttiga för Sverige, d.v.s. även dessa motiv har ett egennyttigt innehåll. Däremot ger de insatsspecifika motiven en diametralt skild bild: egennyttiga motiv är sällsynta, medan altruistiska och moraliska motiv dominerar.

Att språkdelen är en viktig del i svenskundervisning råder inga tvivel om, dock är känslorna inför inlärningen av dessa kunskaper varierande.  I denna studie läggs fokuset på gymnasielärare och deras attityder till grammatikmomentet i svenskundervisningen. Lärarna fick i en webbenkät svara på frågor om vad deras tankar och känslor inför grammatikmomentet är, samt hur de valt att lägga upp undervisningen i grammatik. Resultatet analyserades sedan utifrån gruppen som en helhet, samt utifrån en indelning i tre lärargrupper som baserades på hur länge lärarna hade undervisat i svenska på gymnasienivå. Resultatet visade att lärarna var eniga om att det är viktigt att ha praktiska och teoretiska kunskaper i grammatik, men när det sedan gällde frågan om vad de tycker om momentet så visade sig de yngre lärarna ha en något negativare inställning till momentet. När det gällde hur lärarna undervisar i grammatik fanns det många olika varianter, men vanligast var traditionella grammatikövningar där man plockar ut t.ex. ordklasser och satser, samt olika former av textanalys. Gällande examinationsformer dominerade vanliga prov, men det framgick också att en del lärare ansåg att inga prov behövdes, utan att de inlärda kunskaperna visade sig i elevernas skrivna texter. / <p>2018-06-19</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka några lärares beskrivningar av sin undervisning i svenska som andraspråk med fokus på hur undervisningen planeras, vilka utmaningar som lärarna kan ställas inför samt deras upplevelser av andraspråksundervisning. Studien utgick utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes med en kvalitativ metod som användes för att samla in material utifrån fyra lärare verksamma på en högstadieskola, varav en av lärarna undervisar i en förberedelseklass med nyanlända elever. Studien visade att de fyra intervjuade lärarna beskrev olika arbetssätt i undervisningen som inkluderade samspel och de hade det gemensamt att de planerade undervisning som ansåg gynnade elevernas språkutveckling. Lärarna beskrev utmaningar så som kulturkrockar, olika kunskapsnivåer hos eleverna och betygssättning. Lärarna uttryckte delade åsikter om förstaspråkets roll i andraspråksundervisningen. Användandet av elevernas förstaspråk i undervisningen tillämpades av en av lärarna, medan två av lärarna inte var säkra på hur förstaspråket kan inkluderas i andraspråksundervisningen eller vilken innebörd förstaspråket skulle uppfylla.

Ett av lärarens viktiga uppdrag är att finnas som den trygga punkten i ett barns liv när det värsta händer. Utifrån handböcker samt stödmaterial från Skolverket vill vi ta upp hur barnböcker kan användas inom ramen för ämnet svenska med syftet att underlätta sorg hos barn men också att hjälpa barnen att själva kunna skapa sig en förståelse av sin egen sorg. Det finns begränsad forskning kring ämnet men efter Estoniaolyckan 1994, minibussolyckan med de sju barnen och två lärarna som omkom i Mellansverige 1999 samt flodvågskatastrofen 2004 har sorg i klassrummet varit ett ämne som behövt tas upp mer. Vi vill belysa att detta är ett relevant och viktigt ämne eftersom alla lärare någon gång kommer att möta barn i sorg. I och med våra egna bristande kunskaper ville vi ta reda på mer om vad som krävs av oss lärare samt vilket stöd vi kan tänkas få av andra myndigheter. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ textanalys av utvalda barnböcker samt handböcker för att belysa hur den valda litteraturen kan användas i ämnet svenska för att underlätta svåra samtal med barn. Resultatet visar på att den valda litteraturen kan underlätta för svåra samtal med barn. Barnböckerna tar upp döden på ett förskönat sätt för att inte göra det till något hemskt som barnen blir rädda för. De utvalda barnböckerna kan användas i flera syften för att hjälpa barn samt få dem att uppnå mål och riktlinjer som läroplanen lyfter fram. Slutsatsen av denna analys är att barnlitteratur kan användas inom ramen för ämnet svenska för att hjälpa barnen att förstå budskapet i och med att text och bild tydliggör detta.

Svenska gymnasieelever är osäkra i användningen av litteraturvetenskapliga begrepp. Ändå är begreppsanvändning och analys en central del i gymnasieskolans litteraturstudium.  I uppsatsen undersöks därför hur tre läroböcker för svenska 3 behandlar de grundläggande litteraturvetenskapliga begreppen fabel, motiv, tema och intrig. Forskningsfrågorna är hur begreppen definieras eller karakteriseras, vilka kunskapsförmågor (kognitiva processer) som krävs av böckernas övningsuppgifter, och om elevens litterära kompetens kan sägas utvecklas i behandlingen av begreppen.  Lärobokstexterna granskades med avseende på koherens mellan definitioner och kontex. I analysen av övninguppgifter var Blooms kunskapstaxonomi en av utgångspunkterna.  Undersökningen visar att läroböckerna i de flesta fall definierar begreppen, men att definitionerna som sådana i flera fall är otydliga och att begrepp böckerna inte karakteriserar begreppen på ett innehållsligt samstämmigt sätt.  De kognitiva processer som krävs av övningarna är i så gott som alla uppgifterna förstå, tillämpa och analysera. Därmed kan läroböckerna bidra till elevernas utveckling av litterär kompetens (performanskompetens).

Inledning: Innebandy är Sveriges största inomhusidrott som år 1985 blev antagna som ett specialförbund till Riksidrottsförbundet (RF). Som medlemmar hos RF ska deras regler och antidopingreglement följas. De regler som RF har beträffande doping bygger främst på den internationella dopingorganisationen World Anti-doping Agency (WADA) antidopingregler. WADA:s antidopingregler innebär bland annat att utbildning ska ges till idrottsutövare om dopingbrott och dopingkontroller. Trots det finns det indikationer på innebandyspelare har bristfällig kunskap om antidoping. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap innebandyspelare på nationell elitnivå hade om Riksidrottsförbundets och svenska innebandyförbundets antidopingarbete och dopingregler. Frågeställningar: -       I vilken grad kunde innebandyspelare på nationell elitnivå beskriva Riksidrottsförbundets standarder för dopingkontroller av idrottsutövare? -       Vilken kännedom hade innebandyspelare på nationell elitnivå om Riksidrottsförbundets Röd-gröna lista samt WADA:s dopinglista? -       Hur fick innebandyspelare information och kunskap gällande dopinglistan och dopingkontroller? -       I vilken grad genomförde Svenska innebandyförbundet utbildningar om antidoping och standarder för dopingkontroller? Metod: En kvantitativ design användes där enkäter samlades in i pappersform samt via internet. På enkäten svarade totalt 34 aktiva innebandyspelare på nationell elitnivå. Resultat – Resultatet visade att kännedomen innebandyspelare på nationell elitnivå hade om antidopingarbetet och dopingregler var bristande. Majoriteten av respondenterna hade inte kunskap om vilka standarder som gällde samt vilka skyldigheter de hade vid en dopingkontroll. Slutsats – Elitinnebandyspelare i Sverige hade en bristande kunskap om RF:s antidopingarbete och dopingkontroller. För att förbättra kunskapen var ett förslag på en åtgärd att fler utbildningar av Svenska innebandyförbundet och RF gavs då det kan bidra till att färre idrottsutövare använder dopingpreparat och metoder.

Syftet med den här studien var att undersöka representationen av män och kvinnor i ett läromedel i svenska för gymnasieskolan för att studera om det speglar den värdegrund som läroplanen har i fråga om genusmedvetenhet. Läroboken är skriven 2012 och tar avstamp i Gy11. Studien bygger både på en kvantitativ och en kvalitativ analys. Resultatet visar att läroboken har brister som både visar sig i den kvantitativa undersökningen där männen är överrepresenterade och i den kvalitativa analysen där det är tydligt att läroboksförfattarna behandlar manliga och kvinnliga upphovspersoners verk och gärning på olika sätt beroende på vilket kön de har. Kvinnornas verk framställs som mindre viktiga och deras gärningar som trevande och slumpvisa i jämförelse med männens.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudien har genomförts utifrån forskning på elever med svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Vilka svårigheter och möjligheter finns det för elever med svenska som andraspråk i den svenska skolan? Vilken typ av undervisning är mest framgångsrik och hur kan lärare lyckas med sin undervisning Syftet med analysen är att söka ett svar på just dessa frågor. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där material har sökts i databaser. Utvalt material har sedan granskats och jag har valt ut relevant forskning för min studie. Analysen visar att elever med svenska som andraspråk ofta har svårigheter i skolan. Detta kan man se utifrån både forskning och kunskapsmätningar. Eleverna har svårigheter med språket men också attityder i samhället har en stark påverkan på eleverna och deras identiteter. Lärare har en viktig roll för många av dessa elever då relationen mellan lärare och elever är viktig och ofta har en avgörande betydelse för hur eleverna lyckas i sitt skolarbete.