Sverige är ett mångkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans värld är av stor betydelse för hela samhället. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lärare arbetar för att främja inlärningsklimatet i det mångkulturella klassrummet. Syftet var också att undersöka hur dessa lärare ser på ämnet svenska som andraspråk som allmänt tenderar att värderas som ett lågstatusämne. För att få svar på dessa frågor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare på sfi. Deras tankar kring ämnet och kring sin undervisning har sedan ställts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik. Resultatet visar att informanterna till stor del tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt även om deras metoder i vissa avseenden skiljer sig åt. Resultatet visar också att informanterna generellt anser att ämnet svenska som andraspråk har en lägre status än andra ämnen även om de själva anser detta vara obefogat. Slutsatsen är att den interkulturella kompetens som informanterna besitter till stor del har förvärvats genom erfarenhet.

This is a study of two school extern homework activities dedicated to helping students with their homework. The questions at issue are 1) how are the homework activities organized when it comes to financing, planning, marketing and implementation? 2) Who participates as staff as well as students and what are the requirements for participants? 3) What are the reasons for students to attend school external homework sessions? Material was gathered by a survey among the students at the activities and by interviews with principals for each activity. Two main findings are that the homework activities are almost exclusively visited by students with immigrant background and that the main reasons for participating are difficulties with the Swedish language, and parents not being able to help their children with homework. One conclusion is that this may explain the high rate of students with immigrant backgrounds. Another conclusion is that the homework activities cater for needs that according to the Swedish curriculum are supposed to be met by the schools.

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd. Kommunikationen inom Ericsson berör det svenska moderbolagets, LM Ericssons, kommunikation med det kinesiska bolaget Ericsson China Co. Ltd. samt Nanjing Ericsson Panda Communications Company Ltd.s kommunikation med moderbolaget. Utifrån de fem faktorerna; fysiskt avstånd, kulturskillnader, språkskillnader, kunskapsskillnader och grad av intern inbäddning, har vi formulerat attitydpåståenden som representanter från företagens moder- och dotterbolag har fått ta ställning till. Undersökningen visar att företagen genom användning av olika kommunikationshjälpmedel, koncernspråk, samarbete inom koncernerna, utlandsstationerad personal och stationering av dotterbolagspersonal vid olika enheter har skapat en effektiv kommunikation mellan moder- och dotterbolagen. Ett av de viktigaste bidragen till effektiv kommunikation tycks dock vara tillvaratagande av kunskap och erfarenhet från verksamhet i andra länder.

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.

Sammanfattning Titel: ”Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag – En studie utifrån GRI:s riktlinjer” Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008 Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p Författare: Niklas Nyberg, Sofia Moberg Handledare: Margareta Paulsson Nyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företag Bakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines). Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning? Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare. På så sätt kan vi dels utvärdera hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig mellan dessa två grupper, dels hur redovisningen skiljer sig åt mellan de olika företagen inom de två grupperna (GRI-registrerade och icke-GRI-registrerade). Metod: Undersökningen omfattar 12 börsnoterade företag. Vi använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod när vi studerar företagens hållbarhetsredovisningar. Detta sker bland annat genom en poängbedömning utifrån GRI:s indikatorer, som belyser områden såsom miljö och mänskliga rättigheter. Teoretisk referensram: Vår främsta teoretiska utgångspunkt är GRI och dess riktlinjer. Vi väljer att komplettera denna med intressentteorin och legitimitetsteorin, för att på så sätt visa på samspelet mellan företaget och dess intressenter samt samhällets krav på legitimitet inom organisationer. Slutsatser: De GRI-registrerade företagen ser ut att ha en mer komplett och utförlig hållbarhetsredovisning än de icke-GRI-registrerade. Vissa av de GRI-registrerade företagen erhåller lägre poäng totalt än vissa av de icke-GRI-registrerade företagen. De icke-GRI-registrerade företagen uppvisar även en kunskapsbas som inte är långt ifrån de GRI-registrerade. Detta indikerar att de, genom att ha varit registrerade tidigare, erhållit kunskap som fortfarande består. Huruvida ett registrerat användande av GRI:s riktlinjer leder till en mer fullständig hållbarhetsredovisning är enligt vår studie inte klarlagt, då vi fann stora skillnader inom båda grupperna, dvs. GRI-registrerade företag och icke-GRI-registrerade företag.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lägger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest på i sin undervisning för att eleverna ska tillägna sig det svenska språket på ett så effektivt sätt som möjligt. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger på fem olika skolor i Mellansverige. I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgår från en individualiserad undervisning i arbetet med andraspråkseleverna. De använder mycket bilder och kroppsspråk för att förtydliga och göra undervisningen så konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar på språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen hos eleverna och i arbetet med detta använder de sig av flera olika metoder för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun.

Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken. På grund av att jag inte kunde hitta så mycket tidigare forskning om jämförelse mellan Lgr 80 och Lpo 94, vad gäller kursplanerna i svenska, så bygger den tidigare forskningen på en rapport av U Linell. Teorier bakom de båda läroplanerna är berört i stort och bygger på texter av J Dewey, J Piaget och L Vygotskij.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever. The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.

Fokus i vårt examensarbete ligger på utvecklingssamtal med föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda på detta undersökte vi vissa förhållanden. Kallar läraren till möte eller inbjuder hon? Bestämmer läraren plats eller får föräldrarna vara med och bestämma? Hur får föräldrarna veta syftet med mötet? Verkar föräldern uppfattas som en jämlike/jämbördig till läraren? Vi delade ut enkäter på två skolor, en på skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en på skola B som ligger i en större ort i Dalarna. Andelen elever med svenska som andraspråk varierade mellan skolorna. Tidigare forskning har funnit att språksvårigheter och oklarheter i skolans syften och mål varit de största hindren för föräldraengagemang från familjer med annat modersmål än svenska. Våra resultat, som bland annat tar upp vad lärarna tror är orsaker till frånvaro vid utvecklingssamtal, tyder på att lärarna i vår undersökning inte anser att språksvårigheter eller otydlighet i skolans mål och syfte skulle vara en orsak till frånvaro vid utvecklingssamtal. The aim of this paper was to study how teachers prepare student-parent meetings regarding the student’s educational development. Parents and students with Swedish as their second language was our focus. For this we have examined certain circumstances. Does the teacher summon or invite the parents to the school? Does the teacher decide where the meeting is to take place or can the parents influence the location? How are the parents informed about the purpose of the meeting? Does it seem like the parents are treated as equals by the teachers? We used a questionnaire in two Swedish schools to answer the questions. Other research has identified the parent’s language difficulties and limited knowledge of the curriculum as the cause of low parental involvement. However, the teachers in our research do not identify language or limited knowledge as the main cause of low parental involvement.