<p>Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska. De anser att de har fått tillräckligt med hjälp från skolan och ser sitt eget ansvar som det yttersta ansvaret för hur väl det går i skolan.</p>

<p>Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv.</p>

<p>Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.</p><p>Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.</p><p>Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.</p><p>Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen. Undersökningsmaterialet sträcker sig därför från det första numret i båda tidningarna 1991 till mitten på september, samma år. Undersökningen problematiserades genom det faktum att Svenska Dagbladet utgavs varje dag, medan Lärarnas Tidning utkom endast en gång i veckan. En kvalitativ analysmetod av innehållet i debatten blev därför det bästa tillvägagångssättet att genomföra undersökningsarbetet på.</p><p>Undersökningens resultat betraktas utifrån ett antal teorier, beskrivna i forskningsläget. Den kvantitativa delen i undersökningen studeras enligt teorin om den offentliga debattens böljegång, av Maria Folcke-Fichtelius. Medieprofessorn Maxwell McCombs teori om hur dagordningen uppstår och vidhålls av media är tongivande för hur jag försökt att tolka undersökningsmaterialet.</p><p>Resultatet av undersökningen är att en kraftig opinion mot reformen framfördes i de båda tidningarna. Trots det starka motståndet som syntes särskilt i Svenska Dagbladet, fick socialdemokraterna tillräckligt med partipolitiskt stöd från centerpartiet och vänsterpartiet för att kunna genomföra reformen. Lärarnas Tidnings bild av reformen var heller aldrig lika ensidigt skeptisk mot förslaget. De var ju trots allt ett av de fackförbund som hade jobbat hårt för att få till ett treårigt gymnasium för alla elever. Svenska Dagbladet visade istället på en mer enad front emot reformen, både i ledarartiklarna och i de debattartiklar som publicerades i tidningen. Särskilt ansåg de att reformen skulle försämra för de mer studiemotiverade eleverna på teoretiska program. Detta medan vinsten för de yrkesinriktade eleverna ansågs vara försumlig. Detta var troligen debattens verkliga vattendelare. Socialdemokraterna ansåg nämligen att skolan var tvungen att förbättra utsikterna för framtida fortbildning även för fabriksarbetaren. Svenska Dagbladet och dess läsare såg de som gick vidare till högskolan som landets verkliga tillgång i ett Sverige som närmade sig EG-samarbete och allt fler influenser från omvärlden.</p>

<p>Denna uppsats tar upp en kvantitativ jämförelse mellan två material. I det ena materialet är de två deltagarna hörselskadade och i det andra materialet är de två deltagarna hörande. Jämförelsen visade att alterinitierade reparationer förekom mer frekvent i samtalet mellan två hörselskadade. I jämförelsen med självinitierade reparationer kunde ingen skillnad utvisas mellan materialen. Djupanalysen av alterinitierade reparationer i materialet med de hörselskadade deltagarna visar att samtalet får högre progressivitet ju starkare reparationer som används. Det visar sig att humor och betoningar ibland försvinner mellan problemkällan och reparationen. Det är sällan problemkällan och reparationer är grammatiskt identiska men när de är identiska försvinner det som nämnts ovan.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.</p><p>Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.</p><p>Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.</p><p>Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.</p><p>I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter.</p>

<p>Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ”följa eller förklara” hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen. För att förklara utvecklingen av koden används den institutionella teorin som teoretisk referensram. I vilken utsträckning efterlevs den svenska koden för bolagsstyrning avseende ”följ eller förklara”? Hur bidrar den svenska koden för bolagsstyrning till förbättrad styrning av svenska bolag?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva koden för bolagsstyrning samt att förklara dess utveckling genom ett institutionellt angreppssätt. Syftet är även att undersöka i vilken</p><p>utsträckning som den svenska koden efterlevs i bolagen, samt hur den bidrar till förbättrad styrning av svenska bolag.</p><p>Metod: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 99 svenska noterade bolags årsredovisningar som tillämpar koden. Komplettering med kvalitativa undersökningar, i form av telefonintervjuer samt sammanställning av publicerade artiklar.</p><p>Resultat: Det institutionella angreppssättet som är använt i studien, påvisar att det adderar och underbygger förståelsen för utvecklingen och användningen av koden. Studien visar även att koden till stora delar följs, vilket tyder på att bolagen anser att det är av betydelse att tillämpa den. Det främsta bidraget som koden ger är att den belyser och visar vad som är god bolagsstyrning, vilket gör att öppenheten ökar och det i sin tur främjar förtroendet för bolagen som tillämpar den.</p> / <p>Background:In the beginning of the 21th century corporate scandals shock the world, and was covered by media worldwide. An interest for corporate governance aroused and</p><p>countries started to develop codes of corporate governance in purpose to fortify trust for the listed companies. Swedish Code of Corporate Governance (the Code) is based on the “comply or explain” principle. The listed companies on</p><p>the Swedish stock market started to apply the Code in first of July 2005. The Institutional theory is used as a frame of reference, to explain the development of the Code. How do the listed companies in Sweden “comply or explain” the</p><p>Code? How does the Code improve corporate governance at the listed companies in Sweden?</p><p>Aim: The purpose is to describe the development of the Code by using the institutional theory. It is also to investigate how the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code in their annual reports and how the Code</p><p>contributes to corporate governance.</p><p>Completion: The investigation was conducted by using a quantitative survey of annual reports from 99 Swedish listed companies. In addition a qualitative methods are used and are represented by interviews and publicized articles.</p><p>Results: The institutional theory verifies in this thesis, by showing that it makes a contribution for the understanding of the development of the Code. The companies almost fully complies the Code, which indicates that they consider it</p><p>important to comply the Code. The major contribution of the Code is that it helps to create a focus and draws attention to the matter. It paves the way for openness and acts in a positive way to increase the trust for the listed companies</p><p>in Sweden.</p>

<p><p>Lärare i grundskolan möter föräldrar i utvecklingssamtal minst en gång per termin. Denna undersöknings syfte är att se hur lärare beskriver samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet.</p><p>   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska.</p><p>   Genom intervjuer med fyra grundskolelärare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanställs beskrivningarna, under sex olika rubriker: lärares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, föräldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.</p><p>   Resultatet visade att lärarnas beskrivningar gällande samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet, hörde nära samman varandra. Alla intervjuer visade på att föräldrar som har annat modersmål än svenskas engagemang under utvecklingssamtalet såg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lärare att samspel med föräldrar som har annat modersmål än svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men även för att tala om olika åtgärder. Det framgick även av intervjuerna att det finns en viss problematik i samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska. Exempel på sådan problematik kunde vara språksvårigheter som medförde ett behov av en tolks närvaro under utvecklingssamtalet.</p></p>

<p>Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om medelstora och stora företag i olika branscher använder sig av liknande feedbacksystem när feedback ges till ledare.</p><p>Det som vi kommit fram till efter att ha studerat fyra företag i olika branscher och storlek är att de mätbara värdena som exempelvis produktivitet, gavs som feedback på liknande sätt till ledare. Företagen gav feedback på det som producerades och hur pass väl ledarens grupp uppnått uppsatta mål. Mjuka värden som exempelvis ledarens ledaregenskaper, gavs från ledarens ledare vilket är det vanligaste i företag. Ett av de intervjuade företagen bedrev dock även feedback från underställda genom frågeformulär som sedan sammansattes i en modell som gav ett ledarindex. Ledaren kunde därmed se vad medarbetarna tycker om dennes ledarstil. När detta upprepas kan ledaren se om denne utvecklats som ledare i de underställdas tycke.</p><p>Två av de fyra företagen hade en modell där ledarna fick ut ett index som gav en fingervisning till ledare om deras ledaregenskaper. Alla fyra företagen bedrev ledarskapskurser, samt någon form av coachning där ledarna fick lära känna sig själv bättre. Utvecklingssamtal bedrevs årligen i alla de undersökta företagen.</p><p>Resultatet kan sammanfattas som att företagen i stora drag bedrev feedback på liknade sätt, med vissa mindre skillnader. Komplikationer med feedback som upptäcktes i samband med undersökningen, var att feedback sällan följdes upp efter att de hade givits. Uppföljning var oftast upp till ledaren själv. Ett mer formaliserat uppföljningssystem skulle vara bra eftersom en uppföljning i högre grad skulle möjliggöras. Kommunikationen inom företagen sågs även i vissa fall komplext eftersom för lite kommunikation kan leda till missförstånd och brist på information.</p><p>Den metod som vi använt oss av var fallstudie, där vi utgick från existerande teorier om feedback och tidigare forskning kring ämnesområdet. Efter att ha fått en god överblick om ämnesområdet testades teorierna på verkligheten, genom intervjuer på fyra olika företag. Dessa valdes genom icke-sannolikhetsurval eftersom vi valde de företag som först ställt upp på intervju när vi kontaktade dem. Vi hade dock som krav att företagen skulle befinna sig i olika branscher samt ha olika antal anställda. Vi intervjuade personer som arbetade med personalfrågor, oftast på personalavdelning eller dylikt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film – regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga – har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori. Mönster i produktionsstödsgivningen har observerats och analyserats, med särskild tonvikt på de filmer som fått mest stöd under respektive period. Resultatet visar att de teoretiska kriterier för värdefull film som framförs i avtals- och utredningstexterna ofta förblir desamma, men att den produktionen som resulterar därav ändrar karaktär – från ett rakt publikfrånvänt kvalitetstänkande på 60-talet, till ett där publikens gillande rent av ses som ett tecken på kvalitet från 80-talet och framåt. Min slutsats är att de snarare är innebörden i begrepp som ’kvalitet’ och ’värdefull film’ somförändrats över tid än överensstämmelsen mellan teori och praktik i stödgivningen.</p>