The aim with this study was to investigate how a few teachers in Swedish, at upper secondary school, are using computers in their teaching, and what approach they have towards using computers in teaching. A qualitative study has been made to accive a result, on this matter, were five currently teaching teachers in Swedish, at different upper secondary schools, have been intervjued. The teachers answered questions concerning how and in what speciefic fields of study they use computers, the computer program and -tools they are using and what benefits and disadvantiges they see with computers in teaching. They also answered questions concerning the availability of computers at the schools which they are working.  The study showed that the way teachers are using computers in their teaching, and the amount they are using them varied between the teachers; but all are using computers mainly with the purpose to write texts and to search for information. All teachers also had in common that they are using computers not as frequently and in a different way when grammar is concerned.  It appered that the teachers were mainly positive to use computers in their teaching, even if some teachers acknowleadged more disadvantiges than the others. They expressed that the strongest advantages when using computers in teaching are that it makes textediting and searching for information easier. The disadvantiges when using computers in teaching they believed were, among others, that computers can be disturbing in teaching and that the requirements of the evalutation of the sources increases.

Inledning Lärare bör bedriva motivationsarbete i svenskundervisningen som ökar elevernas förväntningar på att bemästra uppgifter. Motivationsarbetet bör också stärka elevernas inre läs- och skrivmotivation med självutveckling och kompetensökning som överordnade mål för läsning och skrivning. Om eleverna har inre läs- och skrivmotivation ökar deras engagemang, koncentration och vilja att lyckas med skoluppgifter vilket resulterar i ökade skolprestationer. Syfte Syftet med föreliggande studie är att analysera lärares motivationsarbete i svenskundervisningen i grundskolans lägre årskurser. Syftet har konkretiserats i följande frågeställningar:  Hur motiverar lärare elever i svenskundervisningen med stödstrukturer?  Hur motiverar lärare elever i svenskundervisningen med konkretisering av kunskapskraven?  Hur motiverar lärare elever i svenskundervisningen med belöningssystem? Metod Genom observationer och efterföljande samtal gjordes en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på hur lärare motiverar elever i svenskundervisningen. Resultat I resultatavsnittet visas resultatet av den data som producerats i observationsscheman. Resultatet visar lärares motivationsarbete i svenskundervisningen. I resultatet framkommer att lärarna motiverar elever i svenskundervisningen med stödstrukturer då de modellerar, ger individuellt stöd och feedback, att lärarna motiverar elever i svenskundervisningen med konkretisering av kunskapskraven då de bedriver målorienterad undervisning och bedömer eleverna formativt och att lärarna motiverar elever i svenskundervisningen med belöningssystem då de bedriver yttre motivationsarbete som främjar elevernas inre motivation.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader.</p><p> </p><p>I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för.  Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde.</p><p> </p><p>Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper.</p><p> </p><p>Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.</p>

Datorn är en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme får den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda på hur, om och varför datorn används inom svenskundervisningen på gymnasiet. Vad ser lärarna för skäl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur får lärarna sina kunskaper om datoranvändning, är delar jag också ämnar undersöka. Jag har riktat in mig på lärarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lärare, verksamma på fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad läroplanen säger samt vilka möjligheter och barriärer som datorn har mött under vägen in i skolan. Jag har lagt min utgångspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta. Dessa forskningar visar både på ett stort inflytande ifrån staten, men också att verksamma lärare är de som i grund och botten själva måste ta ett initiativ för att någonting på skolorna skall ske. Genom intervjuer med lärare har jag fått fram att datorn i skolan framförallt är ett medel för lärarna i deras planering, kontakt med kollegor samt bearbetning av lektioner, genom att skriva in närvaro och betyg. Eleverna ges möjlighet till att renskriva och bearbeta sina arbeten på datorn, däremot informationssökning via Internet är något som lärarna helst vill undvika då elever överlag tycks missbruka detta. Detta kan tänkas ha sin grund i att eleverna inte besitter tillräcklig kunskap i området. Vilket i sin tur tycks ligga i lärarnas bristfälliga kunskaper om hur man delger eleverna denna kunskap. Arbete vid datorn för skoltrötta elever samt elever med läs- och skrivsvårigheter tas upp som en stor förmån, då datorn fungerar som motivationsskapare och stöd i arbetet. Svårigheterna i datorstöd i svenskundervisningen som lärarna finner är, förutom elevers bristande kunskaper i informationssökning, att arbetet vid datorn kan ta mer tid än vad som finns tillgänglig, risk för ett alltför individualiserat arbete samt att man blir så benägen att använda datorn så man går omvägar för att få in den i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader.   I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för.  Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde.   Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper.   Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare.   Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre.   Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra.   Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B. Lärare kan justera arbetssätt enligt elevers krav. Lärare och vuxna invandrare bör respekteras varandra. Lärare ber alltid elever att göra sitt bästa.

Sammanfattning Det är viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom är väl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister när det gäller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svårigheter och tillgångar. Vidare var syftet att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisningen kan läggas upp, för att hjälpa eleverna i läsförståelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom. Resultatet av en tematisk analys gav en bred beskrivning av tillgångar och svårigheter hos eleverna, och olika sätt att möta dessa. De slutsatser som framkom i uppsatsen var att elever med Aspergers syndrom behöver en individualiserad undervisning. Det är därför viktigt att läraren individualiserar undervisningen efter varje elevs förutsättningar. Det kan exempelvis ske i form av individuella skriftliga planeringar. Elever med Aspergers syndrom kan tolka det som de hör eller läser bokstavligt. Läsförståelse är en vanlig svårighet, som kan kopplas till bristande fantasi. Det krävs att läraren använder strategier för läsförståelse och fritt skrivande. Lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom behöver ge dem uppmuntran och se till så att eleven försätts i situationer där denne lyckas. De här slutsatserna tas också upp och diskuteras i uppsatsens diskussion

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen. I den mer resursstarka kommunen fann vi att IKT användande var mer utsträckt än i den mindre resursstaka kommunen. Ett svar på detta kunde vi spåra till kommunernas skolplaner där deras prioriteringområden skiljde sig åt. Resultatet visade också att det inte handlar om att välja antingen den ena eller den andra sidan utan att mer använda dessa läromedel som komplement till varandra.

<p>Datorn är en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme får den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda på hur, om och varför datorn används inom svenskundervisningen på gymnasiet. Vad ser lärarna för skäl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur får lärarna sina kunskaper om datoranvändning, är delar jag också ämnar undersöka.</p><p>Jag har riktat in mig på lärarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lärare, verksamma på fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad läroplanen säger samt vilka möjligheter och barriärer som datorn har mött under vägen in i skolan. Jag har lagt min utgångspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta. Dessa forskningar visar både på ett stort inflytande ifrån staten, men också att verksamma lärare är de som i grund och botten själva måste ta ett initiativ för att någonting på skolorna skall ske.</p><p>Genom intervjuer med lärare har jag fått fram att datorn i skolan framförallt är ett medel för lärarna i deras planering, kontakt med kollegor samt bearbetning av lektioner, genom att skriva in närvaro och betyg. Eleverna ges möjlighet till att renskriva och bearbeta sina arbeten på datorn, däremot informationssökning via Internet är något som lärarna helst vill undvika då elever överlag tycks missbruka detta. Detta kan tänkas ha sin grund i att eleverna inte besitter tillräcklig kunskap i området. Vilket i sin tur tycks ligga i lärarnas bristfälliga kunskaper om hur man delger eleverna denna kunskap. Arbete vid datorn för skoltrötta elever samt elever med läs- och skrivsvårigheter tas upp som en stor förmån, då datorn fungerar som motivationsskapare och stöd i arbetet. Svårigheterna i datorstöd i svenskundervisningen som lärarna finner är, förutom elevers bristande kunskaper i informationssökning, att arbetet vid datorn kan ta mer tid än vad som finns tillgänglig, risk för ett alltför individualiserat arbete samt att man blir så benägen att använda datorn så man går omvägar för att få in den i undervisningen.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.