No description available.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ”invandrare” och ”flyktingar” i förhållande till ”etniskt svenska”. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden. För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet. Vi begränsade sökningen till artiklar publicerad mellan de 1 april 2010 – 1 nov 2012. Ambitionen var att läsa igenom det insamlade textmaterialet för att få en överblick och känsla för den diskurs som vår uppsats manifesterar. Utifrån detta ville vi sedan få svar på vilken typ av ”flyktingar” eller ”invandrare” det refereras till i vår angivna diskurs samt studera språket och hur det används inom det journalistiska fältet. En klar majoritet av de insamlade artiklarna skrevs under tidningarnas ledar- eller debattsidor, ofta i relation till Sverigedemokraterna, många gånger skrivna av politiker eller upprörda läsare, men även tidningarnas journalister. Vad vi fann var en viss ambivalens i mediernas politiska korrekthet. Rasismen råder som tydligast bland åsiktsjournalistiken, tidningarnas ledar- och debattsidor. Den övriga konstruktionen av ”invandrarna” och ”flyktingarna” från journalisternas sida tycktes svårare att ta på. Men bakom en multikulturell fasad tycktes vi ana en latent rasism. Den vrede vi påträffat gentemot de ”utifrån kommande” på tidningarna ansåg vi väldigt alarmerande.

Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ”misslyckats” med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ”misslyckanden”, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun.

The subject for this thesis is to analyze the Swedish political the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) through the use of history theories. The purpose is to examine the following two questions: 1. what types of history consciousness is present in the source material 2. the use of history (historiebruk) shown in the source material The source material has consisted two official party publications, Sverigedemokraternas principprogram from 2005 and 2011. The main theoretical frameworks for the analysis has consisted of the typology for use of history as presented by professor Klas-Göran Karlsson together with selected theories connected to history consciousness, not the least the model presented by Bernard Eric Jensen. The result of the analysis shows frequent examples where the use of history and history consciousness is present in the rhetoric used in the source material. By tracing the use back to the theories selected Sverigedemokraterna’s deployment of use of history and history consciousness is interpreted and discussed.

No description available.

Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på.

The Swedish democrats are experiencing more and more support, even though the history of the party is filled with racist and fascist thinking. Their politic is changing, but where is it going towards? To analyse this, the Swedish democrats’ political arguments are compared between 2011 and 2018, as well as debates from 2011 and 2020. This to establish how they have changed their arguments in their political programs and how they are portraying themselves in the Swedish parliament. This gives a picture of the Swedish democrat’s politics, a picture which will be placed next to the government offices normative view on certain subjects, these being immigration, culture, equality, the military and outside Sweden. With assistants from the theory the task at hand is to examine if the Swedish democrats are moving towards more normative politics and are indeed leaving their racist and fascist thoughts behind them.

Studiens övergripande syfte har varit att studera hur SD:s kvinnosyn förändrats sedan partiet grundades genom en kritisk diskursanalys av SD:s partiorgan Sverige-kuriren (1988–1991), SD-Kuriren (1991–1999) och SD:s åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen (2014). Syftet har realiserats genom en analys av det empiriska materialet där professor Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt fungerat som teoretisk utgångspunkt, tillsammans med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som fungerat som metod för studien.Tre diskurser som går att koppla till Hirdmans teori kring genuskontrakt har identifierats: familjediskursen, reproduktionsdiskursen och offerdiskursen. Samtliga diskurser innehåller uppfattningar där det främst är kvinnan som regleras i genuskontraktets olika situationer. Det mest framträdande genuskontraktet i studien reglerar kvinnans och mannens relation inom kärnfamiljen. Exempelvis finns ett framträdande tema i familjediskursen där budskapet är att kvinnan ej bör arbeta utan istället vara hemma med barn och ta hand om hushåll. I reproduktionsdiskursen förekommer även ett reglerande budskap kring kvinnans reproduktionsegenskaper som säger att hon inte bör använda p-piller och abort då detta minskar den svenska nativiteten. Vidare visar studien även på ett genuskontrakt i offerdiskursen där kvinnans relation till mannen bygger på rädslan att utsättas för brott. I detta kontrakt finns tendenser till en uppfattning där mannen ses som kvinnans beskyddare.Studiens resultat visar vidare att genuskontraktet förändrats mellan 1988 till 2014 genom en förändring av teman som på olika sätt reglerar kvinnan och framställer en önskad norm av henne. Exempelvis dominerade utsagor om kvinnans familjeliv och reproduktionsegenskaper i det empiriska materialet mellan 1988 och 1993. Under perioden från 1991 till 2014 dominerar istället teman och uppfattningar kring kvinnans rädsla att utsättas för brott av icke-svenska män samt okända gärningsmän.Under SD:s tidiga år tilldelades kvinnan främst en roll som moder och barnaföderska i kärnfamiljen. Senare har denna roll övergått till en framställning av kvinnan där hennes rädsla stått i fokus. Det beskrivs bland annat att kvinnan är rädd för att utsättas för brott i ett risksamhälle där brott från både icke-svenska män samt okända gärningsmän mot kvinnor utmålas som vanligt förekommande.

This thesis explores discourse of the Sweden Democrats around the issue of immigration and provides an overview of changes that occurred in Sweden Democrats’ rhetoric and argumentation from National election in 2010 until the election in 2014. The study offers an analytical contribution to the field of media and communication and provides readers with the insight of right wing online activism. Qualitative in its core, and based on the theory of framing, the study analyzed video material uploaded by the Sweden Democrats on their official Youtube channel. Results are organized thematically in the way in which party framed the issue of immigration (threat to a national identity, the cause of criminal actions, unemployment and welfare abuse). The Sweden Democrats use their YouTube page as a tool for alternative political communication. The findings indicate a major shift in their rhetoric about the issue of immigration from sharp criticism of mass immigration on religious and cultural grounds toward criticism based on economical and financial grounds. On their journey towards more democratic norms, the Sweden Democrats sought to give an impression of new, changed party, distant from racial roots by employing ‘softened’ rhetoric and blowing a ‘dog whistle’.