Spelling suggestions: "subject:"sverigedemokraterna."" "subject:"sverigedemokraternas.""
51 |
Sverigedemokraterna: det nya arbetarpartiet : En kvantitativ undersökning av vilka faktorer som förklarar varför arbetare stödjer SverigedemokraternaByström, Aron January 2023 (has links)
Sweden has in the past thirteen years seen an increased support for a rightwing populist party: The Sweden Democrats. Previous surveys and research show that the Sweden Democrats has taken a large part of their supporters from the Social Democrats, and that a large amount of their supporters are workers. The aim of this thesis is to use quantitative method to analyze which factors that explain which one of the two parties: the Sweden Democrats and the Social Democrats, that workers support. The two categories of explanatory factors that are mainly analyzed is materialistic and non-materialistic explanatory factors. The results show that the main factors that affect if workers support the Sweden Democrats rather than the Social Democrats is non-materialistic factors such as negative attitudes towards new liberal individualistic values such as religious freedom, increased gender equality and increased rights for LBTQ-people, but also negative attitudes towards multiculturalism and immigration.
|
52 |
Homo Svedikus - "Lika barn leka bäst"? : En diskursanalys av Sverigedemokraternas principprogramJorvén Bernegard, Eva, Lindau, Petra January 2010 (has links)
Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ”oss och de andra”. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet. Resultatet visar även att det är viktigt att kritiskt granska texter som används av vår samhälleliga elit eftersom de i egenskap av sin maktposition har ett tolkningsföreträde. / The purpose of this study was to investigate how Sverigedemokraterna, in their program of principles, design Swedishness and as an effect of this creates a boundary between “us and them”. Our method of choice has been text- and discourse analysis. By analyzing the text in the program we’ve come to the conclusion that it has an effect on, and helps to create social categories that are crucial to people’s social positions and resource possibilities. The party builds their version of Swedishness on a social and national likeness that creates social inequality. Our results also shows that it’s important to examine texts used by the elite of society since they in their powerful position has a preferential right of interpretation.
|
53 |
Sverigedemokraterna i skolan : En undersökning om mellanstadielärares förhållningssätt till Sverigedemokraterna i samhällskunskapsundervisningen / The Swedish democrats in school : A study on primary school teacher's approach to the Swedish Democrats in civics educationMattsson, Erica January 2015 (has links)
A majority of conducted studies connected to democratic socialization and the party-political education has primary affected students in higher education. In this study I intend to find out how primary school teachers handle controversial issues in social science connected to the political parties. The Swedish Democrats are by many perceived as a controversial party and while the school’s mission is to educate students to think independently another mission implies that certain views are not to be uttered if they stand contrary to the basic democratic values. The aim of this study is to obtain knowledge in and about the teachers view on the dilemma between the more nurturing assignment versus the knowledge assignment and in connection to this how they approach the Swedish Democrats in the classroom. For further immersion the research treats the following questions: How do teachers view their own role as intermediaries in democratic education? How to teachers portray the Swedish democrats in education? The survey was conducted by using qualitative interviews. Four primary school teachers who teach social science participated. The results showed that the Swedish Democrats was perceived as a controversial subject in the school as teachers sometimes felt difficulties to teach about this subject. The study also showed that teachers use different methods in the classroom when it comes to organizing the teaching of democracy, when it comes to both content and choice of teaching methods, which ultimately could affect how teachers directly or indirectly portray the Swedish Democrats.
|
54 |
Är ni ett vanligt parti idag? : En studie om Sverigedemokraternas gestaltning i Aftonbladet och Expressen 2010 och 2012Rydberg, Christian January 2013 (has links)
The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies. The theories used to determine variables and the analysis of the articles were the framing theory of Robert Entman (1993) and Jesper Strömbäck (2009). Theories regarding the function of news media in democracy were also used in the analysis from the context of Nord & Strömbäck (2012).The study showed that a slightly more negative framing of the party occurs in 2012. Framing of the party as a problem for the democratic principles occurred less, and moral evaluations were similar between the years. The term xenophobic was mostly used to describe the party in the the overall few instances it was used during both years, with a slight shift towards more neutral and less evocative descriptions like immigration critical in 2012.
|
55 |
(You’re not) Welcome to Sweden : En ideologikritisk analys av Sverigedemokraternas flygbladJohansson, Hanna January 2016 (has links)
Uppsatsen tar avstamp i det faktum att ideologi ofta förmedlas via språket och syftet var att skapa förståelse av hur Sverigedemokraterna argumentativt uttrycker ideologi i flygbladet ”NO MONEY, NO JOBS, NO HOME”. Med hjälp av Žižeks ideologikritik och en klassisk topikanalys presenteras följande: Sverigedemokraternas argumentation kretsar till stor del kring en agonistisk uppdelning som visar på ett förakt mot en viss grupp av människor utifrån en uppdelning av ett ”vi” som utgörs av svenskar och ett ”dem” som utgörs av invandrare – där svenskar är det goda och invandrare det dåliga. Vidare utgår argumentationen utifrån att det finns en tydlig syndabock: ideologins symptom som i flygbladet är invandraren. Detta symptom är anledningen till den negativa verklighetsbeskrivning vi får ta del av i flygbladet. Deras argumentation är till viss del implicit vilket kan förstås bero på att partiet inte vill uppfattas som oetiska och därmed förlora förtroende hos sina väljare.
|
56 |
Heteronormativitet och homonationalism : En kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas hbtq-politikWesterlund, Ulrika January 2016 (has links)
I uppsatsen görs en kritisk diskursanalys ur ett hbtq-perspektiv av Sverigedemokraternas styrdokument, den partianknutna tidningen SD-Kuriren och några andra relevanta texter. Materialet har delats in i tre tidsperioder, 1989-1995, 1996-2002 och 2003-2015 och frågorna som ställs till materialet handlar om vilka problem, orsaker till problem och lösningar på problem som går att identifiera som centrala i de studerade texterna. De identifierade problemen under de olika perioderna är ”den låga nativiteten”, ”osundheten” och ”den hotade kärnfamiljen; samt ”den hotade kärnfamiljen och den därmed hotade nationen”. Alla dessa problem kan kopplas ihop med Sverigedemokraternas hbtq-politik. I ett andra steg i uppsatsen görs en kvantitativ studie över frekvensen av ett antal ur det studerade perspektivet centrala ord i partiets styrdokument och hur användningen av dessa ord varierar över tid. De studerade orden är sund, familj, naturlig, nation, moral, folk och nativitet. Ett par av resultaten är att användningen av ordet ”nation” är som mest frekvent i det senaste styrdokumentet, medan ordet ”sund” var mest vanligt under den mittersta av de studerade perioderna. I analysens sista del görs utblickar mot Sverigedemokraternas agerande på det hbtq-politiska området, under de senaste åren. Med hjälp av begreppen heteronormativitet, homonormativitet och homonationalism görs avslutningsvis ytterligare en läsning av texterna där exempel på alla dessa företeelser går att identifiera i materialet.
|
57 |
The limits of hospitality: The impact of SD on immigration discourses among the Swedish political elite 2006-2016Hasselberg, Disa January 2016 (has links)
This thesis is about immigration discourses among the political elite in Sweden. The focus of interest has been to establish if the racist and assimilationist discourses of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna, SD) has been influential on the political party elite, and more specifically on whom, and how. Parliamentary debates and opinion pieces written by party elites has been the basis of material for the enquiry, covering the time period 2006 – July 2016. As SD had their political breakthrough in 2010, it is assumed that, provided that they have been influential on the immigration discourses of the mainstream political elite, new elements in the elite discourse mirroring the discourses of SD should emerge after 2010. The results show that some of the assimilationist ideas and negative discourses on immigration pre-existed the breakthrough of SD. The elite of the political mainstream articulated a strong resistance towards SD’s discourses during their first election cycle. However, more negative discourses bordering those of SD emerged in tandem to the so called refugee crisis in late 2015. The crisis can thus be understood as a catalyst breaking some of the taboos regarding negative immigration discourses. At the same time, although assimilationist discourses emerged among other elites than SD, they where always presented in much milder forms than SD’s discourses, who remain radically different from the other parties. These assimilationist ideas and discourses where mainly adopted by the right wing parties the Moderates (Moderaterna, M) and the Christian Democrats (Kristdemokraterna, KD), as well as the Liberal party (Liberalerna, L). I conclude that the adjustments in discourse to that of SD is less than expected, perhaphs as a result of the cordon sanitaire.
|
58 |
“Krig på gatorna” : En diskursanalys av Sverigedemokraternas säkerhetisering av trygghet / "War on the streets" : A discourse analysis of securitization of safety by the Sweden DemocratsDegerfeldt, Dennis January 2019 (has links)
Denna uppsats har som syfte att analysera säkerhetisering av trygghet med fokus på den diskurs som används av Sverigedemokraterna och partiledare Jimmie Åkesson. Det teoretiska ramverk som används i studien bygger på Laclau och Mouffes diskursteori samt säkerhetiseringsteori, för att dekonstruera diskursen och dra slutsatser kring huruvida det kännetecknar ett säkerhetiserande agerande. Materialet som analyseras är Sverigedemokraternas särskilda principprogram från 2011 samt Jimmie Åkessons bok Det moderna folkhemmet. Genom diskursanalysen framgår en konstruktion av ett existentiellt hot mot det svenska samhället, vilket legitimerar en användning av okonventionella verktyg och akuta åtgärder utanför det normala inom politiska processer. Det argumenteras därmed att alla kännetecken för en säkerhetiserande diskurs framgår i artikulationer av Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Denna studie bidrar med vissa nya insikter om säkerhetisering av trygghet i koppling till högerpopulism, som kan utgöra grund för framtida forskning inom ämnet.
|
59 |
Svenska Värderingar : En kvantitativ studie om köns-och värderingsskillnader i partisympati för SverigedemokraternaTegeback, Johanna January 2019 (has links)
Högerpopulismen har vuxit sig stark i Europa och västvärlden på senaste tiden. Fenomen som Trump, Brexit och Sverigedemokraterna är exempel på detta. Sverigedemokraterna har störst stöd bland män och samma mönster återfinns i stora delar av Europa. Könsgapet i partisympati till högerpopulistiska partier är ett omdebatterat ämne men relativt få studier har gjorts kring ämnet. De studier som har försökt förklara könsgapet har ännu inte lycktas – det är därför puzzlet fortfarande återstår. Sveriges politiska konfliktdimension har länge bestått av ekonomiska klasskillnader men det nuvarande politiska klimatet tycks kännetecknas av nya konfliktytor. Dessa ytor består av sakpolitiska frågor som rör kring bland annat; invandring, lag och ordning, miljö och jämställdhet. Vissa forskare hävdar att den traditionella höger/vänster-skalan bör kompletteras med en kulturell dimension. Den dimensionen går ibland under namnet GAL-TAN. För att förstå Sverigedemokraternas framgång och varför partiet lockar till sig fler män har denna studie som avsikt, att med hjälp av GAL-TAN-skalan, försöka förklara könsgapet utifrån eventuella värderingsskillnader mellan män och kvinnor. Värderingsperspektivet underbyggs av andra teorier som förklarar könsgapet mellan män och kvinnor till följd av olika socioekonomiska och sociokulturella positioner i samhället. Studien utförs genom enkätdata från SOM-institutet. Resultatet visar att det inte finns några särskilda könsskillnader i värderingar men att värderingar däremot spelar roll gällande stödet för Sverigedemokraterna, i synnerhet för män.
|
60 |
Partipolitiken i den svenska kulturdebatten : En jämförande studie mellan Aftonbladets och Dagens Nyheters kultursidor 2010 och 2018Lindström, Frida January 2019 (has links)
Den här uppsatsen handlar om partipolitiken inom den svenska kulturdebatten med avstamp i Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010. Syftet är att undersöka om kopplingen mellan partipolitik och kulturjournalistik blivit starkare eller inte samt hur Sverigedemokraterna framställs i kulturdebatten 2018 jämfört med 2010. Detta besvaras med hjälp av frågeställningar som undersöker om andelen artiklar som omnämner politiska partier eller dess företrädare ökat, om omnämnanden av respektive politiskt parti ökat eller minskat, vilka ämnen som diskuteras samt hur Sverigedemokraterna diskuteras inom kulturdebatten. Det teoretiska ramverket för uppsatsen utgår från offentlighetsteori (Ferrees et al. 2002), retorik som teori (Vigsø 2010), definitioner av kultur (Fornäs 2012), samt definitioner av kulturjournalistik (Sandström 2010, Nørgaard Kristensen och From 2015). Studien innehåller en kvantitativ och en kvalitativ del. 200 artiklar från Aftonbladets och Dagens Nyheters kultursidor har analyserats med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Vidare har 13 artiklar som i olika utsträckning handlar om Sverigedemokraterna analyserats med hjälp av en kombination av Peter Berglezs (2010) kritiska diskursanalys och Vigsøs (2010) retoriska analys för att undersöka den tematiska och schematiska hierarkin, retoriktyp och appellform. Analysen visar att andelen artiklar som omnämner politiska partier inte förändrats från 2010 till 2018. Däremot har riksdagsvalet som diskuterat ämne ökat. Andelen artiklar med omnämnanden av Sverigedemokraterna har tiodubblats. De mest diskuterade ämnena 2010 var klass, ideologi och journalistik, år 2018 var riksdagsvalet, rasism och utrikespolitik mest diskuterat. Sverigedemokraterna diskuteras främst med retoriktyperna deliberativ och forensisk retorik samt med pathos som huvudsaklig appellform, följt av logos. Den huvudsakliga tematiken i artiklarna utgår ofta från att ställa Sverigedemokraterna i dålig dager. De framställs som manipulativa, populistiska, främlingsfientliga och som en samhällsfara.
|
Page generated in 0.0634 seconds