Recent debate on abortions in Swedish media has been focused on the question of freedom of conscience for the medical staff in abortion care, and in that way shifted the abortion debate from focusing on women as center of the debate, to focusing on the medical staff instead. At the same time, nationalism is growing stronger and stronger in Europe. This paper aims to point out if there has been a change in the parliament debate on abortion in Sweden, after the nationalistic party Sverigedemokraterna were elected in parliament in 2010, that through nationalistic influence has created a shift in the definition of the problem where the women are no longer in center of the debate. The paper builds on Condit's and Eduard's theories on the use of ideographs and linkages to nationalism in the abortion debate. Through a short view of statistics of the terms of 2006-2010 and 2010-2014 and a text analysis of the same years, one can see that there has been a certain change in rhetoric in the debate. There has been an increase in the debate on freedom of conscience where women are not in center of the debate, Sverigedemokraterna is in a lot of ways in charge of the agenda in the second term by bringing new angles into the debate and there is a shift in the definition of the problem through the discussion on weather abortion is a human right or not as well as through a focus on the fetus rather than the woman. What can also be said is that all parties during both terms use a rhetoric which can be linked to a nationalistic view of women and the question of abortion, even if these tendencies is more visible in the second term. / Senaste tidens mediala abortdebatt har fokuserat alltmer kring samvetsfrihet och därmed förskjutit abortdebatten från ett fokus på kvinnan som aktör. Samtidigt växer sig nationalistiska krafter allt starkare runtom i Europa. Undersökningen syftar till att se om det finns ett skifte i Riksdagens abortdebatt efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen som genom nationalistiska tendenser skapat en förskjutning av problemformuleringen där kvinnan som aktör inte längre står i fokus. Studien tar avstamp i Condits och Eduards teorier om begreppsanvändning och kopplingar till nationalismen i abortdebatten. Genom en statistisk överblick och en textanalys av kammarprotokoll från mandatperioderna 2006-2010 och 2010-2014 med hjälp av analysverktyget “problem-orsak-lösning” kan konstateras att det finns ett visst skifte. Det har skett en ökning av debatten med fokus på samvetsfrihet där kvinnan inte har en central roll, Sverigedemokraterna sätter till stor del agendan i abortdebatten under den andra mandatperioden genom att initiera nya debatter och det finns en viss förskjutning av problemformuleringen genom en diskussion om abort som rättighets vara eller icke vara samt ett större fokus på fostret som aktör. Vad som också kan konstateras är att alla partier under båda mandatperioderna använder en retorik som kan kopplas till en nationalistisk syn på kvinnan och abortfrågan, även om dessa tendenser ökar med Sverigedemokraternas inträde.

There has been an on-going discussion in the Swedish society about the media’s news reporting regarding the political party the Sweden democrats (Sverigedemokraterna.) Some claim that the party has been disfavored by systematically negative reports, others claim either that this is not the case or argue that the party is an extreme right wing party with racist tendencies, hence should not be treated like any other party. The report investigates news articles from four well known Swedish newspapers (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet and Ex- pressen) during two separate years - 2009 and 2017 (the years before an election year). In the period between these years the support for the Sweden Democrats increased fast, they entered the Swedish Parlia- ment and became one of the biggest partys. A content analysis has been used to answer the main question of the thesis: "Has the news reports by swedish newspapers regarding the Sweden Democrats changed be- tween 2009 and 2017?" The results show a possible slight increase of negative articles in 2017 as well as an increase of articles that presents the party as turbulent and violent, while the articles that presents the party as xenophobic or rasist decrease in comparison.

No description available.

No description available.

This essay use Ernesto Laclau and Chantal Mouffes view on dicourse theory analyses speeches from the Swedish democrats to see how the partie define the swedishness and how the contribute to antagonism during the process. The essay uses chain of equivalences to see how they construct the identity and also uses antagonism to create an understanding for the overtaking in discourse, which is often used by the Swedish democrats to define the identity their way. The theoretical and methodological framework helps the study to clarify what is included and excluded in swedishness. The result in the study is that the Swedish democrats find it crucial to sustain independence, be brave, have Swedish norm, culture and values, and also to create a trustworthy nation where everyone can feel safe. The study also show that the Swedish democrats subjects safety, immigrant and independence for antagonism.

I denna uppsats redovisas en kvalitativ studie av Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas verklighetsuppfattning, framtidsvision samt politiskt utförande i anknytning till den svenska bostadssegregationen. Studien vilar på en kvalitativ textanalys av partiernas dokument angående bostadssegregationen och genom materialet besvarar vi Hermanssons tre begrepp som utgör intentionen av studien. Forskningen har visat att partiernas verklighetsuppfattning av den svenska bostadssegregationen orsakas av en bostadsbrist likväl uppfattningarna av vad som orsakar bostadsbristen ser olika ut. Partiernas framtidsvisioner var att Sverige är i behov av fler bostäder men åsikter av flera bostadsformer och en lägre massinvandringen var förekommande. Liberalernas och Sverigedemokraternas politiska utföranden av ökad byggnation var bland annat genom regelförenklingar jämfört med Vänsterpartiet som påstod att investeringsstöd var ett hjälpmedel för en minskad bostadsbrist och segregation. Sammantaget av studien förevisar att partierna är överens om att bostadsbristen är en orsak av Sveriges bostadssegregation och framtidsvisionerna bland partierna visar att flera bostäder behövs för att minska segregationen. Liberalerna samt Vänsterpartiet värdesätter en integration och invandring för Sverige och att det ska få delta i det svenska samhället. Bostäder ska byggas för både befintlig befolkningen även för invandring. Sverigedemokraterna anser däremot att bromsad invandring är en effektiv lösning för att Sverige inte ska blir mer överetablerad och utsättas för en bostadssegregation.

Syftet med denna studie var att studera mediemisstrons inflytande på attityder gentemot viljan att ta emot färre respektive fler flyktingar i Sverige. Den tar sitt fotfäste i att Sverige har under många år tagit ett stort ansvar och toppat statistiken bland europeiska länder som tog emot högst antal asylsökande per capita. Parallellt med det har Sverigedemokraterna växt och etablerat sig som ett parti med den mest restriktiva flyktingpolitiken bland andra riksdagspartier. Det och framväxten av ”alternativ media” med tydlig flykting- och invandringskritisk profil har väckt frågor om det finns kopplingar mellan mediemisstro, stödet för SD och flyktingmotstånd. Förespråkarna för alternativa medier menar att den svenska offentliga debatten styrs av en åsiktskorridor där avvikande åsikter kring flykting- och invandringspolitiken inte passar in och det kan leda till mediemisstro. Tidigare forskning har visat brister inom ämnet och en kvantitativ ansats har tillämpats där materialet från SOMundersökningen 2014 har analyserats statistiskt. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att mediemisstro har visat sig ha signifikant påverkan på synen till flyktingmottagandet. Men det viktigaste förklaringen blir inte misstro mot medier i sig, utan det är inställningen att svenska medier döljer sanningar förknippade med invandringen som är det centrala. Fortsatt forskning inom ämnet är av relevans för att sätta sig in i de djupgående förklaringarna bakom sambanden.

My aim with this study was to analyze the Swedish Democrats' gender equality policy from three feminist perspectives, the liberal feminism, equality feminism and gender feminism. This is within a time frame between 1989–2018. To answer my research question, I used eight principle programs that were directly linked to the party and then supplementary material such as an exercise and a debate article. I used a content analysis during the course of the study. The conclusion showed a change in the Swedish Democrats' policy when it comes to equality. The gender equality policy pursued by the party has shown links to the feminist way of thinking to a greater extent.

In this thesis, I aim to make visible and discuss the norms that can be found in some of the Sweden Democrats’ central documents pertaining to a definition of their nation-building. I have used critical discourse analysis to discuss these documents, that is Sweden Democrats’ party program, and a speech held by the leader of the party, Jimmie Åkesson. In this material, I identified three themes: essential differences; family, equality and gender; and the People’s home. The People’s home is a subcategory to essential differences and family, equality and gender. I analysed these themes by using a norm critical perspective. The results of my study are, among others, that the norms in the central documents create a normative Swedish “we” that excludes the “other”. The “other” is sometimes the “cultural other” and sometimes the “sexual other”. The Sweden democrats paints a picture of the “cultural other” as unable to adapt in to the Swedish normative “we”.

Högerpopulismens framväxt står i centrum för otaliga statsvetenskapliga analyser där många möjliga orsakssamband bakom utvecklingen har föreslagits. I denna uppsats tar jag fasta på ett fåtal av dessa, och försöker även att föra fram nya förklaringsmodeller. Med utgångspunkt i teorin om att högerpopulismens framgång är en produkt av en värderingsstrid mellan generationskohorter utforskar jag – i en studie av den politiska utvecklingen i Bergslagens kommuner – hur samband med universella anspråk att förklara högerpopulismens utveckling stöter på patrull. Vidare undersöker jag huruvida detta har att göra med de lokala förutsättningar som utgör en plats politiska kultur. Genom att studera en rad samband vad gäller demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga faktorer och den högerpopulistiska utvecklingen i regionen kommer jag fram till att de i hög grad är otillräckliga för att förklara variationen mellan kommunerna.   Istället undersöker jag huruvida platsernas lokala politiska kultur – som i detta fall utgörs av ”bruksandan” – har en inverkan på den politiska utvecklingen i kommunerna. Jag sammanför forskning om socialt kapital och forskning om platsers politiska kultur i syfte att öka förståelsen för varför vissa platser ter sig särskilt receptiva för den högerpopulistiska ideologin.   Studien bygger på en hypotesgenererande metodik i syfte att kunna föreslå den lokala politiska kulturen som en möjlig orsak till högerpopulismens varierande grad av framgångar på olika platser. Analyserna leder till att två hypoteser om det sociala kapitalets påverkan på högerpopulismens utveckling kan formuleras. Sambandet testas tentativt i en regressionsanalys för Bergslagskommunerna och utvecklas sedan i en resonerande analys.