Under de senaste decennierna har säkerhetsbegreppet breddats och alltfler forskare intresserar sig för hur sjukdomar utgör, och framställs som, säkerhetshot. Säkerhetiseringsteorin hävdar att säkerhetshot konstrueras när aktörer framställer något som ett existentiellt hot. De fåtal studier som gjorts om säkerhetisering av covid-19 i Sverige har främst undersökt hur regeringen har säkerhetiserat covid-19, medan oppositionens roll förblivit outforskad, trots oppositionens makt att forma den allmänna debatten. Uppsatsens syfte är att undersöka om och isåfall hur oppositionen genomförde säkerhetiseringsförsök av covid-19 under pandemins första år. En kvalitativ diskursanalys av Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas retorik om covid-19 under mars och december 2020 visar att båda partierna genomfört säkerhetiseringsförsök där covid-19 framställts som ett ekonomiskt och hälsomässigt existentiellt hot mot flertalet referensobjekt, däribland människor, företag och arbetstagare, även om referensobjektens sammansättning ändrades över tid. Vidare tycks syftet med Sverigedemokraternas säkerhetiserande språk ändrats från att i mars ha använts för att motivera åtgärder mot covid-19 till att i december kritisera regeringen för politisk vinning. Detta står i kontrast till Vänsterpartiet som i mindre utsträckning använde ett säkerhetiserande språk i december. Resultaten visar hur oppositionen kan spela en viktig roll i skapandet av säkerhetshot. Framtida forskning bör därför undersöka kopplingen mellan oppositionens retorik i krissituationer och de faktiska åtgärder som genomförs samt publikens acceptans av dessa.

The purpose of this thesis is to investigate what the crucial factors in shaping the political trend toward the right and right wing populism in Sweden are. In recent years, populism and certainly right wing populism has evolved into being a large part of Swedish politics as well as in the rest of the western world, where parties and political actors that are called populist are more and more successful and mainstream. The 2022 general elections in Sweden followed this trend, where Sverigedemokraterna (The Sweden Democrats) who are described and seen in Sweden and abroad as right wing populist, became the second largest party with over 20 percent of the total vote. As a consequence of that, they became a collaborating party to the new coalition government. This thesis has, through an analysis of data on the elections and exit polls from past elections analyzed with the help of the relevant theoretical framework through a method of a qualitative theory based analysis examined which factors have been instrumental in shaping the Swedish political landscape in the 21st century. The study came to identify that there certainly has been a shift and the right wing parties in particular Sverigedemokraterna have benefitted from this change. They have successfully used populism, nationalism and other concepts like euroscepticism to gain voter support, and force other political parties to move further in their direction but that there is no exact proof of how or why exactly they managed to do so other than educated and informed discussions on the possible causes.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas ideologiska utveckling och dess koppling till högerpopulism övertid. Genom att analysera partiets principprogram från 1989, 2011 och 2023 samt relevanta teoretiska ramverk för populism, presenterar uppsatsen en fördjupad förståelse för partiets politiska förändringar över tid. Studien integrerar teoretiska perspektiv från forskare som Mudde (2017), Eatwell och Goodwin (2018) för att analysera Sverigedemokraternas utveckling inom ramen för de olika idealtyperna av populism. Dessutom granskas tidigare forskning för att belysa partiets politiska strategier och ideologiska förändringar. Resultaten pekar på en ökad betoning av högerpopulistiska ståndpunkter inom Sverigedemokraterna, särskilt när det gäller invandringsfrågor och nationalistisk retorik. Samtidigt diskuteras de potentiella konsekvenserna av denna förändring för politisk polarisering och social stabilitet i Sverige. Slutligen ger studien insikter i högerpopulismens växande inflytande som fenomen, både nationellt och globalt, och understryker vikten av att främja demokratiska värderingar och social sammanhållning för att möta dessa utmaningar på ett konstruktivt sätt. / <p>2024-05-24</p>

This study aims to clarify the usage of negative campaning by the Swedendemocrats and the Left party during the 2014 and 2022 Almedal speech. The studies motive is to better understand how to parties on the opposite side of the political scale construct issues and negatively portray the other parties and their issues. The data comes exclusively from the Almedals speech as this platform is the best for spreading negative campaigning. Due to the study concerning negative campaigning it´s important to put forward how the parties use their negative campaigning, and which political actors are being portrayed and how. Also, the study has analysed the usage of populism by the two parties. The results show that both parties actively use negative campaigning and populism to negatively portray the opposition and to elevate and portray their own political issues positively. Both parties also heavily rely on the usage of populism to legitimize themselves as “the people´s party” and to delegitimize the opposition.

Valaffischer är ett gammalt traditionellt medium för politiska partier att nå ut med sin kommunikation med. Men trots de nya tillvägagångssätten att nå ut med sin kommunikation tack vare digitaliseringen, är valaffischer fortfarande ett aktuellt medium trots att de har använts under så pass lång tid. Sverigedemokraterna är ett relativt “ungt” parti. De blirintressanta att studera då de har sina rötter i nazismen och därifrån har de snabbt vuxit till att bli Sveriges tredje största parti. Studien redovisar en analys av Sverigedemokraternas professionalisering och hur deras utveckling av valaffischer sett ut under valrörelserna 2006, 2010, 2014 och 2018. Totalt har det analyserats femton valaffischer som ingått i Sverigedemokraternas valkampanjer under de fyra senaste valrörelserna. Syftet med denna studie är att undersöka vad professionaliseringen av politiken har haft för betydelse för Sverigedemokraternas visuella politiska kommunikation, i form av deras valaffischer. Därav formades frågeställningar för att svara påsyftet: “Hur har Sverigedemokraternas kommunikation genom valaffischer förändrats från2006 till 2018?” och “Hur har professionaliseringen av visuell politisk kommunikation tagit form i Sverigedemokraternas valaffischer?” Valaffischerna i denna studie utgår från en kvalitativ textanalys och med fokus på ett parti. Den kvalitativa textanalysen utgår från en semiotisk analys, där den analysmodell som använts är en sammansättning av 5 teman, 14 kategorier och 1 underkategori. Valaffischerna i studien har framförallt analyserat med hjälp av tidigare forskning av Nicklas Håkansson, Bengt Johansson och Orla Vigsø (2014), som ofta ses som referenser i samband med studier av valaffischer. Teorierna politisk kommunikation och professionalisering ligger till grunden för denna studie. Resultatet av analysen har applicerats på fyra tidsperioder i valaffischernas utveckling och slutsatsen visar på att Sverigedemokraterna har genomgått en förändring i professionaliseringen av valaffischer mellan åren 2006 och 2018, fast under kortare tid än de fyra tidsperioderna. Det är en förändring som anpassats i takt med utvecklingen i samhället, bland annat i form av den digitala utvecklingen och utvecklingen av specialistyrken inom marknadsföring och visuell kommunikation. Förändringen av Sverigedemokraternas kommunikation i valaffischer har bland att visats i att de har gått från att använda tydliga budskap och starka åsikter, till att deras budskap har blivit mer och mer abstrakt och att de inte längre behöver argumentera för sin sak. Deras åsikter har normaliserats till den grad att de inte längre behöver övertyga väljarna på samma sätt genom sina valaffischer. / Election posters are an old traditional medium for political parties to reach out with their communication. Despite the new approaches to reach out with political communication thanks to digitalization, election posters are still a relevant medium despite having been used for a long time. Sverigedemokraterna are a relatively "young" party. They became interesting for this study as they have their roots in nazism and therefrom quickly grew to become Sweden's third largest party. This study presents an analysis of Sverigedemokraterna’s professionalization of electionposters during the electoral campaigns 2006, 2010, 2014 and 2018. A total of fifteen electionposters were analyzed, all of which were included in Sverigedemokraterna’s electioncampaigns during four different electoral movements. The purpose of this study is to investigate the importance of professionalization of politics for Sverigedemokraterna’s visualpolitical communication, in form of their election posters. From this, questions at issue were formulated to answer the purpose: How has the communication through election posters from Sverigdemokraterna changed from 2006 to 2018? and How has the professionalization of visual political communication shown in Sverigedemokraternas election posters? The election posters in this study are processed on the basis of a qualitative textanalysis and with focus on one party. The qualitative textanalysis is based on a semiotic analysis, where a analysis model is used. The analysis model is a composition of 5 themes, 14 categories and 1 subcategory. The results of the study have primarily been analyzed with the help of previous research by Nicklas Håkansson, Bengt Johansson and Orla Vigsø (2014), who are often seen as references in connection with studies of election posters. The theories of political communication and professionalization form the basis of this study. The result of the analysis has been applied to a four time period in the development of the election posters and the conclusion shows that Sverigedemokraterna has gone through a change in the professionalization of election posters between 2006 and 2018, though for shorter periods than the four time periods of election posters. It is a change that has been adapted in line with developments in society, including in the form of digital development and the development of specialist professions in marketing and visual communication. The professionalization has also shown through the normalization of the party. The change inSverigedemokraterna’s communication in election posters has among other things been shown in their use of clear messages and strong opinions in their election posters to that their message has become more and more abstract and that they no longer need to argue for their cause. Their opinions have been normalized to the point that they no longer need to convince voters and other parties with their election posters.

Title: How to Construct the Perfect Scandal – a study of the news reported by Expressen concerning the SD-scandal Author: Linnea Ivarsson This C-paper presents the incident concerning the political party Sverigedemokraterna in Expressen in November 2012. The newspaper was the main source of the news reporting with the mobile phone camera film from the occurance and led the way of the news reporting in Sweden about three party members. The paper investigates how the story telling of the so called SD-scandal was constructed, using Critical Discourse Analysis as the analysis method combined with selected parts from the analysis method of critical linguistics. The theories that have been used to establish the results of the analysis are Critical Discourse as a theory based on Norman Fairclough and Teun A. van Dijks theoretical keystones combined with Sigurd Allerns and Ester Pollacks theories and schematic point of view on the constructions of political scandals in media. With the theories and analysis methods above mentioned the results turned out to confirm the theory about how political scandals in media are constructed and designed with certain strategies and agenda. The authors of the articles in Expressen showed the reader that they throughout the process had a certain plan with the material the editors of the newspaper had before the scandal burst. The way they used quotes from the witnesses, the leader Jimmie Åkesson and from the political members combined with how they edited the mobile phone film and published it in a strategic way analyzed with the discourse analysis as a starting point showed that the newspaper constructed the roles and the discourse that were intermediated. Coincidences did not exist in this news reporting and the process from the first interview with the witness until the last article when some of the men were resigned seemed to have been strategically planned out even before the first article was published. In the conclusion of the paper it shows that Expressen seemed to have a well planned strategy in their news reporting of the three politicians in the film and the occurrences. Political scandals in media have looked the same for quite some time and by the result of this analysis it will still have the same construction since the outcome of this story was effective and profiting for the newspaper. At the same time, the discourse of hypocritical and lying politicians is effectively reproduced through how the reporting was constructed and angled. Even though racism might have seemed to be the main theme of the articles, the purpose seemed to have been to put the politicians in a precarious and almost unfixable situation, a process we have seen many times before in media.

This study concerns political communication in general, and right-wing populist PR in particular. Research shows that the role of mass media in liberal democracies has changed as a result of emerging social- and alternative media. Political parties no longer need news media to spread their agenda, which proves an opportunity for right-wing populist parties to reach a broader audience. This study aims to determine how The Sweden Democrats, as Sweden’s largest right-wing populist party, communicate through the use of PR-activities. Building on existing work on the content of populist communication, this study aims to show not only what the party communicate but also how they communicate. The ambition is to enable a discussion on the possible effects of right-wing populist communication in liberal democracy.   Based on Habermas’ theory of the public sphere, a critical discourse analysis was carried out on two of the Sweden Democrat’s PR-activities. Analysis on the examples demonstrates use of a populist discourse as well as the use of manipulative persuasive strategies. The results indicate that right-wing populist communication have a negative effect on democracy. The Sweden Democrats utilize discontent and fear as a foundation for totalitarian reasoning, through a use of strategy that neglects the value of democracy. Based on the results the public sphere is recommended as a normative vision for political debate. Further research is needed on how right-wing populist parties communicate in Sweden and internationally, as well as how the use of strategic communication can be transformed to better serve democratic politics.

Valaffischer är ett gammalt traditionellt medium för politiska partier att nå ut med sin kommunikation med. Men trots de nya tillvägagångssätten att nå ut med sin kommunikation tack vare digitaliseringen, är valaffischer fortfarande ett aktuellt medium trots att de har använts under så pass lång tid. Sverigedemokraterna är ett relativt “ungt” parti. De blirintressanta att studera då de har sina rötter i nazismen och därifrån har de snabbt vuxit till att bli Sveriges tredje största parti. Studien redovisar en analys av Sverigedemokraternas professionalisering och hur deras utveckling av valaffischer sett ut under valrörelserna 2006, 2010, 2014 och 2018. Totalt har det analyserats femton valaffischer som ingått i Sverigedemokraternas valkampanjer under de fyra senaste valrörelserna. Syftet med denna studie är att undersöka vad professionaliseringen av politiken har haft för betydelse för Sverigedemokraternas visuella politiska kommunikation, i form av deras valaffischer. Därav formades frågeställningar för att svara påsyftet: “Hur har Sverigedemokraternas kommunikation genom valaffischer förändrats från2006 till 2018?” och “Hur har professionaliseringen av visuell politisk kommunikation tagit form i Sverigedemokraternas valaffischer?” Valaffischerna i denna studie utgår från en kvalitativ textanalys och med fokus på ett parti. Den kvalitativa textanalysen utgår från en semiotisk analys, där den analysmodell som använts är en sammansättning av 5 teman, 14 kategorier och 1 underkategori. Valaffischerna i studien har framförallt analyserat med hjälp av tidigare forskning av Nicklas Håkansson, Bengt Johansson och Orla Vigsø (2014), som ofta ses som referenser i samband med studier av valaffischer. Teorierna politisk kommunikation och professionalisering ligger till grunden för denna studie. Resultatet av analysen har applicerats på fyra tidsperioder i valaffischernas utveckling och slutsatsen visar på att Sverigedemokraterna har genomgått en förändring i professionaliseringen av valaffischer mellan åren 2006 och 2018, fast under kortare tid än de fyra tidsperioderna. Det är en förändring som anpassats i takt med utvecklingen i samhället, bland annat i form av den digitala utvecklingen och utvecklingen av specialistyrken inom marknadsföring och visuell kommunikation. Förändringen av Sverigedemokraternas kommunikation i valaffischer har bland att visats i att de har gått från att använda tydliga budskap och starka åsikter, till att deras budskap har blivit mer och mer abstrakt och att de inte längre behöver argumentera för sin sak. Deras åsikter har normaliserats till den grad att de inte längre behöver övertyga väljarna på samma sätt genom sina valaffischer. / Election posters are an old traditional medium for political parties to reach out with their communication. Despite the new approaches to reach out with political communication thanks to digitalization, election posters are still a relevant medium despite having been used for a long time. Sverigedemokraterna are a relatively "young" party. They became interesting for this study as they have their roots in nazism and therefrom quickly grew to become Sweden's third largest party. This study presents an analysis of Sverigedemokraterna’s professionalization of electionposters during the electoral campaigns 2006, 2010, 2014 and 2018. A total of fifteen electionposters were analyzed, all of which were included in Sverigedemokraterna’s electioncampaigns during four different electoral movements. The purpose of this study is to investigate the importance of professionalization of politics for Sverigedemokraterna’s visualpolitical communication, in form of their election posters. From this, questions at issue were formulated to answer the purpose: How has the communication through election posters from Sverigdemokraterna changed from 2006 to 2018? and How has the professionalization of visual political communication shown in Sverigedemokraternas election posters? The election posters in this study are processed on the basis of a qualitative textanalysis and with focus on one party. The qualitative textanalysis is based on a semiotic analysis, where a analysis model is used. The analysis model is a composition of 5 themes, 14 categories and 1 subcategory. The results of the study have primarily been analyzed with the help of previous research by Nicklas Håkansson, Bengt Johansson and Orla Vigsø (2014), who are often seen as references in connection with studies of election posters. The theories of political communication and professionalization form the basis of this study. The result of the analysis has been applied to a four time period in the development of the election posters and the conclusion shows that Sverigedemokraterna has gone through a change in the professionalization of election posters between 2006 and 2018, though for shorter periods than the four time periods of election posters. It is a change that has been adapted in line with developments in society, including in the form of digital development and the development of specialist professions in marketing and visual communication. The professionalization has also shown through the normalization of the party. The change inSverigedemokraterna’s communication in election posters has among other things been shown in their use of clear messages and strong opinions in their election posters to that their message has become more and more abstract and that they no longer need to argue for their cause. Their opinions have been normalized to the point that they no longer need to convince voters and other parties with their election posters.

The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos.

Denna uppsats är en undersökning om hur det politiska partiet Sverigedemokraterna använder ett religiöst språk för att föra fram en agenda som kan beskrivas som främlingsfientlig med inslag av orientalism och islamofobi. Sverigedemokraterna är sprungna ur en rasistisk och nationalistiskt mylla men beskriver sig numer som ett parti som tar avstånd från alla former av rasism och som anser att alla människor har samma värde.   Genom att läsa partiets principprogram och alla artiklar som rör kristendom, kristna, kyrkan, islam, muslimer och moskéer som finns i nätupplagan av partiorganet SD-Kurirens blottläggs dock en diskurs där islam och muslimer i stort sett uteslutande sätts samman med negativa företeelser och kristendom med positiva. Genom att i sina texter välja att ständigt förknippa islam och muslimer med negativa företeelser som våld, kvinnoförtryck, hot mot yttrandefriheten och så vidare, och låta kristendom och den svenska kyrkan alltid förekomma i positiva sammanhang som handlar om tradition, vackra byggnader och trygghet för SD fram en bild där islam och muslimer framstår som de Andra och kristendomen som en kraft för ett konservativt bevarande av det svenska och västerländska.   Att detta inte är någonting nytt i den västerländska traditionen utan en del av vad som brukar kallas orientalism förklaras också.   Undersökningen visar också att SD, av materialet att döma, i sin religiositet inte drivs främst av någon andlig eller teologisk längtan utan ser religion främst som en social- och/eller politisk konstruktion som har sitt berättigande som kulturbärare. Religionen ses också som något essentialistiskt som inte kan eller bör förändas över tid.