Denna studie avser undersöka Sverigedemokraternas (SD) och Nordiska motståndsrörelsens (NMR) användning av jämställdhet, utifrån hur de skriver om jämställdhet, nation, kön, feminism, familjepolitik och/eller hbtq-frågor. Studien är komparativ och jämför NMR:s och SD:s sätt att använda jämställdhet i sin politiska retorik. För det används diskursanalytisk metod och empirin består av partiprogram och artiklar från vardera parti. Den teoretiska ansatsen utgår från jämställdhet, svenskhet, familj och heteronormativitet. Min analys av materialet visar att det finns både likheter och skillnader vad gäller SD:s och NMR:s sätt att skriva om jämställdhet kopplat till kön, hbtq och familj, men att deras retorik kring jämställdhet ändå utgår från samma kärna. Skillnader finns i att NMR inte använder begreppet jämställdhet i lika stor utsträckning som SD vad gäller att beskriva sin egen politik. SD:s sätt att skriva om jämställdhet i relation till sin egen politik gör jämställdheten till en fråga som främst berör kvinnor, trots att de uttrycker att de anser att jämställdhet ska handla om både män och kvinnor, medan NMR i större utsträckning skriver om män. Båda partier kopplar jämställdheten som något svenskt eller nordiskt, för att sedan ställa det i motsats till de icke-svenska, eller invandrarna, som icke jämställda – här blir jämställdheten en tillgång. Samtidigt ser de också feminism och genusvetenskap som problem för samhället, främst i form av att den splittrar familjen som grund. Detta skapar en dubbelhet i hur de använder jämställdhet, där hotet mot det svenska samhället kommer både inifrån och utifrån Sverige.

The purpose of this paper is to investigate the relative success of Swedish right-wing party Swedish Democrats in the municipal election of 2018. The focus of this paper is to see how the voting behaviour could be explained using socioeconomic variables. The study consists of statistics from SCB concerning level of education, income, number of immigrants in the municipality and if the municipality receives benefits from the government from the 33 municipalities in the region of Skane, Sweden. The results shows that there is a correlation between the high education and income voters have in municipality and their tendency to vote for the Swedish Democrats. Those municipalities where most citizens have a higher education and a higher income where municipalities where the Swedish Democrats did not receive a lot of votes. There results did however not show a correlation between the number of votes for the Swedish Democrats and the number of immigrants living in the municipalities.

Right-wing nationalist parties are growing throughout the world. The French Front National, Hungarian Jobbik, Austrian FPÖ, Danish Folkeparti (People Party), Swedish Sverigedemokraterna (Sweden Democrats), and other nationalist parties set their stake in the ground and claim a new political agenda that is either populist or extreme and Fascist. A fledgling of Sweden Democrats is Alternativ för Sverige (Alternative for Sweden – AfS). The party aspires to enter the Swedish Parliament, and it disseminates opinions that seem to go in line with Fascist ideology. To get a better understanding of this newborn and growing political party, this study compared AfS’ ideology, as expressed through their policies, with the fascism ideology by carrying out a content analysis. The results showed that AfS’ policy is rather similar to Fascism, in terms of being ultra-nationalistic, elitistic, spiritualistic, corporativistic, and authoritarian. AfS diverged from the Fascism ideology on a few minor points only, primarily by accepting private ownership and state-independent enterprises. However, AfS may be hiding an agenda that is entirely Fascist.

Under det senaste årtiondet har Sverigedemokraterna vuxit till att bli en signifikant politisk kraft i Sverige. Däremot har framväxten främst koncentrerats till vissa regioner i Sverige, då partiet har blivit överrepresenterade i landets södra delar och underrepresenterade i Stockholm och i Norrland. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det inga klara svar på varför denna uppdelning har skett. Ett forskningsområde gällande stöd för högerpopulistiska partier som blivit vanligare de senaste åren är det kring social tillit. Teorin säger att individer som har en lägre tillit till sina medmänniskor kommer ha starkare preferenser för högerpopulistiska partier. Sverige har generellt sett en hög nivå av social tillit, men det finns vissa geografiska skillnader som främst tar sig i uttryck mellan norr och söder. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida social tillit kan förklara preferenser för Sverigedemokraterna, men också huruvida dessa preferenser påverkas av att bo i en tillitsfullt område. Detta för att se om nivån av social tillit i ett område har effekt på individers preferenser för Sverigedemokraterna, och på så sätt eventuellt ge en förklaring till varför ett högerpopulistiskt parti har lyckats få ett starkt fäste i vissa regioner, men inte i andra. Studien genomförs med enkätdata från den nationella SOM-undersökningen 2016. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan social tillit och preferenser för Sverigedemokraterna, dels på en individnivå, dels på en aggregerad nivå. Detta innebär att ens preferenser för partiet dels påverkas av ens egna nivå av tillit, dels påverkas av hur tillitsfullt området är som man bor i. En slutsats från studien är därför att skillnaderna i stöd för Sverigedemokraterna mellan län till en viss grad kan förklaras med en skillnad i social tillit mellan länen.

<p>The aim of this study was to examine how the political party Sweden Democrats is represented in two Swedish newspapers. The study included a national newspaper and a local newspaper, Aftonbladet and Blekinge Läns Tidning.</p><p> </p><p>We studied 35 articles from both papers, from 2005 and from 2009. We analyzed the texts using the linguist Norman Faircloughs (1995) method for discourse analysis. Based on his theories, we created our own model to examine the texts. Our model primarily focused on representation.</p><p> </p><p>The study was conducted at a time when Sweden Democrats was given much support in opinion polls and knocked on the door to the Swedish Parliament.</p><p> </p><p>The study showed that Sweden Democrats in both newspapers, primarily by descriptions, the choice of interviewees, etc., often are represented as racists. Another phenomenon is that SD in a number of texts often are linked with suspicion and assigned with a hidden agenda. In contrary, we have also found examples of articles that portray SD as any other party in the political spectrum, especially in the articles published in 2009.</p><p> </p><p>Our study aimed to discuss and also showed that here are several complicated problems, both legally and ethically, when dealing with, and reporting about Sweden Democrats.</p>

<p>Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet. Under den tidsperiod som uppsatsens empiriska material omfattas av återfinns en rad argument som både innehåller motsägelser och argument som är dåligt underbygga. </p><p> </p><p> </p><p>Intentionen med uppsatsen blev således att dels genomföra en beskrivande idéanalys samt en argumentationsanalys av centrala argument som varit de mest framträdande i hur en effektiv debatt med partiet kan gå tillväga. För att kunna genomföra uppsatsen utkristalliserades tre frågeställningar.</p><p> </p><p> – <em>vilken typ av pro och contra- argument lyfts fram i debatten kring Sverigedemokraterna?</em></p><p><em> </em></p><p><em>– vilka är huvudaktörerna till framförda argument och utkristalliseras det några skillnader utifrån det empiriska materialet?</em></p><p> </p><p><em>– vad säger den befintliga forskningen inom ämnesområdet om de argument som framförs?</em></p><p><strong> </strong></p><p>Uppsatsens resultat tar fasta på två sammanfattande punkter. Dels påvisar uppsatsens sammanställning hur komplext och komplicerat förhållandet till Sverigedemokraterna faktiskt är och hur svårt det har varit för samhället att finna en effektiv strategi i bemötandet av partiet. Oeffektiva strategier såsom strutsteknik och moraliska argument som egentligen enbart spela Sverigedemokraterna i händerna och således lett till ett ökat intresse för partiet har varit den ledande strategin. Andra punkten omfattar uppsatsens unikhet i det faktum att uppsatsen är den första sammanfattningen och sammanställning av argument i debatten. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett hjälpmedel och förhoppningsvis leda debatten framåt.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Efter att ett debattinlägg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att ägnas åt Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lämpliga debattämnen när Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter på Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgång och vad detta innebär för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, värderingar, verktyg, historia, och väljarna.Studien präglas av ett perspektiv som fokuserar på hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptäckten av ett antagonistiskt förhållande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna. Sverigedemokraterna utestängs med moraliska medel och detta skapar en uppdelning mellan de moraliska och de omoraliska. Debatten om/med SD kan bidra till att det politiska fokuset vrids mot den sociokulturella konfliktdimensionen. Det råder viss konsensus bland skribenter och etablerade politiker att man bör samarbeta för att hindra Sverigedemokraterna från att kunna verka i Riksdagen.

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna. Vi vill även veta vem som får representera partiet i artiklarna. Vår undersökning pekar på att Sverigedemokraterna gynnas i form av stor medial bevakning. Det är det parti som oftast står i förgrunden, det vill säga att artikeln huvudsakligen handlar om partiet, men får sällan komma till tals. Kristdemokraterna är det parti som oftast får komma till tals och de får ofta uttala sig i frågor som ligger utanför deras hjärtefrågor. Miljöpartiet får också komma till tals och uttrycka sig i olika sakfrågor. Det förekommer betydligt fler politiska analyser om SD än om de andra partierna. Vilket innebär att många försöker utvärdera Sverigedemokraternas politik medan de andra partierna har representanter som svarar för deras politiska åsikter.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat’s (SD) and their core issue – immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties’ reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue. Furthermore, the result reinforce the previous studies stating that a radical right-wing party gains greater success if the established parties refuses to treat them as equals in the parliament.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen. Jag tar även upp hur man kan implementera denna studie i verkligheten: detta går kort ut på vikten av att arbeta för en ökad mångfald på svenska arbetsplatser och att öka svenska chefers kunskaper om islam genom utbildning.