I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.

Denna uppsats undersöker huruvida enkätrespondenter som sympatiserar med SD har välfärdschauvinistiska preferenser eller inte.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund. Lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och framförallt huruvida Sverigedemokraternas ideologi strider mot värdegrunden eller ej, har visat sig delvis hänga samman med lärarens undervisning om partiet. Exakt hur de olika delarna påverkar är dock oklart.  Framförallt har ett värdenihilistiskt och i grunden värdeneutralt förhållningssätts relation till värnandet av värdegrunden utretts. Merparten av lärarna ansåg att de inte bör vara värdeneutrala i värdefrågor som berör värdegrunden, huruvida läraren bedömer Sverigedemokraternas åsikter som kompatibla med skolans värdegrund eller ej blir därför en nyckelfråga.

Den här uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebörd. Att benämna en stor mediehändelse som ett mediedrev är sällan oproblematiskt och genom att göra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt är begreppet en markör för hur kommersialiseringen av medier påverkar journalistiken. Därför diskuteras och ifrågasätts ”mediedrev” i den här uppsatsen. Expressens publicering av SD-filmen 2012 har varit utgångspunkt för analysen och frågeställningen är följande: Utifrån Expressens publicering av SD-filmen: vad är grävande journalistik och vad är ett mediedrev? En del av studien är alltså även en jämförelse mellan mediedrev och gräv och båda dessa begrepp definieras och diskuteras. Metoden som har använts är process-spårning vilket har resulterat i en omfattande kronologi över nyhetshändelsen som sedan analyserats utifrån teorier och tidigare forskning om mediedrev och grävande journalistik. Analysen visar att begreppet mediedrev är väldigt komplext och ofta har en subjektiv betydelse samt att de forskningsteorier och definitioner som finns kring ämnet är flytande och svårapplicerbara.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppmärksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframgångarna för partiet har media inte kunnat undvika det då nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var inför 2010 års val en del av den svenska mediala arenan med en ständig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den här uppsatsen undersöktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och på vilket sätt partiet gestaltades i en jämförande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta närmare på tre kommuner på olika geografiska områden i landet där stödet för Sverigedemokraterna var högt efter valet 2010. De tre lokaltidningarna på dessa områden är Söderhamn-Kuriren, Borlänge Tidning och Kristianstadsbladet.Vi inledde studien med en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i tidningarna under den aktuella tidsperioden för att räkna förekomsten av artiklar där partierna omnämndes samt var huvudaktörer i. I den kvantitativa studien undersökte vi även på vilket sätt partiet gestaltades i artiklarnas olika delar. Den andra delen av studien utgick från resultatet i den kvantitativa delen och var av kvalitativ karaktär. Där valde vi ut sex artiklar utifrån de mest förekommande gestaltningarna och genomförde en analys av dess delar; rubrik, ingress och brödtext.Resultatet av vår undersökning visade att spelgestaltningen var den mest förekommande gestaltningen av de båda partierna men även att sakgestaltningen var vanligare i rapporteringen av Sverigedemokraterna än av Socialdemokraterna. Samtidigt framställdes Sverigedemokraterna som valets vinnare medan Socialdemokraterna många gånger framställdes som valets förlorare. Resultatet visade även att de gånger Sverigedemokraterna stod med i artiklar som omtalat parti fick de publicitet av negativ karaktär.

The purpose with this essay is to investigate Swedish political parties who have had or has a restrictive immigration policy containing opinions, that can be classified as xenophobic, and their history and development as a party. The focus in this essay is centred on the politicization that the parties Ny demokrati and Sverigedemokraterna have gone through and the mobilization they have reached. The material that will be handled in this matter are mainly the parties’ political programs that have been published in various forms, but these will be supplemented with secondary sources in the form of previous research, reviews by journalists and other literature. The result have shown that the development from 1970 – 1980´s to today considering these type of organizations is that they have changed in their appearance, in the matter of how they convey their message, and the actual appearance of the party members more than the message itself. The strongest evidence in this matter is Sverigedemokraterna which since the election 2010 has gained entrance in the Swedish parliament as a xenophobic party.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats. Genom att analysera 7 texter från 1988–1994 och 7 texter från 2008–2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten. Med hjälp av diskursanalys och teorier från bland andra Norman Fairclough, Laclau och Mouffe samt Stuart Hall försöker att klargöra hur invandrare representeras i SD-Kuriren och ifall denna representation har förändrats och i så fall, hur denna förändring ser ut. Stuart Hall har deltagit i en serie böcker med fokus på kultur och representation där hans kapitel om ”de andra” utgör en viktig del för denna text. Med grunden i socialkonstruktionistisk teori – alltså att världen inte är objektiv utan ständigt skapas och återskapas genom språket – talar Hall om hur representationen av ”de andra” till skillnad från ”oss” leder till en betydelsereduktion. Det är denna betydelsereduktion som framkommer i min uppsats då jag försöker att visa hur Sverigedemokraterna och författarna till olika texter i SD- Kuriren reducerar invandrare till kriminella i ett försök till att skrämma svenskarna och skapa en rädsla för ”de andra”. I min analys kommer jag fram till att språket i tidningen har förändrats genom åren. Man säger egentligen samma sak som i slutet av 1980-talet: att invandrare är kriminella. Men man säger det på ett annorlunda vis. I äldre texter presenteras ofta åsikter och språket är i högre grad extremt, det förekommer också en högre grad av biologiskt förankrade slutsatser som sedan byts till kulturellt förankrade diton. I nyare texter förekommer ofta statistik och forskning som underlag för författarnas slutsatser. Avslutningsvis försöker jag titta på denna fenomen inte endast lokalt utan även globalt och sätta det i perspektiv tillsammans med de politiska förändringar som äger rum i Europa idag – det finns många främlingsfientliga partier representerade i olika europeiska länders parlament. Dessa partier vinner ständigt ny mark och söker alla att bli ”rumsrena” för att kunna verka i det politiska ”finrummet”. Rasism och främlingsfientlighet utgörs idag inte av skinnskallar i kängor utan istället av välartikulerade politiker i kostym. Vägen mot rumsren rasism kantas av ett flertal strategiska val som många av dessa partier måste göra. Denna uppsats tittar således närmare på ett av dessa val, nämligen reformeringen av språket.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan: Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument? Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm. Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN. De är ganska öppna med sina åsikter i principprogrammet, de döljer t ex inte att de är emot Islam, även om tonen där är betydligt mer dämpad än i andra forum.

Den här uppsatsen är en statistisk jämförelse mellan valresultat och arbetslöshet både över tid och mellan kommuner över två val i Östergötland och i Birkaland i Finland. Jag jämför Sverigedemokraternas väljarbas med Sannfinländarnas och vilka utgångspunkter de har för sin väljarbas. Sverigedemokraterna har massinvandringen som utgångspunkt och Sannfinländarna har småborgerlig världsbild som utgångspunkt. / This essay is a statistical correlation between electoral results and unemployment, both over time and between municipalities over two elections in Östergötland in Sweden and in Pirkanmaa, Finland. I compare the Sweden Democrats voters with the True Finns and the starting points they have for their tactic to atract voters. The Sweden Democrats have mass immigration as a starting point and the True Finns, the petty bourgeoisie as a starting point.

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte. 50 artiklar har analyseratsenligt Norman Faircloughs trestegsmodell där vi främst har fokuserat två steg, en lingvistisktextanalys samt den diskursiva praktiken. Resultatet visar att detta är ett parti som mediafinner lätt att kritisera, bland annat deras politiska ideologi, personliga egenskaper och hur deklär sig. Den bild som media framställer visar bland annat att SD är okunniga inom politiken,att det trots en uppstramad fasad inte har skett någon förändring i partiets ideologiska syn. Media har ett stort inflytande på människor vi tror att det är av intresse att belysa hur mediaskapar en bild av ett parti i hetluften, bilden som vi alla tar del av i media och som på ett ellerannat sätt påverkar oss människor.